Forskning inom ämnet IMER
IMER är ett brett forskningsfält som handlar om internationella migrationsprocessers orsaker och effekter och migrationsrelaterade inkluderings- och exkluderingsprocesser i samhället. Mer specifikt innefattar fältet frågor om utvandring, invandring, återvandring, den internationella migrationens dynamik (transnationella aspekter inkluderade), migrationspolitik.
Inom forskningsfältet finns en flervetenskaplig bas där teoretiska och metodologiska perspektiv från olika vetenskapliga discipliner sammanstrålar och kan berika varandra. Perspektiven är såväl lokala som globala som historiska och nutidsorienterade.
Migration och sociala relationer i ett urbant sammanhang
Inom IMER-fältet har frågor om kring integration och segregation i ett urbant sammanhang som storstaden en stor betydelse. Inom det urbana fältet (”urban studies”) sker forskning på integration- och segregationsprocesser i flera olika projekt som bland annat berör integration och segregation i Öresundsregionen, problem med hemlöshet och trångboddhet, stigmatisering av vissa bostadsområden, bostadssegregation och en skolproblematik som bygger på språk- och kulturskillnader. Konflikter i samhället berör ofta språk- och kulturfrågor, exempelvis då krav ställs på minoriteter att tillägna sig ett visst språk eller en viss kultur (till exempel vid tillträde till arbetsmarkanden eller medborgarskap). Det är dessa konflikter som utgör forskningsfältet inom forskningsprofilen migration, språk och kultur som har en direkt bäring på de integrations- och segregationsprocesser som studeras inom skola, fritid och andra delar av migrationsfältet. Den svenska skolan med dess problem och utmaningar är livligt omskriven och omdebatterad med avseende på integrationsfrågan. Inte minst gäller detta skolor i miljonprogramsområdena i de tre svenska storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö (med en mycket hög andel elever med invandrarbakgrund). Inom IMER finns för närvarande forskning kring den mångkulturella skolan utifrån olika aspekter, infallsvinklar och analytiska arenor; skolan som värde- och normförmedlare, den svenska nationella skolan versus den mångkulturella skolan samt skolans inplacering och lokalisering i tid och rum. ”Vilka möjligheter och utmaningar ställs den svenska skolan inför i mångkulturella städer?” blir en central frågeställning för denna forskningsprofil.
Inom storstadsregionerna med begrepp som mångkulturalism och kulturutbyte har också fenomen som trångboddhet, barnrikedom och socialt besvärliga förhållanden resulterat i ett ökat fokus på hälsofrågor som med nödvändighet kopplas till migration och storstadsproblematik. Flera undersökningar visar att hälsoläget för många som befinner sig i olika stadier av migrations- och integrationsprocessen är sämre än för riksgenomsnittet. I ljuset av detta är forskning kring teman som rör hälsa (ohälsa) och migration oerhört viktig för samhällets integrationsprocesser. Ett särskilt tema är här urban hälsa och forskningen inom detta område sker i nära samarbete med olika aktörer inom vård och omsorg i regionen samt med forskningen inom Hälsa och samhälle, Omvårdnad och Socialt arbete inom Hälsa och samhälle på Malmö högskola. Temat migration och urban hälsa är en viktig framtida forskningssatsning i samarbete med sydsvenska regionen, som part i olika europeiska forskarnätverk och som partner i ansökan om EU-projekt om migration och (o)hälsa i en komparativ europeisk länderstudie.
I denna forskning används också ett internationellt komparativt perspektiv där en given utgångspunkt är det mångkulturella/mångetniska Malmö i en jämförelse med andra utpräglade europeiska storstäder med en hög andel invandrarbefolkning. Där människor med olika kulturella och religiösa bakgrunder möts blir kritiska studier av det sätt på vilket vi betraktar och tolkar skillnader allt viktigare. Inom profilen bedrivs därför forskning kring hur religion, kultur och etnicitet befinner sig en ständig förändringsprocess som skapar både möjligheter och problem i samhället. På IMER-institutionen finns en unik forskningskompetens i detta sammanhang kring frågor som rör religion, särskilt islam, ut både ett svenskt nationellt och internationellt perspektiv. Frågor om globalisering, transnationalism, kultur, religion och diaspora är i hög grad förbundna med de urbana storstadsfrågorna. Detta forskningstema har många beröringspunkter med forskningsprofilen ”urbana studier”.
Migration, ekonomi och arbetsmarknad
Frågor kring internationell migration, ekonomi och arbetsmarknad utgör ett viktigt forskningsfält som kan behandlas i ett urbant perspektiv, men som också har en självständig roll med koppling till historia, arbetsmarknadsvetenskap och kulturgeografiska infallsvinklar. Det kan finnas forskningsmässiga skäl att hålla isär migrations- och urbana frågeställningar även om de ibland går in i varandra. Migration kan betraktas som lokala processer med omflyttning från land till stad, eller behandlas som globala processer med tonvikt på världsomspännande urbanisering som också leder utanför den ursprungliga nationella hemvisten. Frivillig och ofrivillig migration kan ha olika orsaker och effekter beroende på om perspektivet ses utifrån ursprungslandet eller mottagarlandet.
I mottagarländerna studeras arbetsmarknadsintegrationen, speciellt med hänsyn till framtida arbetsmarknadsbehov vilka kan leda till nya former av arbetskraftsmigration och arbetsmarknadspolitik. I ursprungsländerna studeras skäl till och effekter av migrationen. Ur mottagarlandets perspektiv som i allt högre grad präglas av en mångkulturell utveckling krävs det nya sätt att organisera arbetet och utöva professioner på som kan ta tillvara och utveckla de kunskaper och erfarenheter som invandrargrupper är bärare av. Forskning kring etnisk mångfald, organisation och ledarskap har under flera år bedrivits inom forskningsprogrammet EQUAL (stött av Europeiska Social Fonden, ESF) i nära samarbete med det omgivande samhället i form av stat, kommun och näringsliv.
En viktig aspekt berör utvecklingen av migrations- och integrationspolitik på nationell, mellan- och överstatlig nivå, speciellt inriktad på olika typer av migration (som arbetskraftsmigration, familjeåterförening, flykting- och asylmigration). Forskningen av integrationspolitikens utveckling inriktas med hänsyn till analytiska faktorer på såväl den lokala som den regionala, nationella och internationella nivån. Relationen mellan migrations- och integrationspolitik, både internationellt och nationellt, står centralt i forskningen. Av särskild vikt är här juridiska och politiska aspekter på flyktingmottagning och asylsökande liksom hantering av asylärenden. Inom detta tema ryms även forskning om irreguljär migration och informell ekonomi samt transnationella aspekter av migration.
Ställt i relation till frågeställningar om flyktingmottagning och asylsökande hanteras också frågor kring populism, nationalism, främlingskap/-misstro, diskriminering, och dessas koppling till medborgarskap, demokrati och mänskliga rättigheter som blir allt viktigare inom politiken i dagens samhälle. Frågan kring inkludering och dess motsats exkludering och marginalisering (”utanförskap”) av personer med utländsk bakgrund har blivit något av en ödesfråga för hur samhället kommer att utvecklas ekonomiskt, politiskt och socialt för framtiden. I samband med integrationsfrågan har också orsaken till och närvaron av rasism, främlingsmisstro och diskriminering i samhället blivit centralt för politiken. Anledningarna till att människor exkluderas och/eller diskrimineras är komplexa. Inom IMER bedrivs rasistiska rörelsers och gruppers uppkomst och om de svårfångade diskrimineringsprocesser vilka kan beskrivas med termer som främlingsmisstro eller vardagsrasism. På IMER Mah återfinns en stor forskningskompetens kring de frågor som rör populism och främlingsmisstro, vardagsrasism och diskriminering och dessas relationer eller kopplingar till frågor om medborgarskap, demokrati och mänskliga rättigheter.
Forskningsfälten och dess frågeställningar har sin grund i IMER-institutionens olika grundläggande utbildningar men forskningsområdet Migration är vare sig heltäckande eller sammanfallande avseende innehåll. Forskningsprofilen Migration kan på en och samma gång sägas vara både bredare i vissa avseenden och smalare i andra än de samlade grundutbildningarna på IMER-institutionen. En grundläggande fundament för forskningen inom profilen är dess problemorienterade och flervetenskapliga karaktär. Detta innebär att en rad olika disciplinära perspektiv, infallsvinklar aktualiseras. Det är problem- och frågeställningar med hög grad av samhällsrelevans som styr IMER-forskningens inriktning.