Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Återhämtning och kvalitetsförbättring i personcentrerad hälso- och sjukvård

Forskargruppen

De senaste decenniernas högteknologiska utveckling har resulterat i flertalet nya effektiva behandlingsmetoder. Idag är exempelvis korta vårdtider praxis där återhämtning efter sjukdom och behandling företrädesvis förläggs till patientens hem. Något som i sin tur genererat ökade krav på patienten och dess anhöriga liksom primärvården och hemsjukvården. Detta är en utveckling som medför förändringar för hälso- och sjukvården samtidigt som tillgängliga ekonomiska resurser är begränsade. Därför behöver nya innovativa lösningar och processer som inkluderar patienter, familjer och hälso- och sjukvårdspersonal identifieras, utvecklas och utvärderas för att garantera en god och säker framtida vård.

Styrande för dagens hälso- och sjukvård är att denna bedrivs utifrån personcentrerad vård varför patientens delaktighet och självrapporterade utfallsmått är av central betydelse. Vårdmodellen medger att patienten involveras och blir delaktig i sin egen vård vilket är en förutsättning för optimal återhämtning i hemmet. Patientens ställning och möjlighet till delaktighet betonas även i Patientlagen (2014:821).

Forskargruppen ”Återhämtning och kvalitetsförbättring i personcentrerad hälso- och sjukvård” utgår från ett vårdvetenskapligt perspektiv och kartlägger återhämtning och kvalitetsförbättring i personcentrerad hälso- och sjukvård utifrån gravida kvinnor, barn, vuxna och äldre med fysisk och psykisk ohälsa.

Mål och vision
Den forskning som bedrivs inom forskargruppen ”Återhämtning och kvalitetsförbättring i personcentrerad hälso- och sjukvård” har till syfte att bidra med kunskap inom områden som återhämtning, instrumentutveckling, kvalitetsförbättring och patientsäkerhet utifrån ett livsförloppsperspektiv. Målet är att forskningen ska minska avståndet mellan å ena sidan det som är känt som medicinsk evidens s.k. ”best practice” och aktuella forskningsresultat och å andra sidan metoder, arbetssätt och behandlingar som de facto används i hälso- och sjukvården. Vidare behöver metoder och modeller för systematiskt kvalitetsarbete utvecklas och testas där de nationella kvalitetsregistren utgör ett viktigt verktyg. En vision är därför att alla nationella kvalitetsregister ska inkludera omvårdnadsåtgärder och patientrapporterade utfallsmått.

Med utgångspunkt i ovanstående bedriver forskargruppen ”Återhämtning och kvalitetsförbättring i personcentrerad hälso- och sjukvård” studier inom följande områden:

i) Optimal återhämtning efter såväl öppen- som slutenvård. Studierna utgår från evidens avseende återhämtning som sker i hemmet efter vård på sjukhus och/eller primärvård som inkluderar person, familj och närstående.

ii) Utveckling av etablerade och nya instrument samt innovativa metoder för att identifiera, mäta, och utvärdera vårdprocesser. Detta inkluderar utveckling av tydliga och användbara mått för interventions- och registerforskning avseende patient/personcentrerade mått för hälsa/ohälsa inom somatisk- och psykiatrisk vård.

iii) Nationella kvalitetsregister som utgångspunkt för patientsäkerhet och kvalitetsförbättring. Detta utgår från nationella kvalitetsregister som utgör en unik möjlighet att mäta om och hur hälso- och sjukvården tillgodoser patienters behov av en trygg och säker vård och behandling.

Senast uppdaterad av Charlotta Solding