Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Frågor och svar om fokusområden

Rektor Kerstin Tham och dekan Tapio Salonen (efter årsskiftet: vicerektor med ansvar för samhällsutmaningar) svarar på frågor om arbetet med att definiera fokusområden.

# Varför ska vi definiera och utveckla fokusområden på Malmö högskola?
Malmö högskola har sedan starten haft ambitionen att bidra med ny kunskap som behövs för att skapa en hållbar samhällsutveckling, såväl lokalt som globalt.
Vi har nu möjlighet att stärka och betona denna inriktning i än högre grad genom att utveckla vår forskning och forskarutbildning med utgångspunkt i angelägna samhällsutmaningar. Arbetet med att definiera flervetenskapliga fokusområden är en viktig del av denna utveckling. Siktet är att vi ska stärka uthållig och internationellt framstående forskning som relaterar till ett urval av samhällsutmaningar där vi kan göra betydande forskningsinsatser.
Tanken är att forskare/lärare och doktorander med en stark förankring inom olika ämnesområden i större utsträckning än tidigare kan vara delaktiga i att bygga upp forskningsprogram och forskarskolor inom ett antal tematiska fokusområden.
Idén är att vi i första hand ska vi förstärka institutionernas forskningsmiljöer för att samtidigt skapa ett antal universitetsgemensamma flervetenskapliga program och forskarskolor som ska berika varandra. Huvuddelen av förstärkningen av fakultetsanslag till forskning kommer att fördelas ut till fakulteter och institutioner enligt befintliga fördelningsprinciper.

# Regeringen menar att Malmö högskolas utbildning och forskning i dag fokuserar på att lösa samhällsutmaningar (såsom jämlik hälsa, migration, framtidens skola, hållbara och smarta städer). Kommentar?
En av grundtankarna är att de kommande forskningsprogrammen och forskarskolorna ska bygga vidare på befintlig forskning vid Malmö högskola. Det är även ett krav på att dessa ska stärka kopplingen mellan forskning, utbildning och samverkan med omgivande samhälle inom det utvalda utmaningsområdet.
Samtidigt vill vi uppmuntra högskolans forskare till nytänkande och flervetenskapliga diskussioner i nya konstellationer för att se om vi kan få fram ytterligare perspektiv och forskningsfrågor som adresserar angelägna samhällsutmaningar, lokalt som globalt.
Vi vill därför initialt stödja såväl att befintliga forskarnätverk utvecklas som att det initieras nya nätverk.

# Vad menas med ett fokusområde?
Egentligen är inte begreppet ”fokusområde” det mest väsentliga. Vi har i detta sammanhang även pratat om ”kraftfält” eller ”styrkeområden”. Det handlar om att vi ska på sikt skapa ett mindre antal flervetenskapliga forskningsprogram (och forskarskolor) inom tematiska områden som adresserar angelägna samhällsutmaningar, lokalt och globalt (det vi benämner: fokusområden).
Även i fortsättningen kommer den mesta forskningen att ske vid högskolans fakulteter och institutioner och  inom forskningscentrum och forskningsplattformar.

# Hur ser ni på de samhällsutmaningar som regeringen vill fokusera på – hälsa och livsvetenskap, klimatutmaningen, digitalisering och hållbart samhällsbyggande? Kommer högskolans fokusområden finnas inom dessa områden?
Som alla säkert noterar  satsar regeringen på forskning inom fält eller områden där vi på Malmö högskola redan i dag är väldigt starka och framstående, i flera fall både nationellt och internationellt.
Med tanke på att planerade forskningsprogram och forskarskolor bland annat ska bygga vidare på befintlig forskning på högskolan kommer säkert finansieringen av denna forskning kunna dra nytta av regeringens satsning på nämnda  samhällsutmaningar.
Men det är inte vi i ledningen som primärt ska driva på detta – utan det är Malmö högskolas forskare som nu kommer att arbeta fram olika gemensamma forskningsidéer och förslag till fokusområden. Utlysningen av stöd till de flervetenskapliga nätverken kan hjälpa till i denna process.


# Hur skiljer sig ett fokusområde från forskningscentrum, forskningsplattformar och forskningen på institutionerna? 
Den ämnesförankrade forskningen är den flervetenskapliga forskningens byggsten. Genom att kombinera olika kompetenser kan övergången till universitet innebära en ökning av flervetenskapliga forskningsinriktningar vid lärosätet. Tanken är att om något år kunna utlysa mer långsiktiga programstöd som ges möjlighet att utvecklas under kommande årtionde.


# Hur ska arbetet inom fokusområdena organiseras inom ramen för högskolan?
Liksom nuvarande forskningscentra kommer programstöd till ett fåtal fokusområden organiseras med en tydlig anknytning till befintlig organisation. Personal och doktorander knutna till dessa är anställda och/eller antagna inom etablerade ämnen.

# Hur stor del av lärosätets forskningsanslag ska fördelas till fokusområden, forskningscentrumbildningar respektive  fakulteterna/institutionerna?
Förstärkningen av forskningsanslaget gör att vi kan satsa både på den forskning som sker vid respektive institution och på flervetenskaplig forskning över institutionsgränserna. I första hand ska vi förstärka institutionernas forskningsmiljöer och därutöver skapa ett antal universitetsgemensamma program och forskarskolor. Tanken är att dessa ska berika varandra.
Vårt statliga forskningsanslag ökar under 2018 med 90 miljoner kronor till totalt cirka 230 miljoner kronor. Vi behöver komma fram till hur dessa medel på bästa sätt bör användas för att stärka vår forskning och forskarutbildning.
I enlighet med hur den resursfördelningsmodell som vi har idag appliceras, kommer merparten av statsanslaget för forskning och forskarutbildning även fortsättningsvis fördelas till fakulteterna.
I dag fördelas tre fjärdedelar av det statliga forskningsanslaget till fakulteterna direkt och merparten av våra högskolegemensamma strategiska medel (en femtedel av det totala forskningsanslaget) fördelas indirekt till fakulteterna, t ex genom medel till högskolans forskningscentrum. Resterande fem procent används för att återställa det negativa myndighetskapitalet för forskning.
Fördelning av medel till lärosätets forskningscentrum planeras utgå enligt samma principer som tidigare och påverkas inte av satsningen på fokusområden.

Läs om högskolestyrelsens beslut om planeringsförutsättningarna för fördelning av det utökade forskningsanslaget i medarbetarnyheten: "Så ska det utökade anslaget fördelas" (28 oktober 2016) 

# Vem ska granska ansökningarna i utlysningarna till forskarnätverk och på sikt forskningsprogrammen som ska adressera angelägna samhällsutmaningar?
När det gäller stöd till att initiera eller utveckla befintliga flervetenskapliga forskarnätverk som ett av sätten att få fram kandidater till forskningsprogram, kommer en panel av oberoende erfarna forskare att granska ansökningarna innan rektor fattar beslut för utbetalning i början av 2017.
Det kommer att behövas internationella externa granskare när det sedermera blir dags att bedöma ansökningar om stöd till flervetenskapliga forskningsprogram.  

# Hur ser tidsplanen ut för arbetet med fokusområdena och de forskningsprogrammen och forskningsskolorna?
Här presenteras aktuella datum (varav flera är preliminära) i detta arbete:

  • Fredag 20 Augusti 2016. Heldagsworkshop om fokusområden (länk till artikel)
  • Måndag 10 oktober 2016. Rektor beslutar om utlysning av stöd till flervetenskapliga forskarnätverk.
  • Onsdag 30 november 2016. Sista dag att lämna in ansökan om nätverksstöd.
  • December 2016. Granskning av ansökningar av oberoende erfarna forskare.
  • Inledning av 2017. Utbetalning av stöd till forskarnätverk efter beslut  av rektor.
  • Under 2017 och 2018. Högskolegemensam seminarieserie med fokus på samhällsutmaningar. Arbete i olika forskarnätverk med kommande ansökningar om stöd till flervetenskapliga forskningsprogram och forskarskolor.
  • Höst/vinter 2017/2018. Inlämning av ansökningar om stöd till forskningsprogram och forskningsskolor
  • Under andra halvåret 2018. Etablering av flervetenskapliga forskningsprogram och forskarskolor.