Current research

Ongoing research projects

“Kampen om folket: den skandinaviska nynationalismen/Struggles of the people: neo-nationalism in Scandinavia”. Malmö Institute for studies Studies of Migration, Diversity and Welfare at Malmö University (MIM), financed by MIM.

Hur kommer det sig att Sverigedemokraterna behandlas annorlunda i den offentliga debatten jämfört med vad som är fallet för systerpartierna i Danmark och Norge? En tänkbar förklaring, som hittills inte prövats vetenskapligt, är att de nynationalistiska partierna i respektive länder gjort anspråk på att vara folkets sanna företrädare genom att axla en lång socialdemokratisk tradition av att föra samman folket i en kollektiv nationell gemenskap. Denna process har dock tagit sig olika uttryck och har också kommit olika långt i de tre länderna. Projektet jämför föreställningar om folket hos de tre socialdemokratiska partierna med de tre nynationalistiska partierna i respektive land. Resultatet av denna jämförelse belyser dels den nära länken mellan framväxten av den demokratiska staten och nationalistiska ideologier, dels kopplingen mellan socialdemokraternas minskande förtroende och den demokratiska statens krympta möjligheter att representera folket i en tid av tilltagande globalisering och europeisk integration. Det är detta tomrum som de nynationalistiska partierna söker fylla genom att utmåla sig själva som folkets företrädare i relation till en, i alla fall ytligt sett, farofylld och svårbegriplig omvärld.  I ett internationellt perspektiv beskrivs de skandinaviska länderna som starka välfärdsstater med långvariga socialdemokratiska regeringar. De socialdemokratiska partierna har i stor utsträckning präglat de nationella och gemensamma föreställningarna om vilka som ingår i folket och vad som förenar folkpopulationen i en kollektiv gemenskap (jfr. folkhemsmetaforen). För de socialdemokratiska partierna har kopplingen till folket och relationen mellan folk och elit som politikens motor dock blivit svårare att upprätthålla. Det kan dels förstås genom det långvariga maktinnehavet, dels genom att de traditionella partierna alltmer rört sig mot en ideologisk mittfåra. De borgerliga blocken utgör inte längre en självklar politisk-ideologisk antites. De tre nynationalistiska partierna utnyttjar det tomrum som skapats på två olika sätt. För det första agerar de som folkets representanter gentemot en mer eller mindre konsensusinriktad politisk elit och, för det andra, positionerar de sig som nationens försvarare gentemot globala förändringsprocesser. Tidigare forskning visar på ett samband mellan tilltagande globalisering och framväxten av nynationalistiska partier. Genom att fokusera på samtida utmaningar skapas en möjlighet för de ”nya” nationalisterna att distansera sig från eventuella nazistkopplingar bakåt och framställa sig som demokratiskt rumsrena. Denna strategi används för att vinna röster bland dem som är missnöjda med försämringar i välfärdsstaten. I relation till övrig forskning framhåller vi betydelsen av att studera nynationalism som integrerat i samhällsgemenskapen, snarare än någonting som är väsensskilt från den. Teorier om att det är ”globaliseringens förlorare” och de utslagna som väljer att ansluta sig till nynationalistiska grupperingar är inte bara empiriskt missvisande utan skymmer också sikten för historiskt mer förankrade förklaringar. Relevant för valet av referenspunkt, de socialdemokratiska partierna, är dels att de nynationalistiska partierna attraherar väljare därifrån, dels att framgångarna för de nynationalistiska partierna sammanfaller i tid med att de socialdemokratiska partierna tappat väljarsympatier. De socialdemokratiska partiernas tillbakagång i början på sjuttiotalet sammanföll med att nynationalistiska partier i Danmark och Norge bildades och snabbt rönte framgång. I Sverige skedde en liknande utveckling i början på nittiotalet i samband med Ny Demokratis relativt kortvariga framgångsvåg och nu också efter 2006 då Socialdemokraterna förlorade regeringsmakten till en borgerlig alliansregering. Projektet förklarar hur mottagandet och bemötandet av främlingsfientliga argument liknar, respektive skiljer sig åt mellan de tre länderna över tid. Studiens resultat bidrar dels till en pågående akademisk diskussion kring nationalistiska ideologiers pånyttfödda popularitet i en samtid som annars präglas av en vurm för gränsöverskridande verksamheter, och dels till att vitalisera den offentliga debatten som tenderar till att antingen stigmatisera de nynationalistiska partiernas väljare (Sverige) eller att låta de nynationalistiska språkrören obehindrat få agera som yttrandefrihetens fanbärare (Danmark och Norge). 

Ongoing article/book projects

Manifest för den glada statsvetenskapen
(tillsammans med Johan Karlsson)

Denna artikel uttrycker i punktform väsentliga aspekter av den glada statsvetenskapens fundament utifrån författarnas synvinkel och erfarenheter.
Artikeln är accepterad för publicering i Statsvetenskaplig tidskrift 2011.

Nationalism vs. Nationalism: the challenge of the Sweden Democrats in the Swedish public debate
(together with Tom Nilsson and Pauline Stoltz)

In the 2010 Swedish general elections the nationalist party Sverigedemokraterna (SD) crossed the threshold to the parliament. The other parties in parliament reacted with strong dislike. The mainstreaming of the ‘radical right’ had finally come to hit Sweden. This article analyzes the media coverage of the SD following the 2006 elections when it emerged as a high profile party in the public debate. The SD presence in Swedish politics encourages both SD allies and opponents to emphasize views on what constitutes social cohesion in Sweden. We understand the public debate surrounding SD as a rhetorical struggle between different nationalist claims.
Submitted to Government & Opposition in October 2010, under review.

Feeding the Beast: nourishing nativist appeals in Sweden and in Denmark
(together with Peter Hervik)

Only recently has a new Populist Radical Right Party (RRP), the Sweden Democrats (Sverigedemokraterna) (SD), emerged in Sweden on the national scene. Its presence has raised concerns about its political influence - e.g. whether the relationship between the political parties and the news media will be as intimately linked in Sweden as it is in Denmark. The purpose of this working paper is to scrutinize the media exposure of two RRP parties, the SD in Sweden and the Danish People’s Party (Dansk Folkeparti ) (DPP) in Denmark), in the run up to the European Parliamentary elections of 2004 and 2009. In the first part of the article the authors present a quantitative overview of the media coverage in 2004 and 2009. Secondly, the authors highlight recurrent frames in the media material in order to determine the role played by the RRP parties in the public debate and the representation of the fine line between the positions of regular political adversaries and ‘political beasts’. The authors indicate that the linguistic tone used towards the DPP in Denmark differs from how Swedish newspapers describe the SD, and how Danish newspapers frame the DPP’s views in a more balanced (even positive) manner compared to Swedish news reporting of the SD. By way of conclusion, the authors herald that “the Beast” has two different faces in Denmark and Sweden respectively. In Denmark, non-western migrants (especially Muslims) are framed as security risks, which enable the “good guys” to mobilize against poorly integrated immigrants as morally evil. Conversely, in Sweden the SD represents a threat to the endemic perception of Sweden as a tolerant, non-xenophobic, political community. In other words, Danish and Swedish voters are confronted with a two-faced Beast that feeds on perceptions of the people as ultimately afraid of non-native goods.
Will be published in CoMid workingpaper series 1, (submitted in November 2010) – another new shorter version will be submitted to Patterns of Prejudice in the spring semester, 2011.

Vägar till medborgarskap
(redaktör tillsammans med Pieter Bevelander och Christian Fernández) 

Vägen till att bli medlem och medborgare i det svenska samhället är en sträcka kantad av hopp, tvivel och motstridiga uppfattningar. Lika mycket som att medborgarskapet kan ses som slutdestinationen för en lång och mödosam flykt någonstans ifrån kan det också beskrivas som startpunkten för en svårdefinierbar integrationsprocess som tycks syfta till att den nyanlände ska bli fullvärdig medlem i den politiska gemenskapen Sverige. Förslag på kriterier för medborgarskap som exempelvis obligatoriska språktest och krav på kanonkännedom eller diskussioner kring inkomstförsäkran och anhörigstatus har en tendens att både uppröra och engagera beslutsfattare, akademiker och andra som har åsikter i detta ämne. Andra diskussioner rör medborgarskapets förändrade förutsättningar och folksuveränitetens gränser i en samtid som vissa beskriver som både europeiserad och globaliserad. Frågans sprängkraft accentueras av dess bäring, teoretiskt såväl som empiriskt, på den pågående debatten om relationen mellan migration och demokrati. I ett bredare europeiskt perspektiv har medborgarskapsfrågan varit aktuell alltsedan Maastrichtfördraget från tidigt 1990-tal (och naturligt också innan dess) med frågan om det europeiska medborgarskapet som en naturlig referenspunkt. Lägg därtill en allt kraftigare genklang för politiska förslag om en hårdare kontroll av migrationsströmmar. Inför riksdagsvalet 2010 finns tydliga tecken på att medborgarskapsfrågan också placeras högt på den svenska politiska agendan. Med denna antologi vill vi kritiskt belysa föreställningar om och konsekvenser av de olika vägar till medborgarskap som aktualiseras i en svensk kontext, sett i ljuset av den europeiska integrationsprocessen och globala migrationsrörelser.
Antologin kommer att ges ut av Arkiv förlag under våren 2011. I antologin ansvarar jag också, tillsammans med Bevelander och Fernández, för inlednings- och avslutningskapitel.  

Såhär gör vi här: den gode medborgaren

I följande kapitelbidrag analyserar jag vilken roll och funktion som SD fyller i svensk politik och samhällsliv samt hur dess närvaro i det offentliga rummet förstärker motsättningar i fråga om nationell identitet. Nobelmiddagen och riksdagens öppnande betecknar två samhälleliga riter varigenom den nationella samhörigheten manifesteras. I dessa sammanhang är SD symboliskt och faktiskt avskiljda från majoritetssamhällets föreställningar om den "goda nationen". Genom att analysera den offentliga debatten kring Sverigedemokraterna och deras politik kan vi lära oss någonting om hur den nationella självbilden omförhandlas; vilka "vi är".
Inskickat kapitelbidrag till antologin Det vita fältet: samtida forskning om högerextremism (red Thomas Hvitfeldt, Fredrik Hertzberg och Mats Deland)

National memories and populist mobilization in Scandinavia [working title]
(tillsammans med Magnus Wennerhag)

In this paper, the authors analyze how the Progress Party in Norway, the Danish People´s Party in Denmark and the Sweden Democrats in Sweden build on national (Social-Democratic) memories of community cohesion and popularized ideas of national belonging in the past, to gain recognition for their nativist political agendas today. The study of the so-called Populist Radical Right needs to be much context sensitive, the authors argue, and the various appeals to the people used by these parties in Norway, Sweden and Denmark share both similarities and differences, providing insights also about the development of the mainstream parties, and mainstream views, in these countries concerning national identity and attitudes towards immigrants and immigration.
This paper will be submitted to the NOPSA conference in Vaasa in august 2011.

This paper tests the validity of the much repeated, but much less systematically tested, proposition that ‘new’ parties depend on considerable media exposure to reach out to the voters before they cross the threshold of relevance, thus gaining seats in the national parliament. The time-series analysis clearly shows that the relative exposure of the Sweden Democrats (SD) in the six major Swedish newspapers correlate well with the relative success at the opinion polls, not taking into account the journalistic tone in the articles. This was not the case with the other sevens parliamentary parties which shared seats in the national parliament, before the Swedish national elections in 2010 when the SD crossed the electoral threshold.
This paper will be submitted to an international peer-review journal in spring 2011.  

Help! The populists are coming

In this paper, I examine the ambiguous relation between populism and democracy, emphasizing ‘the people’ as an object of public debate and democratic analysis. I argue that the pejorative uses of the concept of populism in both public discourse and in the scholarly literature dodge the central functioning of populism in representative politics. Talking in the name of the people, usually described as the trademark of populism, is essential for any political party looking for electoral support. I critically examine three distinct, sometimes conflicting, paths to understand populism: populism as ideology (normally defined as antithetical to the fundamental values of liberal democracy), populism as style (associated with e.g. the charismatic leadership and the medialized political sphere) and finally populism as political logic (associated with particular appeals to the people). Omitting to acknowledge the disparate uses of populism in academic research and in the public debate leaves us empty-handed to recognize the rich potential of populism in democratic politics. Drawing upon e.g. Margaret Canovan and Chantal Mouffe, I claim that the populist appeals to the people (as the united people, as our people; as the common people) aim to satisfy popular demands of collective identification and redemption – the mobilization of passions, rather than interests and pragmatic concerns of political stability. As empirical illustration, I highlight appeals to the people in the rhetoric of the allegedly populist party the Sweden Democrats (SD), which for the first time won seats in the Swedish parliament in the general elections in 2010. I also, however, consider how mainstream parties appeal to ‘the people’, arguing that the SD represents a radicalization of mainstream politics, rather than a populist (or even extremist) anomaly in Swedish politics and history. By way of conclusion, I suggest that the polarized political debate between the SD and the rest epitomizes the delicate relationship between populism and democracy in contemporary liberal democracies and the struggles about what ‘the people’ wants and wishes for.
This paper will be presented at the ECPR conference in S:t Gallen in April 2011.

The new People´s Home Party

This paper examines the uses of the People’s Home Metaphor in the Swedish Public debate between 2006 and 2010. In the 1920s the metaphor was used to delineate a progressive vision of the modern Sweden, the means through which to achieve this goal and a particular mentality ascribed to the Swedish citizenry. I here analyze the contemporary debate as manifest in the media material, considering the aspirations of the nationalist Sweden Democrats to become the new People’s Home Party as well as recognizing the reactions by the SD antagonists to this claim. I conclude that the metaphor is not merely a rhetorical manoeuvre, but also a fundamental aspect of the symbolic repertoire that frames post-war national experiences in Sweden.
This paper will be translated from Swedish and further submitted to an international peer-review journal in 2011.
 

Shaming your adversary
(together with Ray Taras)

This paper emphasizes the significance of political communication in the debate. It explicitly pin-points political rhetoric used to shame a particular political adversary, turning it into a veritable political foe.

More information coming up shortly.

The re-unification of a family of nations

This paper analyses usages of the family metaphor within in the EU. Based on a scrutiny of research, including gender studies, on the role of family metaphors in a variety of practices it lays out basic semantic pattern. The term of domo-politics is introduced to capture on the one hand the connotation of feelings of security and homeliness related linked to the concept of family, and, on the other hand, feelings of immanent threats to in-group cohesion. The paper argues that this basic meaning is providing rhetorical efficiency to the metaphor when used in political discourse.  The focus is on the significance of the family metaphor in the rhetoric of identity politics within European integration. Uses of metaphors in everyday talk and in political speeches constrain and shape political communication and societal interaction. Uses of the family metaphor within the EU thus makes sense of various narritatives of what constitutes Europe; hence, the family values that knit us together as Europeans in Europe. The paper meticulously follows the introduction and development of the family metaphor in the rhetoric. It demonstrates how European history through manifest inter-textual references helps bolstering the role of family and furthermore investigates how it replaces other concepts and metaphors of coherence and unity. The main claim is that the significance of the family metaphor in EU-rhetoric goes hand in hand with a renewed emphasis on distinct values, principles and norms that balance the otherwise technocratic image of the EU. The metaphor is thus able to combine and manage the tension between the cultural, civil and political perceptions of European unity making it well-suited to perceive of the supra-national without completely losing touch with the nation-state paradigm. In more precise terms, the usage of the family metaphor reproduces myths of European unity by means of common symbols and ideas of belonging together as a family. Europe as an imagined family of nations, in this sense, epitomizes the greater identity making enterprise taking place in the name of Europe. The eastern enlargement, for instance, was propagated for as the re-unification of a family of nations that share a common past and now pay allegiance to common norms and principles. Usages of the family metaphor facilitate the convergence of sometimes contrasting claims for European unity such as Christianity and secularism. This paper demonstrates how the EU makes use of the family metaphor to invoke certain memories from the past to give salience to distinct narratives of Europe, establishing a neat linearity from the past, through the present and in to the future.
This paper will be presented at the ECS conference in Barcelona in august 2010.

Passions of Representative Politics This is a very preliminary draft of the text “Passions of Representative Politics”.

My ambition is to sketch a first chapter of my book project “Struggles of the people: nationalism, populism and democracy in Scandinavian politics, 1928-2010”. The passions of representative politics refer to the delicate balancing between the functional needs of the system and the emotive appeals to the people. Recognising the passions of representative politics, I emphasise the struggles of the people as a basis for how politics is performed and communicated between the citizenry and the mediated elites; how the Pathos continuum between the acceptable normalcy and the pathological deviance is established differently in Sweden, Denmark and in Norway. This text was presented at a MIM-seminar, 5 June 2009.
This text will, eventually, be submitted to the MIM working Paper Series.

Struggles of the people: nationalism, populism and democracy in Scandinavian politics, 1928-2010

The book aims to explain the appearance and development of three nationalist parties, by means of scrutinizing and comparing changing perceptions of the people in these countries. The main thesis is that the nationalist parties (Dansk Folkeparti in Denmark, Sverigedemokraterna in Sweden and Fremskrittspartiet in Norway), by acting as the true heirs of Social Democracy – i.e. the proponents of the people – gain resonance for their politics. The ambition is, by way of extrapolation, to illuminate differences and similarities concerning the contemporary debate on national self images (and threat images), integration and migration in contemporary Scandinavian politics.
Book proposal was submitted to Berghahn Books in December 2009.