Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Minister betonar forskningens kvalitet på Malmö högskola

2016-11-29

FORSKNINGSPROPOSITIONEN: Malmö högskola blir universitet 1 januari 2018. Ministern framhåller  forskningens kvalitet på Malmö högskola, förmåga att attrahera externa forskningsmedel, examensrättigheter för forskarutbildning och högskolans bidrag till att lösa samhällsutmaningar som skäl för universitetsstatus.
Det framkommer i regeringens nu framlagda forskningsproposition.
Ändå hoppades högskoleledningen på mer av propositionen.

Forskningspropositionen pekar ut riktningen för regeringens forskningspolitik under de närmaste fyra åren, där honnörsorden tycks vara utmaningar och samverkan. Forsknings- och innovationssatsningar görs för att lösa samhällsutmaningar kopplade till klimat, ökad digitalisering, hälsa, hållbart samhällsbyggande och kvaliteten i den svenska skolan. Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, talar om 10-åriga nationella forskningsprogram. Förutom klimat, och hållbart samhällsbyggande rör det även migration och integration, antimikrobiell resistens, tillämpad välfärdsforskning och arbetslivsforskning. 

Stämmer väl överens
kerstintham_mindre- Mycket av det som skrivs fram i forskningspropositionen ligger helt i linje med Malmö högskolas ambitioner för att bidra till att lösa samhällsutmaningar, säger rektor Kerstin Tham. Här har vi redan profilerat oss och forskningspropositionen stämmer väl överens med Malmö högskolas egen målbild.

Propositionen stödjer även den humanistiskt/samhällsvetenskapliga forskningen med 60 miljoner och inrättar forskarskolor för 90 miljoner för att öka kvaliteten i skola och lärarutbildning. Dessutom startar en försöksverksamhet med praktiknära forskning i skolan för 30 miljoner. Allt detta kan komma att gynna Malmö högskola/universitet.

Viss besvikelse
Ändå röner propositionen en viss besvikelse hos högskoleledningen. Det finns knappast några nyheter jämfört med vad som framkom i budgetpropositionen och balansen är fortfarande ojämn mellan basanslag direkt till högskolor och universitet och de statliga medel forskningsfinansiärernas förfogar över.Trots att ministern framhåller ökade basanslag på 1,3 miljarder direkt riktade till universitet och högskolor så får de stora forskningsfinansiärerna som Vinnova, Formas, VR, FORTE m.fl. merparten av forskningspengarna. Det innebär att forskarna fortsatt måste lägga mycket arbetstid på ansökningar.
- Det blir därför än viktigare att skriva fram riktigt bra och konkurrensdugliga forskningsansökningar, riktade mot regeringens prioriterade områden, som leder till beviljade medel, säger Kerstin Tham. Sökstrategier måste utvecklas som håller hela vägen.

Samverkan med övriga samhället
Nytt i forskningspropositionen är att samverkan med det övriga samhället också blir en kvalitetsindikator.Tidigare har kvalitetsindikatorerna publiceringar och citeringar samt externa medel använts för att fördela medel. Nu införs även samverkan. Ministern talar om nyttiggörande forskning.
- Malmö högskola/universitet har redan ett upparbetat och väl utvecklat samarbete med det omgivande samhället, fortsätter Kerstin Tham. Vi måste dock utveckla tydligare kriterier för samverkan och systematisera resultatet och mervärdet av vår samverkan.

I propositionen framhålls även tydliga satsningar på jämlika lärosäten och bättre villkor för doktorander.
- Vi arbetar redan hårt för en jämställdhetsintegrering och hör till dem som har flest kvinnliga professorer bland landets lärosäten, även om vi måste ge akt på detta.
- Sammanfattningsvis kan man säga att vi är väl rustade när det gäller att möta samhällsutmaningar och jämställdhet avslutar Kerstin Tham. Däremot har Malmö högskola/universitet en längre väg att gå när det gäller samverkan och karriärvägar för yngre forskare.

Text: Helena Smitt