Om supermänniskor, förebyggande behandlingar och den allmänna ångesten kring att ständigt behöva förbättra sig själv handlade det när Kutte Jönsson och Johan Björkegren diskuterade privata DNA-tester, en företeelse som finns på svenska marknaden sedan i somras.
Hur lång tid tar det innan vi kan skapa supermänniskor, okänsliga för alla sjukdomar och defekter? Är det verkligen okej att späda på den ångest som redan driver oss att hela tiden försöka bli sundare, smalare, snyggare, mer perfekta? Och hur ska man handskas med dilemmat att arbetsgivare kan komma att favorisera arbetssökande som kan stärka sin kärnfriska image med en prickfri utskrift av ett DNA-test?
Det är några av frågorna som dök upp under skiftesföreläsningen i måndags kväll, dit ett femtiotal personer hittat.
 |
|
Johan Björkegren från företaget DNA-guide mötte Kutte Jönsson, idrottsfilosof på Malmö högskola. |
Industrin med kommersiella DNA-test – där det bara är att betala, skicka in ett prov och sedan få ett svar – är i sin linda i Sverige. Det var närmare bestämt i somras som den föddes. På skiftesföreläsningen lyftes frågan vad som egentligen är grejen med DNA-tester.
– Vi vet ju redan att man inte ska röka, och vi vet också att man ska dricka måttligt, självdisciplinerat och fint, konstaterar Kutte Jönsson, fil dr i praktisk filosofi och verksam vid Malmö högskola som lärare och forskare i genusvetenskap och idrottsfilosofi.
– Hur rationellt det än är att öka sina möjligheter till jobb och kanske även chanserna på äktenskapsmarknaden, är det klart att det finns en risk för att man odlar en elitistisk människosyn.
Kutte Jönsson vill för den skull inte betraktas som någon bakåtsträvare.
– Jag vill mest betona att man trumfar igenom ett slags skötsamhetsideal. Och vi vet redan att en människa som lever hälsosamt inte alltid är det samma som en människa med välbefinnande.
Testar ursprung, egenskaper och risk för folksjukdomarDen från Karolinska institutet tillresta gästföreläsaren Johan Björkegren släpper ner en Treo i sitt vattenglas och går igenom vad företaget DNA-guide, där han är medicinsk rådgivare tillika delägare, kan erbjuda.
Genom att lämna in ett salivprov (de kräver ganska mycket saliv, just för att man inte ska kunna DNA-testa folk i sin omgivning utan att de vet om det) kan man få reda på vilka egenskaper man bär anlag för, vilket ursprung man har och vilka av vissa folksjukdomar man har förhöjd risk att få.
Det handlar främst om hjärt- och kärlsjukdomar och om ämnesomsättningsrelaterade åkommor som diabetes, övervikt och kolesterolrubbningar.
Det handlar om att ta reda på vad man har anlag för och inte kan också göra att man kan sätta in behandling redan innan man får de allvarliga symptom som i normala fall skulle fått en att söka hjälp, menar Johan Björkegren.
– Hur många här inne äter kolesterolsänkande medel? Räck upp en hand! Bara en? Det tror jag inte på. Jag gör det själv, det är ingenting att skämmas för, det är bara bra.
Han ser DNA-tester som ett helt naturligt led i utvecklingen och tycker att alla som vill ha den information som finns tillgänglig om dem själva, också ska kunna få den.
– Vi vet att cytostatika är som att slå någon i huvudet med en klubba, och en hjärtoperation innebär ju faktiskt att man sågar upp bröstkorgen på patienten – så om man kan behandla något mycket mycket tidigare, varför inte också göra det?
– Dessutom rör sig debatten i riktningen att din och min ohälsa faktiskt drabbar andra skattebetalare och då har vi också ett ansvar för vår hälsa gentemot samhället som helhet.
DNA-profiler används dock inte i dagsläget inom sjukvården, så det är än så länge inte tal om att den som visar sig löpa en större genetisk risk för hjärtinfarkt kan få gå före i kön till bypassoperationer.
Två sorters reaktioner: oro eller handlingskraftHittills har ett hundratal svenskar låtit DNA-testa sig. Johan Björkegren menar att man kan dela upp dessa i två kategorier:
– Det finns de som lägger ciggen på hyllan och plockar fram träningsoverallen. Och så finns det de som bara blir oroliga och stressade.
Han ser ändå flera möjliga använingsområden för privata DNA-tester:
– Tänk dig att du äter antidepressiv medicin men inte tycker att den fungerar – och så visar ett DNA-test att du bär på en genetisk variant som gör att du inte svarar på medicineringen.
Eller, om du funderar på att bilda familj men vet att du bär på anlaget till en svår sjukdom, till exempel cystisk fibros – ponera att den du vill ha barn med också bär på samma anlag.
– Då kan man använda detta för att familjeplanera.
”Du är jättegullig, och du dansar bra, men tyvärr, din DNA-profil kompletterar verkligen inte min”, typ. Eller kanske inte.
– Nej, men allvarligt talat, det finns en väldig massa lidande som man skulle kunna förebygga.
Frågan är också hur provsvaren i vissa fall kan förvandlas till självuppfyllande profetior. När Johan Björkegren själv testade sig, fick han veta att hans muskler var åt det explosiva hållet snarare än åt det uthålliga – ett besked som kom en smula olägligt eftersom han precis skulle springa ett långlopp.
– Hur det gick under loppet? Jag kollapsade och fick bryta.
Kutte Jönsson håller fast vid sin ståndpunkt:
– Jag tror, att får man besked om en massa saker som kanske inte ens kommer att hända, så leder det till minskad livskvalitet.
Till skillnad från Johan Björkegren kommer Kutte Jönsson, så idrottsfilosof han är, definitivt inte att DNA-testa sig.
– Nej, det är inte aktuellt.