Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

4 Hur utformas examensarbetet?

Oavsett om ni gör en empirisk undersökning, ett gestaltande arbete, ett utvecklings/förändringsarbete eller en text-/dokumentstudie ska arbetet åtföljas av en skriven text/uppsats. I det här kapitlet beskriver vi hur uppsatsen kan byggas upp. Vi inleder med några rekommendationer rörande den skriftliga framställningen.

Röd tråd och vårdat språk

Det finns principer för hur man bör disponera en vetenskaplig text. En god struktur underlättar för dem som läser; det ger dem möjlighet att följa ert resonemang och ta ställning till dess värde. Det stödjer också er själva i strävan att skriva ett vetenskapligt arbete. Viktigt är att texten har en röd tråd. Som läsare ska man kunna följa ert resonemang från början till slut, från kapitel till kapitel, från avsnitt till avsnitt och från stycke till stycke. De olika delarna ska hänga samman på ett logiskt sätt. Viktigt är också att uppsatsen har ett vårdat språk. Det kan vara klokt att låta någon annan ta del av era texter och hjälpa er att göra dem så begripliga och språkligt korrekta som möjligt. Till hjälp i skrivprocessen har ni annars Svenska språknämnden (2008) Svenska skrivregler, Liber. Detta häfte innehåller regler och råd för hur man skriver god svenska. Förutom allmänna normer rörande skriftspråket kan ni där ta del av olika regler som anger hur man skriver vetenskapligt. Genom att följa sådana regler undviker ni t.ex. att blanda samman era och andras (författares, informanters m.fl.) påståenden.

Omfång

Uppsats på grundnivå har vanligtvis ett omfång på ca 25 sidor om du skriver ensam och ca 30 sidor om ni skriver i par. För uppsats på avancerad nivå gäller ca 30 sidor om du skriver ensam och ca 35 sidor om ni skriver i par. Observera att vad som avses med dessa riktlinjer är den längre, löpande texten, dvs. ej inräknat framsida, sammanfattning/abstract, referenslista, bilagor o.dyl. Observera också att omfånget på uppsatsen kan bli mindre om man genomför ett examensarbete av gestaltande slag.

Förslag på disposition

För mer detaljerade rekommendationer om hur man skriver en vetenskaplig uppsats hänvisas ni till kurslitteraturen. Nedan beskriver vi hur examensarbeten inom lärarutbildningen brukar disponeras och vilket innehåll de vanligtvis har. Går man till handböcker råder det stor överensstämmelse om vad som bör finnas med. Det vi skriver ska trots det ses som ett erbjudande snarare än som ett tvång. Det kan hända att ni, i
samråd med handledaren, finner ett än bättre sätt att bygga upp er text. Ordningen kan t.ex. varieras beroende på arbetets karaktär och rubrikerna måste inte nödvändigtvis vara desamma som nedanstående.

Kraven skiljer sig som sagt åt mellan grundnivå och avancerad nivå. Modellen nedan är allmänt hållen och för att få full klarhet i vilket innehåll som är direkt relevant för er uppsats behöver ni gå till kursplanen och bedömningskriterierna.

Förord Om ni skriver i par ska de individuella bidragen framgå av förordet. Där anges också om arbetet är relaterat till ett pågående forskningsprojekt.
Sammanfattning/Abstract Beskriv kortfattat alla viktiga aspekter i arbetet (syfte, problem, teori, metod, resultat och slutsats). Nyckelord i alfabetisk ordning ska finnas längst ned på sidan. Sammanfattning/Abstract skrivs på svenska eller engelska.
Innehållsförteckning Ta med uppsatsens rubriker.
Inledning Led in läsaren i problemområdet. Beskriv kort problemet, dess allmänna relevans och varför det är viktigt för professionen. Om befogat: relatera till styrdokumenten och för in andra källor som kan ge tyngd åt er argumentation.
Syfte och problemställning Redogör för syfte, dvs. intentioner och mål med undersökningen. Konkretisera syftet med hjälp av några frågeställningar som är möjliga att besvara inom arbetets tidsram. Formulera er kort och koncist och se till att syfte och frågor hänger väl ihop.
Litteraturgenomgång Sätt in er undersökning i ett adekvat sammanhang, dvs. redogör för relevant teori och tidigare forskning. Definiera centrala begrepp, med förankring i litteraturen.
Metod och genomförande Motivera och argumentera för val av metoder och urval i undersökningen. Diskutera undersökningens tillförlitlighet. För ett forskningsetiskt resonemang. Förankra framställningen i metodlitteraturen. Beskriv olika överväganden i ert val av undersökningsmetod. Beskriv analysförfarandet. Beskriv också hur olika faser av undersökningen genomfördes (d.v.s. proceduren). Och vidare: beskrivsammanhanget kring er undersökning, t.ex. skola, undersökningsgrupp, informanter/respondenter.
Resultat, analys och teoretisk
tolkning
Presentera, analysera och tolka materialet (t.ex. intervjudata, observationsdata eller texter av olika slag). Redogör för resultatet av undersökningen. Se till att presentationen är väl strukturerad. Tolka resultatet med hjälp av den teori som presenterades i litteraturgenomgången.
Slutsats och diskussion Diskutera resultatet av studien. Formulera en tydlig slutsats och koppla an den till syfte och forskningsfrågor. Behandla konsekvenser av examensarbetet med avseende på er framtida yrkesroll. Reflektera kritiskt över studien och
dess resultat. Presentera gärna förslag till förändringar av skolans verksamhet samt till fortsatt forskning.
Referenser Lista all den litteratur och annan text som använts. Följ vedertagna regler för hur man gör en litteraturförteckning (se vidare nedan samt kurslitteraturen). Tillför eventuella bilagor i slutet av uppsatsen. För gestaltande arbeten kan det
t.ex. handla om bilddokumentation/cd/dvd.

 

Regler för utformning av uppsatsen

  • Stilstorlek. Times New Roman 12 punkter
  • Radavstånd: 1 ½
  • Marginaler: Höger- och vänstermarginal 3 cm vardera; rak vänster- och högermarginal; över- och underkant 2,5 cm vardera.
  • Sidnummer: Placeras i sidfoten och centreras.
  • Nytt stycke: markeras med indrag i början på raden på 0,5 cm. Undantag: nytt stycke efter rubrik, tabell m.m. där texten föregås av blankrad ska aldrig markeras med indrag.
  • Rubriker: Nytt kapitel på ny sida. Kapitelrubrik i 24 punkter, avdelningsrubrik i 18 punkter och avsnittsrubrik i 14 punkter.
  • Markering av enskilda ord: Använd kursivstil.
  • Referensnoter: Använd parentesnoter i den löpande texten (det sk. APA/Harvardsystemet) alternativt fotnoter längst ner på sidan (det sk. Oxfordsystemet). Se vidare http://www.mah.se/Bibliotek/Stod-i-ditt-arbete/Soka/Skriva-referenser/
  • Citat: Direkta citat i brödtexten ska alltid markeras med citattecken (”) före och efter det citerade. Längre citat avskiljs i ett stycke för sig med mindre stilstorlek (11 punkter), kortare radavstånd (1), samt indrag.
  • Tabeller, diagram och figurer: Ska alltid förses med nummer och förklarande rubrik samt avskiljas från den övriga texten med blankrad före och efter. Tabellrubrik skrivs ovanför tabellen medan figur- och diagramrubriker skrivs under figur respektive diagram. Eventuell källa ska anges direkt under tabell,
    figur eller diagram (t.ex. Källa: Sannerstedt 1994, s. 76).
  • Bilagor: Ska vara numrerade och finnas hänvisade till inne i texten.
  • Referenser: Nedan ges exempel på hur referenslistan kan ställas upp.

Bergqvist, Kerstin (2000). Examensarbetet. Ett bidrag till vetenskaplighet i lärarutbildningen? Pedagogisk Forskning i Sverige, 5(1), s. 1-18.

Biesta, Gert. (2004). Mind the Gap! Communication and the Educational Relation. I: Bingham, Charles & Sidorkin, Alexander. (Red.) No Education Without Relation. NY: Peter Lang Pub. Inc.

Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2000). Lärare av imorgon. Stockholm: Lärarförbundet.

Emsheimer, Peter (2007). Syfta till analys – eller bara beskriva. Tillgänglig på Internet:
http://people.su.se/~petems/dok/syfta-till-analys.pdf (21.5.2010).

HSV (2006: 47R). Examensarbetet inom den nya lärarutbildningen. Stockholm: Högskoleverket.

Lendahls Rosendahl, Birgit (1998). Examensarbetets innebörder. En studie av blivande lärares utsagor. (Göteborg Studies in Educational Sciences, 122). Göteborg: Universitetet.

Råde, Anders (2005). Masterpiece or Nightmare? The degree project in Teacher Education in Sweden. Paper presenterat på ECER-konferensen i Dublin 7-10 sept. 2005.

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet.

  • Framsida. Alla examensarbeten på lärarutbildningen ska ha en framsida utformad i enlighet med denna mall.
    Sidan 1: Framsida – anvisad Word-mall ska användas. Denna sida ska inte pagineras. De uppgifter som ska vara med framgår av mallen.
    Sidan 2: Blank sida
    Sidan 3: Sammanfattning/Abstract (börjar alltid på högersida)
    Sidan 4: Blank sida
    Sidan 5: Innehåll (börjar alltid på högersida)
    Sidan 6: Blank sida alternativt en fortsättning av innehåll
    Sidan 7: Texten börjar (alltid på en högersida)
Senast uppdaterad av Johan Portland