Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Forskning

Forskningsområden inom endodonti

Forskningsområden inom endodonti omfattar pulpa-dentinkomplexets funktion och sjukdomar i eller utgående från tandens pulpa. Dessa sjukdomar benämns pulpainflammation eller pulpit och rotspetsinflammation eller apikal parodontit . Forskningen innebär utveckling av kunskap om hur man kan förebygga, diagnostisera, behandla och ställa prognos vid dessa sjukdomar. Sjukdomarna studeras även på samhällsnivå dvs hur vanligt det är med rotspetsinflammation i befolkningen samt vad det är som påverkar förekomsten.

Den forskning som bedrivs vid avdelningen för endodonti fokuseras för närvarande på följande områden: behandling vid exponerad pulpa, kronisk orofacial smärta samt behandlingskvalitet, behandlingsutfall och behandlingsbeslut vid rotbehandling.

Läs mer om:

  • Behandling vid exponerad pulpa
  • Behandlingskvalitet, behandlingsutfall och behandlingsbeslut vid rotbehandling
  • Kronisk orofacial smärta

Förebyggande och behandling av exponerad pulpa

Ett kariesangrepp eller ett trauma kan medföra en så djup skada i tandens hårdvävnad att pulpan blottas, vilket innebär att pulpan kan infekteras av orala mikroorganismer. Vi studerar pulpans förmåga att läka skadan med ny hårdvävnad och odontoblastliknande celler för att förhindra att en infektion uppstår. I kliniska uppföljningar av behandlingar som syftat till att läka sådana skador har man visat att långtidsprognosen är tveksam i de flesta av fallen. Detta kan tolkas som att den nybildade barriären inte är av en sådan kvalitet att den kan fungera mot munhålans mikroorganismer. Vår hypotes är att det är viktigt att den nybildade hårdvävnaden liknar den ursprungliga hårdvävnaden med dess odontoblaster. I projektet studerar vi bland annat den bildade hårdvävnaden efter att ha applicerat ett emaljmatrixderivat på blottade pulpor. Resultaten visar omfattande hårdvävnadsbildning med dentinliknande vävnad. Dock är strukturen på denna hårdvävnadsbildning sådan att den inte bildar någon sammanhållen barriär.

I en multicenterstudie tillsammans med bl.a. Tandläkarhögskolorna i Köpenhamn och Göteborg har vi studerat i vilken utsträckning stegvis exkavering vid djupa kariesangrepp kan minska risken för att pulpan blottas och öka möjligheterna för pulpaöverlevnad. Resultaten visar att stegvis exkavering ger färre pulpaexponeringar och högre pulpaöverlevnad än direkt exkavering.

Avhandling
Fransson H.On the repair of the dentine barrier Malmö 2012

Publikationer
Olsson H, Davies JR, Holst KE, Schröder U, Petersson K. Dental pulp capping: Effect of Emdogain(R)Gel on experimentally exposed human dental pulps. Int Endod J 2005; 38: 186-194.

Olsson H, Petersson K, Rohlin M. Formation of a hard tissue barrier after pulp cappings in humans. A systematic review. Int Endod J 2006; 39: 429-442.

Bjørndal L, Reit C, Bruun G, Markvart M, Näsman P, Kjældgaard M, Thordrup M, Dige I, Nyvad B, Fransson H, Lager A, Ericson D, Petersson K, Papic J, Santimano EM, Wennström A, Winkel P, Gluud C. Treatment of deep caries lesions in adults: randomized clinical trials comparing stepwise vs. direct complete excavation, and direct pulp capping vs. partial pulpotomy. Eur J Oral Sci 2010; 118: 290–7.

Fransson H, Petersson K, Davies JR. Detection of dentine sialoprotein and collagen I in hard tissue after experimental pulp capping in humans using calcium hydroxide or Emdogain®Gel. Int Endod J 2011; 44: 259–267

Behandlingskvalitet och behandlingsutfall vid rotbehandling
Två tredjedelar av alla rotspetsinflammationer finns vid rotfyllda tänder och förekomsten är starkt förknippad med rotfyllningskvaliteten. I en studie undersöker vi hur vanligt det är med rotspetsinflammation bland patienter som fått omfattande och kostnadskrävande tandvård inom tandvårdsförsäkringen. Resultaten visar att denna tandvård lett till att patienterna har färre rotspetsinflammationer ett par decennier efter den kostnadskrävande behandlingen och det verkar som om tandextraktion inte sällan var den behandling som genomförts. För närvarande pågår studier om rotfyllda tänders överlevnad efter 20 år hos patienter som fått kostnadskrävande behandling och vilka faktorer som påverkar denna överlevnad.

I samarbete med Sörmlands län utvärderar vi effekten av en utbildningsinsats vars mål är att rotfyllningskvaliteten skall förbättras. Studien är pågående och hittills har tandläkarnas behandlingsrutiner utvärderats. Resultaten visade att tandläkarna hade tillägnat sig den nya rotbehandlingstekniken efter utbildningen och att de använde färre behandlingsgånger för att genomföra rotbehandlingen. För närvarande pågår en utvärdering av rotbehandlingar och vi undersöker om det är någon skillnad i läkning vid rotbehandlingar genomförda före respektive efter utbildningsinsatsen.

Publikationer
Petersson K, Pamenius  M, Eliasson A, Narby B, Holender F, Palmqvist S, Håkansson J. 20-year follow-up of patients receiving high-cost dental care within the Swedish Dental Insurance System: 1977-1978 to 1998-2000. Swed Dent J 2006; 30: 77-86

Koch M, Eriksson HG, Axelsson S, Tegelberg Å. Effect of educational intervention on adoption of new endodontic technology by general dental practitioners: a questionnaire survey. Int Endod J 2009; 42: 313-21.

Tandläkares behandlingsbeslut beträffande tidigare rotfyllda tänder med rotspetsinflammation
Rotfyllda tänder med rotspetsinflammation behöver inte sällan behandlas igen.
I detta projekt intervjuas allmäntandläkare och endodontispecialister om deras behandlingsbeslut och vilka faktorer som influerar besluten beträffande rotfyllda tänder med rotspetsinflammation. Det övergripande syftet är att studera hur bedömningar och beslutsfattande som görs i kliniken kan förbättras så att de främjar patienters hälsa och leder till bättre utnyttjande av resurser.

Publikationer
Åkerblom Rawski A, Brehmer B, Knutsson K, Petersson K, Reit C, Rohlin M. The major factors that influence endodontic retreatment decisions. Swed Dent J 2003; 27: 23-29

Långvarig orofacial smärta>
The International Association for the Study of Pain (IASP) har definierat smärta som "en obehaglig och emotionell upplevelse förenad med verklig eller möjlig vävnadsskada eller beskriven som sådan skada". Patienter med långvarig smärta saknar ofta diagnos och får många gånger en ospecifik och onödigt resurskrävande vård, vilket är förenat med betydande kostnader, både för den enskilde och för samhället.
I detta forskningsprojekt har vi studerat patienter med långvarig ansiktssmärta och även fokuserat på jämförelser av män och kvinnor. Syftet med undersökningen har varit att studera patienterna dels ur ett kliniskt retrospektivt perspektiv och dels ur patientens eget perspektiv. Fynden indikerar att det tycks vara viktigt att inom tandvården utveckla strategier för omhändertagande där hänsyn tas till hur smärtan påverkar livet för den enskilde. Detta för att kunna bemöta och hjälpa patienterna på ett tillfredsställande sätt även om det inte alltid innebär att patienten kan bli helt besvärsfri.

Avhandling
Wolf E. Chronic orofacial pain - Understanding patients from two perspectives: the clinical view and the patient´s experience. Malmö 2006.

Publikationer
Wolf E, Petersson K, Petersson A, Nilner M. Long-lasting orofacial pain - a study of 109 consecutive patients referred to a pain group. Swed Dent J. 2001; 25: 129-36.

Wolf E, Nilner M, Petersson A, Petersson K. Long-term follow-up by means of a mailed questionnaire of 109 patients with long-lasting orofacial pain. Swed Dent J. 2002; 26: 125-34.

Wolf E, Birgerstam P, Nilner M, Petersson K. Patients´experiences of consultations for non-specific chronic orofacial pain. A phenomenological study. J Orofac Pain 2006; 20: 126-33.

Wolf E, Birgerstam P, Nilner M, Petersson K. Nonspecific chronic orofacial pain: Studying patient experiences and perspectives with a qualitative approach. J Orofac Pain 2008; 22: 349-58.

Diagnostiska metoder för långvarig intraoral smärta

När tandvärk inte försvinner trots sedvanlig endodontisk eller kirurgisk behandling, eller om smärtan uppstår i samband med sådan behandling, är situationen problematisk för såväl patient som tandläkare. Ibland hittar man inga fel som kan förklara smärtan, och en hypotes är att orsaken till smärtan då står att finna i nervsystemet och inte primärt beror på inflammation i tänder eller omkringliggande vävnad. Inom området långvarig orofacial smärta pågår därför ett projekt där vi undersöker olika diagnostiska metoders möjligheter att särskilja olika smärttillstånd, mer specifikt för att särskilja inflammationsbetingad smärta från nervsmärta.

Vi undersöker bland annat tillförlitligheten hos olika vanligt förekommande diagnosmetoder, t ex vid tandvärk, för att ta reda på om de klarar att att skilja inflammationsbetingad tandsmärta från nervsmärta på ett tillförlitligt sätt. Vi studerar också metoder som tillämpas inom neurologin, kvalitativ och kvantitativ känselundersökning, som kan påvisa och mäta störningar i känseluppfattning och abnormala känselförnimmelser, vilka är vanligt förekommande vid nervsmärta.

Vi studerar även nyare bildgivande metoder som digital volymtomografi (CBCT) och magnetkameraundersökning (MR) som potentiellt kan öka möjligheterna att upptäcka t ex inflammation i käkbenet.

Syftet är att göra diagnostiken säkrare och därigenom ge bättre möjligheter att välja en specifik och verksam behandling med målet att  hjälpa patienter till bättre smärtlindring, vilket ofta innebär läkemedelsbehandling.

Projektet är ett multicentersamarbete mellan Odontologiska fakulteten i Malmö, Aarhus Universitet i Danmark, University of Minnesota i USA och Newcastle University i England.

Avhandling Pigg M. Chronic intraoral pain – Assessment of diagnostic methods and prognosis. Malmö 2011.

 

Publikationer

Pigg M, Baad-Hansen L, Svensson P, Drangsholt M, List T. Reliability of intraoral quantitative sensory testing (QST). Pain 2010;148:220-6

Pigg M, Svensson P, List T. Orofacial thermal thresholds: time-dependent variability and influence of spatial summation and test site. J Orofac Pain. 2011; 25(1):39-48.

Svensson P, Baad-Hansen L, Pigg M, List T, Eliav E, Ettlin D, Michelotti A, Tsukiyama Y, Matsuka Y, Jääskeläinen SK, Essick G, Greenspan JD, Drangsholt M; Special Interest Group of Oro-facial Pain.Guidelines and recommendations for assessment of somatosensory function in oro-facial pain conditions—a taskforce report. J Oral Rehabil. 2011 May;38(5):366-94.

Pigg M, List T, Petersson K, Lindh C, Petersson A. Diagnostic yield of conventional radiographic and cone-beam computed tomographic images in patients with atypical odontalgia. Int Endod J. 2011;44(12):1092-101

Pigg M, Svensson P, Drangsholt M, List T. Seven-year follow-up of patients diagnosed with atypical odontalgia: A prospective study. J Orofac Pain. 2013;27(2):151-64

Baad-Hansen L, Pigg M, Elmasry Ivanovic S, Faris H, List T, Drangsholt M, Svensson P. Chair-side intraoral qualitative somatosensory testing (QualST) - Reliability and comparison between patients with atypical odontalgia and healthy controls. J Orofac Pain. 2013;27(2):165-70

Baad-Hansen L, Pigg M, Elmasry Ivanovic S, Faris H, List T, Drangsholt M, Svensson P. Intraoral somatosensory abnormalities in patients with atypical odontalgia - a controlled multicenter quantitative sensory testing study. Pain 2013;154(8):1287-1294

Pigg M, List T, Abul-Kasim K, Maly P, Petersson A.  A comparative analysis of magnetic resonance imaging and radiographic examinations of patients with atypical odontalgia. J of Oral and Facial Pain and Headache 2014:28(3):233-42

List T, Mojir K, Svensson P, Pigg M. A new protocol to evaluate the effect of topical anesthesia. Anesth Prog 2014; 61(4):135-44

Baad-Hansen L, Pigg M, Yang G, List T, Svensson P, Drangsholt M. Reliability of intra-oral quantitative sensory testing (QST) in patients with atypical odontalgia and healthy controls - a multicentre study. J Oral Rehabil 2015;42(2):127-35

Pigg M, Law AS, Nguyen RH, Nixdorf DR.Validity of preoperative clinical findings to identify dental pulp status: A National Dental PBRN study. J Endod 2016; 42(6):935-942

Suzuki K, Baad-Hansen L, Pigg M, Svensson P. Assessment of mechanical pain thresholds in the orofacial region: a comparison between pinprick stimulators and an electronic von Frey device. Accepted for publication, J of Oral and Facial Pain and Headache, April 2016

  

Senast uppdaterad av Magnus Jando