Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Om HTA-O

Health Technology Assessment

Health Technology kan i huvudsak definieras som en behandling som används för att befrämja hälsa, förebygga, diagnosticera eller behandla sjukdom eller för rehabilitering eller långtidsbehandling. Det inkluderar alla de läkemedel, apparater, tekniker, procedurer och organisatoriska system som används inom hälso-och sjukvård.

MG 0369

Health Technology Assessment innebär en systematisk utvärdering av metoder och tekniker inom hälso-och sjukvården och kan innefatta såväl medicinska som ekonomiska, sociala, etiska och juridiska aspekter. Utvärderingarna riktar sig till flera intressenter: politiker, beslutsfattare, forskare, personal inom hälso- och sjukvården, patienter och anhöriga och allmänheten.

Syftet är att summera information på systematiskt, transparent, objektivt, opartiskt och robust sätt och på det sättet informera om säkra, effektiva metoder som är patientfokuserade och som ger det bästa värdet. HTA kan också sägas vara en brygga mellan forskning och beslutsfattande inom hälso-och sjukvård, och det används alltmer som stöd för kliniska och politiska beslut på olika nivåer i samhället.

HTA är ett aktivt område internationellt. Det kan man bland annat se på det växande medlemskapet i det internationella nätverket INATHA (International Network of Agencies för Health Technology Assessment) som är en ideell paraplyorganisation som etablerades 1993.  

HTA-O en nod för evidensbaserad tandvård

Myndigheterna inom hälso- och sjukvårdsområdet är starkt beroende av ämnesexperter för att ta fram kunskapsunderlag. Experterna bidrar både till att kunskapsunderlagen blir kliniskt relevanta och till att effektiva metoder införs i högre utsträckning. Myndigheternas resurser är dock begränsade, vilket gjort att en del landsting och regioner satsat på regionala HTA-enheter/centra. Dessa gör egna avgränsade utvärderingar, ofta kring nya metoder, i de fall det saknas nationella kunskapsunderlag. Regionala HTA-centra har t ex etablerats i Västra Götalandsregionen, Örebro, Linköping, Stockholm och i Skåne. På de flesta håll i landet saknas dock liknande enheter och strukturer.

MG 7603

Idag finns ett så kallat ”HTA-nätverk” administrerat av SBU, där alla regioner och landsting med HTA funktioner bjuds in att delta. Nätverket informerar varandra om planerade och pågående projekt för att undvika dubbelarbete och har metodseminarier för att få en likartad kvalitet i rapporterna. En databas med regionala kunskapsunderlag är under uppbyggnad. På detta sätt får de regionala rapporterna större nationell spridning än de annars skulle få. 

Vidare har ett samarbete startats där regionala HTA-enheter tar fram SBU-rapporter och SBU kommenterar (en annan HTA-organisations rapport, granskad och kommenterad ur ett svenskt hälso- och sjukvårdsperspektiv). Arbetet görs regionalt med en kontaktperson från SBU och kvalitetsgranskas enligt SBU:s handbok.

Samarbetet har varit positivt både för den nationella nivån, som får engagerade experter, och för de regionala HTA-centra, som får en nationell status på sina rapporter. Sannolikheten att resultaten implementeras ökar också eftersom lokala kliniska företrädare medverkar i processen samtidigt som återkopplingen från myndigheterna till regionerna stärks, vilket i sin tur bidrar till förbättrade framtida kunskapsunderlag. Några exempel på ett sådant samarbete är rapporterna Vakuumassisterad sårbehandling och Strålning i samband med operation vid tidig bröstcancer.
Ett annat exempel är rapporterna Arginin för att förebygga karies 

Fler kunskapsunderlag inom tandvården

Odontologiska frågor har av många skäl en relativt svag ställning i dessa sammanhang då dessa prioriteras i konkurrens med övriga hälso- och sjukvården. Detta resulterar i att få rapporter avseende tandvården tas fram.

MG 7674Flera akademiska aktörer inom odontologin har under det senaste decenniet publicerat en rad högkvalitativa systematiska översikter. Det finns dock inga naturliga kanaler för implementering av dessa idag. De kunskapsöversikter som produceras måste komma till användning för att de skall vara meningsfulla. Att ta fram olika typer av kunskapsunderlag tillsammans med ämnesexperter från olika håll inom tandvården skulle öka sannolikheten att resultaten implementeras eftersom lokala kliniska företrädare medverkar i processen.

Att nå ut med ny kunskap kräver även förändrade sätt att presentera resultat. Många kliniskt verksamma har varken har tid eller ork att läsa detaljerade analyser, vilket motiverar nya sätt att föra ut kunskap. Där skulle SBU:s erfarenhet av att på ett enkelt och användarvänligt sätt sammanfatta (och ur ett svenskt perspektiv) kommentera utländska systematiska översikter, kunna prövas för att göra fler kunskapsunderlag mer tillgängliga. På liknande sätt skulle man även kunna tänka sig en upplysningstjänst för tandvården som relativt snabbt skulle ge snabba svar på avgränsade tandvårdsfrågor. Svaren skulle kunna användas som kunskapsunderlag inför strategiska beslut, till exempel om en klinik ska välja att införa en ny metod eller om en metod bör utmönstras.

En nationell odontologisk HTA-enhet, med liknande uppbyggnad som de regionala HTA-enheterna förstärker tandvårdens möjligheter att följa övriga hälso- och sjukvården i förändringsarbetet mot en mer kunskapsstyrd struktur. För de områden som täcks av Socialstyrelsens nationella riktlinjer skulle det kunna innebära att uppdateringar av befintliga tillstånd- och åtgärdspar och införande av nya rader skull kunna göras snabbare. Även TLV:s beslutsunderlag skulle kunna bli snabbare tillgängliga. Enheten är även en samarbetspartner i det nationella HTA-nätverket, i likhet med t ex Västra Götalandsregionen och CAMTÖ.

Hälsoekonomisk forskning inom tandvården

Det finns även ett stort behov av att applicera hälsoekonomiska frågeställningar inom tandvårdsstudier. I Socialstyrelsens riktlinjer saknas det exempelvis helt hälsoekonomisk evidens och SBU:s tandvårdsrapporter påvisar en stor brist på hälsoekonomiska studier. För att inkluderas i högkostnadsskyddet måste behandlingar dessutom bedömas vara kostnadseffektiva av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV).

Målen för HTA-O 

  • Vara en samarbetspartner i det nationella HTA-nätverket
  • Initiera och handleda systematiska översikter inom odontologi och medicin avseende
    • Hela diagnosområden
    • Nya metoder eller enmetodsfrågor
    • Kommentarer avseende andra aktörers HTA-rapporter
    • Upplysningstjänst för tandvården
    • Genomföra hälsoekonomiska utvärderingar för åtgärder inom tandvård samt vidareutveckla relevanta hälsoekonomiska utfallsmått (såsom kvalitetsjusterade levnadsår eller betalningsvilja)
    • Utveckla ett systematiskt och transparent sätt för etisk analys inom tandvårdsområdet (inför ordnat införande/utmönstring, och vid kunskapsluckor)
    • Analysera organisatoriska aspekter avseende tandvård och dess finansiering
    • Stötta klinisk forskning avseende vetenskapliga kunskapsluckor
      • Verka för kliniska forskarskolor
      • Verka för särskilda forskningsmedel avseende kunskapsluckor inom odontologi
      • Identifiera och sammanställa de satsningar som görs för att täcka kunskapsluckor
      • Initiera och underhålla ett system för att ”bocka av” och avföra kunskapsluckor allt eftersom de beforskats
      • Utveckla system för effektiv kunskapsstyrning och implementering inom tandvården.
Senast uppdaterad av Magnus Jando