Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Ideell eldsjäl och flyktingaktivist blir hedersdoktor

2015-09-21

FORSKNING. Sanna Vestin är ordförande i Flyktinggruppernas Riksråd och sedan 25 år aktiv i flyktingpolitiska frågor. Nu utnämns hon till hedersdoktor vid Malmö högskola.

– Många av våra studenter är aktiva inom den svenska och europeiska flyktingrättsrörelsen som just nu växer snabbt då allt fler vill engagera sig för en human och solidarisk flyktingpolitik, säger Anna Lundberg, docent i mänskliga rättigheter vid Institutionen för globala politiska studier (GPS) vid Malmö högskola.

– Med sin stora kompetens och långa erfarenhet på området är Sanna Vestin ett viktigt stöd i det praktiska arbetet. Det är roligt och bra att hennes engagemang och kunskap uppmärksammas genom utnämningen till hedersdoktor, fortsätter Anna Lundberg.

SannaVestin_hedersdoktor25-årigt ideellt engagemang för flyktingar
Sanna Vestin kom i kontakt med invandrare i början av 90-talet då flyktingpolitiken började stramas åt i Sverige. Hon började intressera sig för vad som hade ändrats i politiken. Det blev början på ett 25-årigt engagemang och ideellt arbete som hon först skötte vid sidan av sitt arbete.

Numera är hon ordförande för Flyktinggruppernas Riksråd (FARR) som är en paraplyorganisation för enskilda och grupper som arbetar för att stärka asylrätten. Hon är också mentor för unga jurister och rådgivare i asylärenden.

Nu blir Sanna Vestin hedersdoktor vid Malmö högskolas fakultet för kultur och samhälle.
– Det är hedrande och lite förvånande. Jag ser inte mig som akademiker och jag sysslar ju inte med vetenskap även om jag numera är kunnig inom mitt område, säger Sanna Vestin.

Ingen laglig väg att söka asyl i Europa
Så hur ser Sanna Vestin på flyktingsituationen i världen, Europa och Sverige?

– Det har hänt mycket sedan jag började arbeta för stärkt asylrätt. Men det är samma problematik nu som då, även om den är mer akut i dag.

Sanna Vestin säger att det allvarligaste problemet med flyktingpolitiken i EU är att det inte finns någon laglig väg att söka asyl i Europa. För att söka asyl måste man vara här. Samtidigt innebär EU:s viseringstvång att medborgare i de flesta länder måste söka visum innan de åker till Europa, vilket gör det omöjligt för flyktingar eftersom asyl inte är ett giltigt skäl till att få visum in till Europa. Det gör att människor som måste lämna sitt hemland flyr med falska handlingar eller inga handlingar alls för att kunna söka asyl här. Det i sin tur försvårar processen när de ska söka asyl och uppehållstillstånd i till exempel Sverige.

Dublinförordningen fungerar inte som tänkt
Ett annat problem är att Dublinförordningen inte ger det resultat som den är till för. Den straffar gränsländer som är överbelastade med flyktingar och flyktingar blir papperslösa. Samtidigt gör regeringarnas hårdare restriktioner bara att människor flyr vid en annan gräns.

– Flyktingar hamnar på minus från början. Det är hög bevisbörda för asylsökande. För att räknas som flykting i lagens bemärkelse måste du bevisa att du personligen riskerar förföljelse om du sänds tillbaka och att din fruktan är välgrundad, vilket inte är lätt att bevisa, särskilt inte när din identitet är ifrågasatt, säger Sanna Vestin.

– Förståelsen hos människor i Europa har blivit större men inte hos regeringarna, säger hon.

Krävs både punktinsatser och långsiktigt arbete
Så vad skulle Europa kunna göra nu?

– Det krävs en rad punktinsatser men också ett långsiktigt arbete. Man skulle kunna göra om viseringsdirektivet och upphäva visumtvång för särskilda orter. Man kan öka mängden kvotflyktingar. Det behövs i framtiden en fördelningsmekanism inom EU för mottagning av flyktingar. Man borde också bygga mer på personens anknytning och skäl för val av land. Sedan borde asylrätt få en större plats i juristutbildningar i Sverige eftersom det har så stor betydelse för människor, säger Sanna Vestin.

Två hedersdoktorer vid Fakulteten för kultur och samhälle
Sanna Vestin är en av två hedersdoktorer som utnämns vid Fakulteten för kultur och samhälle. Ilmar Reepalu, tidigare Malmö kommunstyrelses ordförande (s), som har haft stor betydelse för Malmö högskolas tillblivelse är den andra hedersdoktorn som utses. Intervju med Ilmar Reepalu

Motivering till att Sanna Vestin utnämns till hedersdoktor lyder
Sanna Vestin har under många år gjort betydelsefulla insatser inom det flyktingpolitiska området i Sverige. För studenterna vid Malmö högskola, inte minst studenter inom mänskliga rättigheter och IMER, är Sanna Vestin en förebild som aktivist och kunskapskälla. Genom sin praktiknära och nyanserade kritik av svensk flyktingpolitik har hon också inspirerat det vetenskapliga arbetet vid Institutionen för globala politiska studier (GPS). Sanna Vestin var under lång tid redaktör för Artikel 14, en kultur- och informationstidskrift som ges ut av Flyktinggruppernas Riksråd (FARR). Hon är numera ordförande i FARR och bedriver också ett outtröttligt arbete som ideell mentor för unga jurister och rådgivare i asylärenden. Hennes nyhetsbrev Asylnytt innehåller information om asylfrågor från media och organisationer, sammanfattningar av asylärenden, tips om initiativ samt bakgrundsartiklar och kommentarer (http://www.sanna-ord.se). Med aktuella uppdateringar och referenser till myndighetsbeslut är denna hemsida en källa för studenter och lärare som eftersöker fakta och perspektiv på flyktingfrågorna. Sanna har också gett ut flera böcker och skrifter, bl.a. EU och flyktingarna, Flyktingfällan, Flyktingboken - Från Duvemåla till Fort Europa.

 

Sammanlagt utser Malmö högskola sju hedersdoktorer 2015:

  • Ilmar Reepalu, tidigare Malmö kommunstyrelses ordförande (s)
  • Sanna Vestin, ordförande i Flyktinggruppernas Riksråd, (FARR)
  • Jan Thavenius, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Lunds universitet
  • Kari Fasting, professor i idrottssociologi och socialpsykologi vid Norges idrettshøgskole.
  • Dan Olofsson, entreprenör och malmöföretagare
  • Charlotte Froese Fischer, kanadensisk-amerikansk emerita professor i datavetenskap och tillämpad matematik vid Vanderbilt University
  • Susanna Alakoski, författare, krönikör och dramatiker

Text: Charlotte Orban

Senast uppdaterad av Charlotte Orban