Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Processbaserad verksamhetsutveckling

Processynsättet innebär att fokus läggs på vad vi gör, för vem och varför. Med en utgångspunkt i mottagarens behov utvecklas därefter arbetssätt och stöd. Processarbetet är kontinuerlig och långsiktigt och har flera fördelar. Det ger en gemensam grund för prioriteringar i vår verksamhet och skapar ett samarbete mellan olika delar av organisationen. Istället för att mäta resultat utifrån organisatoriska stuprör, arbetar vi över verksamhetsgränser med målet att tillfredsställa mottagarens behov och uppfylla vårt syfte som högskola genom att utbilda studenter, forskarutbilda och forska. 

Processmetodens syfte 

  • Skapa en helhetssyn
  • Ge ett utifån- och in-perspektiv
  • Fokusera på vad vi gör och varför vi gör något 
  • Flytta fokus från organisation till leverans 
  • Ge underlag för att göra prioriteringar- genom att tydliggöra var resurser ger bäst effekt

Arbete över verksamhetsgränserna

Personer som är anställda i en viss del av organisationen arbetar i flera processtyper. I våra huvudprocesser arbetar anställda i såväl kärn- som stödverksamhet och detsamma gäller i de flesta stödprocesser, vilket innebär att det vi brukar kalla för stöd- och kärnverksamhet inte går att avgränsa till någon särskild processtyp. 

Tre typer av processer

Processarbetet på högskolan består av tre typer av processer: huvudprocesser, stödprocesser och ledningsprocesser. Vi ska prioritera att utveckla de processer som gör att våra huvudprocesser kan leverera ett bättre resultat. När vi utvecklar enskilda processer kan vi komma att upptäcka att sambanden mellan processer och avgränsningarna av enskilda processer kan behöva justeras.

Huvudprocesser

Är de processer som tillsammans utgör verksamhetens kärna. De är de övergripande processerna som beskriver syftet med vår verksamhet och om någon plockas bort så faller vår förmåga att uppfylla vårt syfte. Exempel på huvudprocesser är ”Att utbilda och utveckla studenter” och ”Att forska”.

Stödprocesser

Behövs för att huvudprocesserna ska fungera som bra som möjligt. De har alltså inget egenvärde utan värderas utifrån hur väl de förmår att stödja huvudprocesserna. Samma stödprocess behövs ofta i många olika huvudprocesser för att de ska fungera. Exempel på stödprocesser är ”Rekrytera och introducera medarbetare”, ”Hantera studieadministration”, ”Erbjuda IT-service” osv.

Ledningsprocesser

Är de processer som syftar till att leda och utveckla verksamheten och de behövs för att styra och koordinera huvud- och stödprocesserna. De handlar om att fastställa och visa vägen framåt, om att skapa förutsättningar och om att följa upp och korrigera. Ett exempel på en ledningsprocess är ”Planera, budgetera och följa upp verksamhet”.

Processportföljen ger dig mer information om högskolans processer samt kontaktuppgifter till respektive processledare.