Språk- och kulturstudier vid SMS
Inom språk- och kulturstudier vid Institutionen för språk, migration och samhälle (SMS) utgår vi från tvärvetenskapliga och teoretiska perspektiv som har direkt bäring på kärnverksamheten vid SMS. De perspektiv som presenteras nedan utgör ett väsentligt inslag i såväl vår forskning som undervisning:
 |
Skrifter av forskare inom Språk- och kulturstudier vid Språk, migration och samhälle
|
 |
|
|
|
 |
 |
 |
|
|
|
Perspektiv på språk- och kulturstudier vid Språk, migration och samhälle (SMS)
Ett centralt område för språk- och litteraturstudier vid SMS är hur språk och kultur förhåller sig till de historiska och politiska processer som har att göra med imperiernas, nationalstaternas, det postkoloniala tillståndets och globaliseringenframväxt. Dessa processer har bl.a. det gemensamt att de skapat ständigt nya ramar för relationerna mellan olika språk och kulturer. Exempelvis gick framväxten av nationalstater hand i hand med framväxten av nationalspråk och konstruktionen av nationella kulturer. Fortfarande är nationalstaters självförståelse ofta kopplad till de(t) språk som talas där och till idéer om nationella kulturella traditioner, vilket innebär att minoritetsspråk och minoritetskulturer ofta får en problematisk status. Framväxten av EU har lett till att det nationalstatliga paradigmet förändrats. Bland annat är svenskan inte längre det enda språk på vilket svenska lagar stiftas. EU har också satt en helt ny dagordning för svensk språk- och kulturpolitik. Samtidigt ingår EU som en del i en större globaliseringsprocess. I denna process tycks engelskan allt mer utvecklas i riktning mot ett lingua franca, vilket resulterat i att svenskans ställning utmanats inom områden som politik, näringsliv, vetenskap och kultur. För att förstå globaliseringen måste dess språkliga och kulturella dimensioner – exempelvis den globala språk-utvecklingen och den globaliserade kulturkonsumtionen – studeras. Det är omöjligt att förstå frågor om assimilering / integration, medborgarskap, minoriteters rättigheter och multikulturalism utan att relatera dem till språk- och kulturfrågor.
I alla mänskliga interaktioner spelar språklig kommunikation en central roll. Alla samhälleliga gruppbildningar bygger i stor utsträckning på språk och den roll språket har i att skapa gemenskap, dvs. skapa gemensamma attityder, värderingar och beteenden hos medlemmarna i en grupp eller i ett samhälle. Språkets centrala roll i gruppbildningar är relaterat till frågan om hur det språk man talar formar ens föreställningsvärld. Denna fråga har intresserat filosofer, psykologer och språkvetare genom tiderna och många har hävdat att den verklighet vi människor lever i är skapad i och genom det språk vi talar, även om insikten om detta inte ligger på ett medvetet plan. Varje enskilt språk kan sägas koda ett unikt kulturellt arv.
Hierarki, makt och konflikt
Språk är inte bara ett redskap för kommunikation, utan även ett redskap för maktutövning. Genom språkanvändning skapas distinktioner mellan olika grupper – mellan män och kvinnor, stadsbor och landsbygdsbor, rika och fattiga, infödda och invandrare etc. Härvidlag är fenomen som brytning, sociolekt, dialekt mm. intressanta, men också frågor om relationer mellan de olika grupper som inkluderas eller exkluderas genom olika former av språkanvändning (se identitet ovan).
Språkfrågor är ofta involverade i konfliktsituationer mellan majoriteten och olika minoritetsgrupper, i synnerhet då majoriteten ställer krav på minoriteterna att tillägna sig majoritetsspråket (t ex för tillträde till arbete, medborgarskap). Utifrån rådande ideologier formuleras både nationell språkpolitik och internationella konventioner som rör språkliga minoriteters rättigheter.
I det mångkulturella samhället är frågor som rör två- och flerspråkighet centrala. I Malmö i allmänhet och bland våra studenter i synnerhet är tvåspråkighet en daglig realitet. Tvåspråkighetsfrågor berör exempelvis språkattityder, andraspråksinlärning hos barn och vuxna, val av språk inom olika domäner och språkbyte. Som ett resultat av migration påverkas och förändras invandrarspråken på olika sätt. Ofta medför den nya situationen ett språkbyte inom loppet av en eller ett par generationer.
Stora krav ställs på samhälleliga institutioner – vård, utbildning, rättsväsende och offentlig förvaltning – för att kommunikationen skall fungera mellan människor med olika språkliga och kulturella bakgrunder. Bl.a. ökar behovet av översättning, tolkning och samhällsservice på andra språk. Att språkfrågor finns med på den politiska agendan illustreras av den aktuella propositionen ”Bästa språket – en samlad svensk språkpolitik” (2005/06:2).