STUDENT. Axel Olsson gick kandidatutbildningen Medieproduktion och processdesign på Teknik och samhälle. Nu går han en masterutbildning i datavetenskap: Media Software Design, och undersöker hur vi människor samarbetar och kommunicerar med varandra – med datorn som medium.

– När jag sökte in till Medieproduktion och processdesign var det främst det grafiska som tilltalade mig, berättar Axel. Jag var intresserad av layout och tryckteknik, och drömde om att en dag jobba på tryckeri.

Programmeringsmomentet på utbildningen kom som en behaglig överraskning för Axel. Han hade aldrig tidigare intresserat sig särskilt för programmering, men en obligatoriska kurs i Java väckte hans nyfikenhet. Intresset ökade i takt med att han fick mer kunskaper, och han upptäckte dessutom att han kunde tillämpa sin fallenhet för layout och design likaväl när han programmerade för webben – där det fanns mycket att förbättra och utveckla:

– I internets början kunde en hemsida se ut lite hur som helst, det var textbaserad information rakt upp och ner, menar Axel. Men de senare åren har det också kommit att handla om att forma informationen, så att den tilltalar användare och besökare, säger han.
Axel gled mer och mer in på webbpublicering på utbildningen, började få rykte som hemsidesmakare i bekantskapskretsen och extraknäckte som webbdesign-lärare på gymnasiet.

Inspirerades till förståelse för tekniken
Efter examen tog Axel vara på det nätverk av kontakter han skaffat sig under utbildningen, och jobbade som webbkonsult på olika företag. Under den här tiden fördjupades intresset för teknik relaterad till media ytterligare; Axel blev alltmer nyfiken på hur själva systemen bakom det vi ser på skärmen ser ut. Han förklarar:

– Det handlar ju i grunden om information som skickas iväg och hamnar någonstans, till exempel när någon beställer en vara på en hemsida. Hur är dessa informationssystem egentligen uppbyggda, och hur pratar de med varandra?

Master i datavetenskap
I denna veva fick Axel höra talas om det alldeles nya masterprogrammet i datavetenskap på Teknik och samhälle: Media Software Design – en utbildning som fokuserar på just de system som dagens alla medier är uppbyggda av, och hur de interagerar. Han sökte in och har snart gått sitt första år på utbildningen.

– Man skulle kanske kunna tro att en master i datavetenskap skulle kräva jättemycket förkunskaper i exempelvis programmering, men den Java jag hade med från Medieproduktion och processdesign räckte fint, säger Axel.

Dock tror han att det är dumt att vara helt grön på området:

– Det är inte så att jag vill avskräcka någon från att söka, men det hade gynnat alla på utbildningen om man hade skrivit kod innan åtminstone minst en gång – med alltför skiftande nivåer på studenterna blir det obalans exempelvis när man gör projekt ihop.

För övrigt stormtrivs han på utbildningen och konstaterar att åren på Malmö högskola förändrat hans planer för framtiden:

– Att jobba på tryckeri är kanske inte helt otänkbart, men närmare till hands ligger antingen att forska vidare eller att starta eget företag, avslutar Axel.

Foto: Sara Appelquist

STUDENT. Marcin Kossowski går sista terminen på Systemutvecklar-utbildningen på Teknik och samhälle. Innan han ens hunnit avsluta studierna har han fått jobb som systemutvecklare på ett företag i Malmö. –  Jag känner att min kompetens behövs och att jag verkligen har något att komma med, berättar Marcin Kossowski och strålar av glädje över provanställningen.

		Marcin Kossowski pluggar till Systemutvecklare på Teknik och samhälle - och har redan fått jobb! Foto: Sara Appelquist

Systemutvecklarutbildningen på Teknik och samhälle startade hösten 2009. Marcin Kossowski tillhör den allra första kullen, och går nu sjätte och sista terminen. För närvarande är han mitt uppe i sitt avslutande projektarbete och examensuppsats – och han har just fått jobb. Han fick ett tips av en lärare vid utbildningen: Mirakelbolaget sökte ”en duktig programmerare” till sin verksamhet. Ett par telefonsamtal och en anställningsintervju senare hade Marcin provanställning från och med examensdagen i juni.

– Det känns helt fantastiskt, nästan overkligt, säger Marcin, och bjuder på ett av sina många leenden.

Uppdaterade kunskaper och pedagogisk erfarenhet
På Systemutvecklar-utbildningen satsar man mycket på att tillhandahålla ny, relevant kunskap. Genom nära samarbete med näringslivet håller man utbildningen uppdaterad, just för att studenterna efter examen ska vara attraktiva på arbetsmarknaden. Marcin tror att det var en av de saker som vägde tyngst när arbetsgivaren bestämde sig för just honom. Det och hans erfarenhet av pedagogiskt arbete: de senaste åren har han extraknäckt som labb-handledare, dvs funnits med som resurs när studenter i de lägre årskurserna gjort programmeringsövningar etc.

– Jag tror arbetsgivaren tyckte att just den pedagogiska meriten var viktig, berättar Marcin Kossowski. Företaget behövde en programmerare som också skulle kunna stå för en viss vidareutbildning av övriga medarbetare, förklarar han. Jag är van vid att lära ut och får ofta höra att jag är bra på att förklara. Dessutom kommer jag direkt från skolan, där jag fått kompetens inom alla de senaste teknologierna. Så jag känner att jag verkligen har något att komma med!

Duktiga och engagerade lärare
Även om Marcin haft gott hopp om att hitta jobb efter utbildningen  – ”duktiga programmerare behövs det alltid” – så har det funnits en viss framtidsoro i bakhuvudet. Vad händer sen? Kommer jag få något jobb? Nu när jobbfrågan är löst kan han njuta av de sista månaderna på utbildningen utan oro. Och det är ingen tvekan om att han trivts unders sina tre år som systemutvecklar-student på Teknik och samhälle:

– Lärarna här på Malmö högskola är extremt duktiga, och trevliga! De finns alltid där för en, dörren är alltid öppen, säger Marcin, och berättar hur han många gånger spontant tittat in till sina lärare efter föreläsningen för att ställa någon fråga eller diskutera något ur kursen.

För närvarande gör Marcin projektarbete ute på ett företag, men just idag har han kommit till högskolan för att hälsa på sina lärare.

– Jag vill dela med mig av den roliga nyheten att jag fick jobbet, säger han. Och framför allt vill jag tacka dem, för allt jag lärt mig, och för att jag fick chansen att vara labbhandledare, som jag tror var avgörande. Livet känns väldigt ljust för mig, och det var här allting började, avslutar han.

Samtliga 8 kandidatutbildningar inom datavetenskap, medieteknik och material och produktutveckling visar ett ökat söktryck. Även högskoleingenjörsprogrammen får en rejäl uppgång i antalet sökande.

­– Vi vet att det finns ett stort behov av högskoleingenjörer på arbetsmarknaden säger Peter Gustafsson och därför är det glädjande att så många fler nu har sökt även till våra högskoleingenjörsutbildningar.

Det finns fortfarande möjlighet att göra en sen anmälan till flera av höstens kurser och program.

BIBLIOTEK. Bokstafetten har startat på Orkanenbiblioteket med professor Margareta Ekborg som första deltagare. Hennes bokval visas upp på biblioteket under en dryg månad, och på vernissagen avslöjade hon vem som får stafettpinnen: Pelle Hallstedt på HS.

Bokstafetten är ett nytt koncept på Malmö högskola, som importerats från Kungliga Biblioteket i Köpenhamn. En forskare eller lärare på högskolan väljer ut ett antal böcker som betytt mycket genom åren, och presenterar dem på något av högskolans tre bibliotek. Om det är skön- eller facklitteratur spelar ingen roll.

–  Det är en väldigt bra ingång till att prata om böcker! säger Margareta Ekborg, som tycker att Bokstafetten varit en rolig erfarenhet.

Böckerna ställs ut med skriftliga kommentarer, som också finns tillgängliga på webben. Tanken är att den aktuella utställaren ska välja sin efterträdare i stafetten, och det måste vara en forskare eller lärare från en annan fakultet. Margareta Ekborg, professor i ämnesdidaktik på LS har valt Pelle Hallstedt från HS, och därför blir det på HS som hans favoritböcker presenteras. Exakt datum för nästa vernissage är inte klart.

Foto: Maria Brandström

Nya kläder och böcker behöver inte kosta någonting. Orkanenbiblioteket satsar på kläd- och bokbyte den här veckan, i samband med ett två dagar långt seminarium om lärande och hållbar utveckling som hålls på LS.

De flesta äger böcker som aldrig mer kommer att läsas eller kläder som hänger oanvända i garderoben år efter år.
–  Har man någon bra bok som andra borde läsa, kan man lämna den här, och gärna plocka med sig en annan, säger bibliotekarien Anneli Svensson.
–  Det går också bra att ta med sig en bok utan att lämna någon själv.
Detsamma gäller alltså kläderna, fast där måste man lämna något för att få lov att ta, och tvärtom. 

Hållbar utveckling
Metodfestivalen är ett tvådagarsseminarium för pedagoger med föreläsningar och workshops, som LS arrangerar i samarbete med Den globala skolan. Orkanenbiblioteket satsar därför också på temat och har skapat en liten utställning med material som har med hållbar utveckling att göra. Filmer, fackböcker och skönlitteratur från de egna samlingarna presenteras.
 
Tydliga tidsdokument
Bibliotekarier har dessutom plockat fram läromedel från olika decennier för att visa hur miljöfrågor har behandlats i skolundervisningen genom åren. Fokus skiftar från nedskräpning, radioaktivitet och växthuseffekt till dagens breda perspektiv där även sociala och ekonomiska frågor ingår.
 – Läromedel är väldigt tydliga tidsdokument, säger Lotta Wogensen från Orkanenbiblioteket.
Klädbytet pågår veckan ut, medan bokbytet och utställningen finns kvar ytterligare ett tag.

Elin Sjödelius Johansson gick medieprogrammet med inriktning grafisk kommunikation på gymnasiet. Nu läser hon fjärde terminen på Medieproduktion och processdesign på Malmö högskola – en utbildning i medieteknik som behandlar olika typer av publiceringar och publiceringsmetoder.

– Det här är en väldigt bred utbildning för alla oss som är intresserade av media, och av tekniken bakom det man ser på en skärm eller den tryckta broschyren, berättar Elin, som drömmer om att en dag arbeta på tryckeri.

På utbildningen lär sig studenterna att lägga upp hela processen för exempelvis en trycksak eller en hemsida – från idé till färdig produkt. Det breda spektrat av kurser ger möjlighet att nischa in sig mot de områden man intresserar sig för mest, samtidigt som man skaffar sig förståelse för alla led i processen. Därför ingår kurser i såväl trycktekniker och webbpublicering som affärsverksamhet och entreprenörskap.

Insatta och uppdaterade lärare
En av de saker Elin Sjödelius Johansson uppskattar mest med utbildningen är att både lärarna och de ofta förekommande gästföreläsarna är så uppdaterade på de senaste trenderna inom branschen.

– Jag tror att vi som går den här utbildningen får en unik chans att både ta del av och forma utvecklingen, säger hon. Vi har flera gästföreläsare per termin som till vardags är ute och jobbar med det nyaste inom medieteknik– det de lär oss är det som är på g just nu – inte nåt som hände för tio år sedan, förklarar hon med entusiasm.

– Även lärarna är oerhört kunniga och insatta, och väldigt måna om att vi ska hålla oss ajour med vad som händer – och hela tiden blicka framåt. Det gör att vi håller oss i framkant redan från början.

Utbildningens bredd ger nya idéer
Elin läser just nu en kurs i crossmedia – publicering i flera kanaler. Samtidigt funderar hon på vad hon ska välja för fördjupningskurs till höstterminen; utbildningen innehåller 30 hp valbara kurser. Detta är en stor fördel, tycker Elin:

– Tack vare utbildningens bredd har vi kommit i kontakt med så många olika ämnen, och det har öppnat upp för en mängd olika alternativ, säger Elin som själv funderar på att fördjupa sig i design eller ledarskap.

Viktigt med ett personligt intresse
Men hon vill understryka att de som enbart är ute efter exempelvis det estetiska bör välja en annan utbildning:

– Visst läser vi kurser i både grafisk design och projektledning, och visst kan man välja att fördjupa sig inom detta. Men om man är ute efter att bli AD eller grafisk designer finns det andra, mer lämpliga, utbildningar. Likaså om man vill fokusera mest på projektledning. Har man däremot intresse för media generellt, och för all den nya teknik som vi omger oss med i vår vardag – då är det här rätt program!

– Och man måste inte ha gått en media-utbildning på gymnasiet, som jag gjorde, tillägger hon. För mig blev det en del igenkänning den första tiden på utbildningen. Men eftersom man lär sig allt från grunden här är det inga problem att hänga med även om man gått ett annat program på gymnasiet – det viktiga är att man tycker det är kul och har ett öppet sinnelag.

Marcus Strandberg, Martin Ödlund och Jesper Ståhl har just avslutat ett gemensamt projektarbete där de tagit fram en prototyp på ett eldrivet fordon, på uppdrag åt företaget Semcon. Marcus och Martin läser Malmö högskolas program Produktutveckling och design medan Jesper läser Produktdesign. De uppskattar att få arbeta över programgränserna och att få arbeta med ett skarpt uppdrag.

– Produktutvecklare och produktdesigners arbetar ofta ihop i arbetslivet, därför är det bra att redan nu få känna på samarbetet. Det är viktigt att vi förstår varandra, säger de alla tre.

Marcus och Martin har alltid haft ett intresse av produkter och hur de fungerar, medan Jesper snarare drivits av det konstnärliga. Under några intensiva projektveckor har de samarbetat varje dag, enligt ett strukturerat schema.

– Vi har satsat på att vara strukturerade, för att slippa sitta med allt på slutet. Därför har vi schemalagt vårt arbete, ned på timnivå. Vi har arbetat klockan 9.00 – 17.00 måndag till torsdag och till kl. 16.00 på fredagar. I ett sådant här projekt vill man ge allt.

Arbetet inleddes med research av marknaden, produktens möjligheter, lagar, definitioner och framtid. De har också försökt sammanfatta för- och nackdelar med eldrift, gjort enkätintervjuer och tagit fram en funktionsanalys. För att bara nämna några av projektets beståndsdelar. Tre personer på Semcon har varit deras handledare.

– Det här är vårt första skarpa projekt i samarbete med ett företag. Det är väldigt kul att få en inblick i hur de arbetar på Semcons designavdelning och att kunna knyta kontakter, säger Martin.

– Det har varit roligt att samarbeta med proffs och se att vi faktiskt kan kommunicera med dem, säger Jesper.

Framåt skulle de alla tre kunna tänka sig att arbeta med något liknande efter studierna.

– Jag vill arbeta och vara med i processer där jag kan utveckla och förbättra produkter, säger Marcus.

– Jag skulle gärna vilja specialisera mig på att utveckla sportprodukter, säger Martin.

De är överens om att det troligen är Martin och Marcus som kommer att ha lättast att få arbete efter studierna, eftersom högskoleingenjörer är hett eftertraktade på arbetsmarknaden. När det gäller val av studier och arbete är de också överens: det gäller att välja något man gillar.

Bild: Lotta Solding

Vid månadsskiftet träder ett par förändringar i kraft på Teknik och samhälle: genom rektorsbeslut utses Jörgen Ekman till biträdande områdeschef. I samband med detta lämnar han sitt uppdrag som prefekt för Institutionen för medieteknik och produktutveckling, IMP.

Områdeschef Naser Eftekharian utser Andreas Jacobsson till ny prefekt för IMP.

Biträdande områdeschef och avgående prefekt för IMP: Jörgen Ekman.		Tillträdande prefekt för IMP: Andreas Jacobsson.

I helgen, lördag och söndag den 24-25 mars, går det inte att använda högskolans skrivare och kopieringsmaskiner. Hela utskriftssystemet flyttar till nya servrar och de flesta maskiner byts ut.

Den nya utrustningen kommer till högskolan under veckan, och nu till helgen sker sedan allt på en gång. Då kopplas de nya maskinerna in. Skrivarköerna ska föras över så att inga dokument försvinner.

Det går inte heller att köpa utskrifter under helgen. Det gamla betalsystemet Webpay stängs ner på fredag kl 16 och det nya, PayEx, börjar fungera på måndag morgon.

FORSKNING. I dagarna publiceras en artikel om attosekund-spektroskopi i den vetenskapliga tidskriften Science. Niklas Gador, forskare i fysik och lärare i fysik och matematik vid Teknik och samhälle, är en av författarna bakom artikeln.

Niklas Gador är doktor i fysik och lärare vid Teknik och samhälle på Malmö högskola. Foto: Sara Appelquist

– Att publiceras i Science är bland de största publikationsmeriterna jag som fysiker kan få, säger en stolt och glad Niklas Gador.

Niklas Gador tog sin dokorsexamen i fysik vid KTH, och gjorde sedan en postdoc vid National Research Council of Canada i Ottawa. Därefter gjorde han en andra postdoc vid Lunds universitet. Han arbetar nu som lärare i matematik och fysik vid Teknik och samhälle, Malmö högskola.

Arbetet för artikeln som publiceras i Science genomfördes vid Research Council of Canada i Ottawa. Forskningen handlar om attosekundspektroskopi i fleratomiga molekyler. För er som inte vet: en attosekund är en extremt liten tidsenhet (10 upphöjt till –18 sekunder, dvs en miljontedels miljontedels miljontedel av en sekund!) – och är den tidsskala som elektronerna rör sig i. Niklas Gadors bidrag bestod främst i konstruerandet av ett instrument, en spektrometer, med vilket forskargruppen kunde göra dessa nya experiment på molekyler. Tillämpningen är förståelser för elektronernas fysik i molekyler.

Niklas Gador bjuder in alla intresserade till ett lunchseminarium då han i populärvetenskapliga ordalag kommer att berätta om forskningen som ledde fram till artikeln.