Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

1 Vad är ett examensarbete på LUT?

Allmänt om examensarbetet

Ett examensarbete inom lärarutbildningen är ett större arbete där ett för yrket relevant problem undersöks med vetenskapliga teorier och metoder. Arbetet avser att fördjupa den blivande lärarens förmåga att systematiskt reflektera över sin kommande profession och använda sig av forskning i arbetet. Examensarbetet skrivs inom huvudämnet och med beaktande av studentens examensinriktning.

Examensarbetet ska vara såväl forskningsbaserat som yrkesbaserat. I våra kursplaner beskrivs kursens syfte på följande sätt:

  • Kursen syftar till att studenterna ska utveckla för yrket relevanta kunskaper samt stärka sin förmåga att bidra till kunskapsutvecklingen inom lärarprofessionen. Den kunskapsutvecklande processen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt utgöra en fördjupning av de till lärarprofessionen knutna kvalifikationerna.


Examensarbetet kan alltså sägas vila på två huvudsakliga ben: vetenskaplighet och yrkesrelevans. Tilläggas kan att examensarbetet – liksom akademisk yrkesutbildning överhuvudtaget – också har ett tredje ”ben”, som består i ”den enskilde studerandes erövrande av yrkesrollen” (SOU 2008:109, s. 401). I examensarbetet ges stort utrymme för egna val och intressen. Det goda examensarbetet bygger på ett uppriktigt intresse för
det ämne man väljer. Det kan vara frågor som väckts under den verksamhetsförlagda utbildningen, vid läsning av kurslitteratur, genom föreläsningar eller annat under den högskoleförlagda utbildningen. Nu har ni möjlighet att fördjupa er i detta.

Examensarbetet är en process som sträcker sig över halva terminen, i viss mening över hela utbildningen då ni har förberetts för de krav ni står inför nu. Men det är också en slutprodukt, det vill säga ett alster som ni lägger fram för andra. En beskrivning av examensarbetets olika former följer här nedan. Oavsett vad ni väljer består slutprodukten av en vetenskaplig text. I guiden utreder vi inte vilka benämningar examensarbetets
huvudprodukt kan ha utan använder konsekvent ordet uppsats. Uppsatser brukar disponeras på vissa sätt, vilket vi skriver om i kapitel 4.

Examensarbetets former

I kursplanerna står det att examensarbetet kan utformas på olika sätt, antingen som en empirisk undersökning, ett utvecklings/förändringsarbete, en text/dokumentstudie eller ett gestaltande arbete. En beskrivning av de olika formerna följer nedan.

Empirisk undersökning

En empirisk undersökning innebär insamling, bearbetning och analys av data från exempelvis intervjuer, enkäter, observationer eller fallstudier. Sådana undersökningar kan vara kvantitativa och/eller kvalitativa. Empirisk undersökning är den vanligast förekommande examensarbetsformen. Det är också den form som nästan all metodlitteratur handlar om. Av det senare skälet behandlar vi den inte vidare här utan hänvisar till kurslitteraturen.

Utvecklings/förändringsarbete

Utvecklingsarbete innefattar allt ifrån justeringar, förfiningar och genomförande av avgränsade pedagogiska insatser till mer omfattande förskole- och skolövergripande förändringsinsatser. Arbetet kan ske på olika nivåer och med skilda aktörer inblandade, såsom elever, lärare, skolledare, skolhuvudmän, politiker m fl. Begreppet
utvecklingsarbete används för de insatser som sker på verksamhetsnivå inom skolor, förskolor och fritidshem. Det kan vara på en övergripande skolnivå eller mer avgränsat inom arbetslag, klassrum, ämne eller projekt. Vi använder begreppet förändringsarbete för de insatser som sker på framförallt de politiska nivåerna, kommunalt och statligt, nationellt och internationellt. Examensarbetet kan utgöras av nedslag i pågående processer. Det kan vara en lägesanalys, en utvärdering eller en analys av utvecklings- eller förändringsstrategier. Det kan också vara en studie av genomförandet av skolutvecklings- eller skolförändringsprocesser eller en analys av resultaten av dessa. Men det kan också bestå av ett eget projekt där studenten genomför ett mindre utvecklingsförsök och analyserar det. Ett examensarbete kan också genomföras som en tillbakablickande studie – i ett historiskt perspektiv – och/eller i ett jämförande perspektiv.

Text/dokumentstudie

I princip all forskning innefattar studium av reproducerbara dokument. Alla studenter som skriver examensarbete förväntas t.ex. relatera sitt valda problem till tidigare forskning på området. Studenter har här emellertid även utrymme att renodla formen. En text/dokumentstudie är en form av examensarbete som utgår ifrån befintliga, reproducerbara texter och dokument och där dessa ges status som huvudkällor för undersökningen. En mångfald texter i olika medier – såsom vetenskaplig och populärvetenskaplig facklitteratur, läromedel, styrdokument, tidningar och tidskrifter, sammanträdesprotokoll, offentliga utredningar, utvärderingar och utvecklingsarbeten, fiktion (t.ex. skönlitteratur, film och teveserier) – innefattas. Två större delformer av sådant examensarbete är aktuella. En kunskapsöversikt är en översiktlig sammanställning och analys av en större mängd befintlig och systematiskt framställd kunskap inom examensarbetets problemområde. En litteraturstudie är en fördjupad analys och diskussion av en mindre mängd dokument/texter inom examensarbetets problemområde. Här kan till exempel ett diskursanalytiskt angreppssätt bli aktuellt.

Gestaltande arbete

Tanken med ett gestaltande arbete är att studenter självständigt genomför en undersökning med relevans för lärarprofessionen där gestaltande, teoretiska och didaktiska aspekter förenas. Det handlar alltså om att kombinera gestaltning med teoretisk reflektion och analys. Tyngdpunkten läggs på den gestaltande/praktiska
produktionen antingen som utforskande metod eller gestaltning som resultat, alternativt gestaltande metod och resultat i kombination. En undersökning om ett problemområde genom konventionella metoder kan leda fram till ett gestaltat resultat. Gestaltning som undersökningsmetod behöver däremot inte leda fram till ett gestaltat resultat. Det innebär att gestaltningen kan göras på en mängd olika sätt i ett kreativt samspel mellan den utforskande undersökningsprocessen, presentationsprocessen och den slutliga resultatredovisningen. Det är studenternas forskningsidé, syfte, problemställning och forskningsfrågor som leder fram till lämpliga tillvägagångssätt och representationsformer, det vill säga icke verbala, estetiska uttrycksformer för dokumentation, utforskande och framställning av forskningsresultat.

Grundnivå och avancerad nivå

Ett examensarbete skrivs antingen på grundnivå eller på avancerad nivå. Viktig information om detta finner ni via den här länken

Vilka lärandemål har kurserna?

I kursplanerna tar ni del av kursernas lärandemål. Vi redovisar dem också i kapitel 5, då bedömningskriterierna ställs upp. Examensarbetet på avancerad nivå innehåller ett lärandemål mer än examensarbetet på grundnivå. De övriga lärandemålen skiljer sig åt mellan nivåerna på ett flertal punkter. Målen för det förra arbetet innebär överhuvudtaget högre krav än målen för det senare, t.ex. med avseende på självständighet, förmåga att dra slutsatser utifrån tidigare forskning, förmåga att använda sig av teoretiska perspektiv i sin analys samt förmåga att argumentera för arbetets bidrag till forskning på området. Målen struktureras på samma sätt i de båda kursplanerna. Man kan säga att de är uppställda kronologiskt. Det finns i och för sig inte några vattentäta skott mellan målen, men i princip följer de det upplägg som examensarbetsprocessen vanligtvis har: först formulerar ni en vetenskaplig problemställning, sätter in problemet i ett relevant forskningssammanhang och väljer teoretiskt och metodiskt angreppssätt. Sedan samlar ni in material som ger er underlag att besvara era frågor. Vidare analyserar ni materialet tolkar det och diskuterar ert resultat. Ni presenterar ert arbete i en vetenskaplig text som är väl disponerad, formellt korrekt och språkligt klar. Slutligen lägger ni fram ert arbete på ett seminarium, där ni kommunicerar och försvarar texten samt opponerar på ett annat arbete.

Hur bedöms kurserna?

I kapitel 5 går vi närmare in på frågan om bedömning av examensarbetet och redogör för kriterier som används i det sammanhanget. Här ska vi bara nämna något om vad som står i kursplanerna under rubriken ”Formerna för bedömning av studenternas studieprestationer”. Först står det att: ”Examinationen består av en utredande och
argumenterande vetenskaplig text där studenten visar att han/hon förvärvat de kunskaper lärandemålen anger”. Vad som bedöms i kursen är alltså först och främst den avslutande uppsatsen/produkten. Vidare framhålls det, i linje med vad som sagts ovan, att: ”I ett seminarium bedöms studentens förmåga att försvara sitt arbete och att opponera på en annans arbete”.

Senast uppdaterad av Helena Smitt