Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

2 Hur är kurserna upplagda?

I kursplanerna, under ”Innehåll”, står det att examensarbetskursen ”behandlar principer som ligger till grund för utbildningsvetenskapliga undersökningar”. Vidare står det att ni ska genomföra ”ett självständigt arbete i samråd med en handledare”. Som antytts ovan består kursen mestadels av självständigt arbete. Men den innehåller även organiserade sammankomster; handledningsträffar, föreläsningar och seminarier. I det här kapitlet ska vi redogöra för hur examensarbetskursen är upplagd. Innan vi går in på detta vill vi betona att examensarbetet är krävande och förutsätter att ni kommer igång tidigt. Så snart som möjligt bör ni i samråd med handledaren avgränsa ert projekt och se till att det är genomförbart. Om ni arbetar i par bör ni göra klart vilka förväntningar ni har på varandra, t.ex. när det gäller arbetsinsatser, hur ert arbete ska organiseras, fördelas och redovisas. Oavsett om ni arbetar ensamma eller i par rekommenderas ni också att själva ordna träffar, med andra studenter som skriver examensarbeten. Det har visat sig fruktbart att träffas informellt och samtala om olika frågor som rör de framväxande examensarbetena. Förberedelser inför examensarbetskursen Information om val av undersökningsområdena och rutiner kring val av dessa ges på respektive institution före examensarbetskursen. Ni väljer ett undersökningsområde bland det utbud som huvudämnet erbjuder. Vissa institutioner ger er också möjlighet att välja en mer specifik inriktning inom undersökningsområdena.

Föreläsningar och andra resurser

Ni erbjuds en serie kortare filmer med föreläsningar som presenterar olika aspekter av processen fram till det färdiga examensarbetet. Filmerna är ett viktigt stöd i ert arbete och ni kan naturligtvis titta på dem när ni vill. De ger en kort introduktion till bland annat olika typer av examensarbeten och vetenskapliga metoder, informationssökning och vetenskapsteoretiska aspekter. Ni hittar filmerna på adressen
http://www.mah.se/examensarbete/filmer

Handledningsträffar

Oavsett vilken utbildningsgrupp ni tillhör kommer ert examensarbete att innehålla olika handledningsträffar. Antal träffar, innehållet i och formen på dessa kan variera mellan olika handledningsgrupper. De kan t.ex. läggas upp individuellt och/eller i grupp. Handledarens timresurs ska räcka till själva handledningen, förberedelser och efterarbeten, läsning av texter samt träffar mellan handledare på institutionerna. Under ”Institutionsspecifik information” kan ni läsa om hur handledningsträffarna läggs upp på respektive institution.

Slutseminarium

Obligatoriskt på samtliga institutioner är ett slutseminarium. För att få ventilera sitt arbete på detta måste (minst) 90 % av examensarbetet vara gjort. Handledaren tar – eventuellt i samråd med examinator – ställning till om framläggning bör ske. I slutseminariet är examinator – i egenskap av opartisk granskare – ordförande. Seminariet är en granskning av examensarbetet sett som produkt och som återspegling av processen. Inför seminariet har en opponent till varje arbete utsetts. Opponenten har att ansvara för granskning av arbetet som helhet. Liksom examinator utgår opponenten från de bedömningskriterier som ni finner i kapitel 5. Varje examensarbete behandlas under ca 45 minuter. Oppositionen genomförs enligt nedanstående ordning:

Oppositionsordning:

  1. Respondenten får ordet för eventuella kommentarer till arbetet, t.ex. korrigeringar.
  2. Opponenten sammanfattar innehållet i arbetet (ca 10 minuter)
  3. Respondenten får ordet för eventuella kommentarer till sammanfattningen.
  4. Opposition på arbetet. Opponenten inleder en diskussion och ställer frågor till
    respondenten (ca 20 minuter)
  5. Diskussion i seminariegruppen (ca 10 minuter)

Notera att stavfel och andra mindre formaliabrister inte ska behandlas under seminariet. Opponenten lämnar vid seminariets slut ett skriftligt underlag för sin opposition till respondenten och detta ska bland annat innehålla en sammanställning av formella fel och brister som upptäckts.

I samband med slutseminariet ger examinator er sin muntliga och skriftliga bedömning av uppsatsen, det senare t.ex. i form av ifylld matris utifrån bedömningskriterierna i slutet av denna guide, med krav på kompletteringar och/eller omarbetningar. Alla som lägger fram examensarbete på seminariet får räkna med att kritik framförs och att det återstår saker att göra.

Avslutande examination

I det här skedet antar vi alltså att ni har ventilerat ert arbete på slutseminariet och opponerat på ett annat arbete. Ni har fått synpunkter från examinator och opponent och tagit itu med revisionen av arbetet. Något 100% -seminarium finns inte. Nästa steg är att examinator läser och betygsätter uppsatsen.

Då ni anser att er uppsats når upp till de krav som ställts lämnar ni in en reviderad version till examinator. Innan arbetet skickas till denna slutliga examination måste det ha genomgått en plagiatkontroll genom Urkund. Malmö högskola har beslutat att alla examensarbeten ska granskas av Urkund. Då Urkund grundades, år 2000, var plagiering något som många trodde bara förekom på vissa lärosäten. Nu är det inte längre kontroversiellt att använda ett system för plagiatkontroll. Både lärare och studenter är medvetna om de direkta och långsiktiga vinsterna med systemet. Ni ska alltså skicka in ert arbete för kontroll. Ni kommer att få en urkundsadress av er examinator eller handledare.

Examinator bedömer och betygsätter det reviderade arbetet samt meddelar betyget till handledaren eller direkt till er. Blir ni underkända bör det framgå av bedömningsprotokollet vad som (fortfarande) brister i arbetet. Om arbetet godkänns kan ni påbörja den elektroniska publiceringen enligt instruktioner här nedan.

Samtliga examensarbeten i en kurs betygsätts således under terminen. Om ett examensarbete underkänts har ni möjlighet till ny bedömning/omtentamen under påföljande termin om examensarbetet ligger som terminens sista kurs och under innevarande termin om examensarbetet ligger som terminens första kurs. Om handledningsresursen är förbrukad efter kursens slut förutsätts ni klara er på egen hand med hjälp av de stödresurser som presenteras i föreliggande guide.

Rutin rörande uppsatspublicering på MUEP

På Malmö högskola publiceras godkända examensarbeten och uppsatser i fulltext på nätet. Fördelarna med detta är många. Genom att arbetet blir sökbart i Malmö högskolas databas (MUEP) [www.mah.se/muep] ökar tillgängligheten väsentligt. Färdiga arbeten kan användas som inspiration till- och referens för nya arbeten. Även avnämarna (partnerskolorna m.fl.) uttrycker stort intresse för att ta del av de examensarbeten och uppsatser som produceras.

Publiceringen fungerar så att ni själva registrerar uppgifter om ert arbete via ett formulär på webben. I registreringen ingår också att arbetet laddas upp i fulltext som en pdf-fil. På sidan ”Hur gör jag för att publicera mitt arbete?” – länk finns på fakultetens hemsida under ”Är student” på LS – ”Examensarbete”  http://www.mah.se/fakulteter-ochomraden/ls/Ar-student – finns mer information om tillvägagångssätt steg för steg. Nedan följer en bild som illustrerar de rutiner som vidtar då ni fått ert examensarbete godkänt av
examinator:

 

BIT som resurs i examensarbetet

I kursplanen finns anvisningar rörande litteratur. Till er hjälp i alla faser i arbetet har ni även elektroniska resurser som Biblioteket tillhandahåller. På Bibliotekets hemsida finner ni anvisningar för att citera och referera, hjälpmedel för referenshantering, handledning för informationssökning m.m.

Forskningsetik

När ni genomför ert examensarbete, vare sig ni gör en empirisk undersökning, ett utvecklingsarbete i skolan eller om ni involverar människor i ett projekt på något annat sätt, vägleds ni av forskningsetiska principer.
Forskningsetik är inte något man avhandlar en gång för alla, t.ex. genom att lämna ut en lapp till sina informanter där det står att man följer vissa principer. Det handlar först och främst om att vara medveten om vad man gör, att värna om de människor som man engagerar, att ta ansvar för sitt resultat och att betänka dess konsekvenser. Det handlar vidare om att handskas varsamt med de uppgifter som man lägger fram i sitt färdiga
arbete – att man skyddar de inblandade, t.ex. genom att använda fingerade namn på personer, skolor och annat – så att det inte går att identifiera informanterna. Men det handlar också om att informera de personer som ingår i ens projekt om vissa etiska förhållanden. I Vetenskapsrådets dokument Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning – vilket ingår i den obligatoriska kurslitteraturen – tar ni del av de etiska riktlinjer som ni ska följa i ert arbete och som ni låter era informanter få kännedom om. Nedan citerar vi från dokumentet angående fyra huvudkrav som ställs på all forskning. Ni går själva till texten och läser om vad kraven innebär. Texten går att ladda ner från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

  1. Informationskravet. Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.
  2. Samtyckeskravet. Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.
  3. Konfidentialitetskravet. Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.
  4. Nyttjandekravet. Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.

I Vetenskapsrådets bok God forskningssed (Vetenskapsrådet, 1:2011) kan ni fördjupa er i frågor rörande forskningsetik. 

Senast uppdaterad av Johan Portland