Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Ilmar Reepalu utnämns till hedersdoktor

2015-09-21

HEDERSDOKTOR. Ilmar Reepalu, socialdemokratisk politiker och tidigare Malmö kommunstyrelses ordförande, har haft stor betydelse för Malmö högskolas tillblivelse. Nu utnämns han till hedersdoktor vid Malmö högskolas fakultet för kultur och samhälle.

Ilmar-Reepalu-hedersdoktorI slutet av 1980-talet skrev statssekreterare Jan O. Karlsson storstadsutredningen, som innehöll självkritik av svensk regionspolitik. De regionalpolitiska insatser som hade bestående fördelar och bidrog till minskad arbetslöshet i de industristäder som brottades med tillväxtproblem var inte tillfälliga stöd och innovationer. Det var kunskap, kapital och kommunikationer. I Umeå hade ett universitet bildats, vilket visade sig vara ett framgångsrikt recept. Ilmar Reepalu, då Malmö kommunstyrelses ordförande, ville också använda en högskola som motor för förvandling och utveckling av Malmö.

– Vi ville skapa en ny stadsbild, en ny generator för stadsliv och nya mötesplatser för att därigenom motverka segregationen, säger Ilmar Reepalu.

– Jag funderade mycket på hur vi kunde ta tillvara det som Jan O. Karlsson tagit upp i storstadsutredningen. Hur vi skulle vända utvecklingen i Malmö, en industristad och en stad som präglades av äldre människor.

Tre faktorer viktiga vid högskolans bildande
Tre saker var viktiga när Malmö högskola skulle bildas menar Ilmar Reepalu. Innehållet skulle vara unikt – inte en kopia av något annat lärosäte. Samarbeten mellan människor var centralt, nära kontakt mellan akademi och företag var nödvändigt. Och platsen, var högskolan skulle finnas i Malmö, avgörande.

En högskola med nya kunskapsfält
Malmö högskola bildades 1998 med nya kunskapsfält inom migration, stadsplanering, hållbar miljö och stad, och ny teknik. Breddad rekrytering och att nå personer utan akademisk bakgrund, liksom samverkan med andra aktörer, var centrala för det nya lärosätet.

Platsen i staden avgörande
Platsen där Malmö högskola skulle finnas på blev viktig, liksom utseendet på lokalerna. Högskolan skulle både vara attraktiv för studenter och lärare, ligga på en vacker plats och ha hög tillgänglighet för hela regionen. Malmö stad köpte upp mark på rätt plats som sedan skänktes åt staten och som Malmö högskola byggde nya hus på. Först ut var Hälsa och samhälles byggnad på Pildammsvägens på sjukhusområdet, sedan byggdes Orkanen och nu senast Niagara på Universitetsholmen.

Som arkitekt och stadsplanerare funderade Ilmar Reepalu på vad som skapar energi i en stadsmiljö. Han inspirerades särskilt av New York och jämförde de två universiteten Colombia University och New York University. Colombia University har ett traditionellt campusområde skiljt från övriga staden och är förebild för många internationella och svenska lärosäten. New York University ligger däremot mitt i New York.

– Ett lärosäte som ligger mitt i staden integreras och befruktar hela stadslivet, det tilltalade mig, säger Ilmar Reepalu.

Nu utnämns Ilmar Reepalu till hedersdoktor vid Malmö högskola.
– Det är särskilt roligt att få utnämna Ilmar Reepalu till hedersdoktor eftersom han har haft så stor betydelse för Malmö högskolas tillblivelse. Dessutom betonade han tidigt de samhällsutmaningar som nu utgör kärnan i vår undervisning och forskning, säger Ingrid Dackert, dekan för Fakulteten för kultur och samhälle.

Två hedersdoktorer vid Fakulteten för kultur och samhälle
Ilmar Reepalu är en av två hedersdoktorer som utnämns vid Fakulteten för kultur och samhälle. Sanna Vestin utnämns också till filosofie hedersdoktor. Hon har under många år gjort betydelsefulla insatser inom det flyktingpolitiska området i Sverige och är en förebild för studenter inte minst inom mänskliga rättigheter och IMER vid Malmö högskola.

Motiveringen för att utnämna Ilmar Reepalu till hedersdoktor vid Malmö högskola lyder
Ilmar Reepalu var en drivande kraft bakom Malmö högskolas tillkomst. I ett tidigt visionsarbete om framtidens utmaningar var Reepalu med om att väcka tanken på en livaktig akademisk miljö i det gamla hamnområdet i Malmö och genom ett konsekvent arbete för att förverkliga dessa visioner bidrog detta till att Malmö högskola blev till verklighet. Som ett sätt att förnya Malmö stad var Reepalu en av de som såg vikten och betydelsen av en högskola i Malmö för att öka kunskapen och den akademiska bildningen inte minst hos Malmös unga befolkning.
Ilmar Reepalu har ett särskilt förhållande till Kultur och samhälle genom att redan i det tidiga visonsarbetet för en högskola också resa frågor om den nya högskolans innehåll och framtida betydelse och tribut till det akademiska landskapet. Nya former och kunskapsfält för att möta unga människors framtida utmaningar i ny teknik, stadsplanering, migration och en hållbar miljö och stad är några av de frågor Ilmar Reepalu drivit och som i dag återfinns som kunskapsfält på Malmö högskola.
Ilmar Reepalu har betytt mycket för Malmö högskolas tillkomst och hans engagemang har kommit att betyda mycket för att sätta fokus på kunskapsfält som reser frågor om ny teknik och kunskap, samt på viktiga akademiska kunskapsfält om framtidens stadsplanering för forma en socialt och miljömässigt hållbar stad.

 

Sammanlagt utser Malmö högskola sju hedersdoktorer 2015:

  • Ilmar Reepalu, tidigare Malmö kommunstyrelses ordförande (s)
  • Sanna Vestin, ordförande i Flyktinggruppernas Riksråd, (FARR)
  • Jan Thavenius, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Lunds universitet
  • Kari Fasting, professor i idrottssociologi och socialpsykologi vid Norges idrettshøgskole.
  • Dan Olofsson, entreprenör och malmöföretagare
  • Charlotte Froese Fischer, kanadensisk-amerikansk emerita professor i datavetenskap och tillämpad matematik vid Vanderbilt University
  • Susanna Alakoski, författare, krönikör och dramatiker

Text: Charlotte Orban

Senast uppdaterad av Charlotte Orban