Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Ovanligt med psykiatrisk diagnos bland gängkriminella

2017-01-23

FORSKNING. En ny studie, som undersökt såväl brotts- som gärningsmannakaraktäristika bland dömda män, visar att gängkriminella skiljer sig markant från andra våldsverkare. De gängkriminella är bland annat yngre och använder främst skjutvapen mot sina offer. Studien är den första av sitt slag i Sverige. 

- Vår studie visar tydligt att det handlar om två helt olika grupper av individer. Det innebär att det brottsförebyggande arbetet bör anpassas till respektive grupp. Eftersom de gängkriminella inte har samma psykiska sårbarhet som andra våldsverkare bör man till exempel snarare fokusera på att bryta deras kriminella livsstil än att erbjuda hjälp inom psykiatrin, något som kan vara relevant för den andra gruppen, säger Marie Väfors Fritz, forskare vid Institutionen för kriminologi.
Tillsammans med huvudförfattaren Ardavan Khoshnood, ST-läkare vid Skånes universitetssjukhus med en masterexamen i kriminologi från Malmö högskola, står hon bakom den aktuella studien.

Vapen och relation till offret

Forskarna har gått igenom domar i en lokal tingsrätt och hovrätt under åren 2009-2013 och identifierat gärningsmän som dömts för mord, dråp, försök till mord eller försök till dråp. De undersökte nio gärningsmannakaraktäristika, till exempel psykiatrisk diagnos och socioekonomisk status, och sex brottskaraktäristika, som till exempel brottsplats och tillvägagångssätt.
- Vi har gjort en klusteranalys som visar att ett antal signifikanta faktorer skiljer två grupper av gärningsmän åt, bland annat modus operandi, hur offret mördats eller angripits, och homicide typology, det vill säga relationen mellan offer och gärningsman, säger Khoshnood.

Skjutvapen på publik plats

Den första av de båda grupperna klassificerades som gängkriminella, de var 15 – 33 år och använde främst skjutvapen på en publik plats. Brottet var som regel gängrelaterat och majoriteten av gärningsmännen hade ingen psykiatrisk diagnos när de dömdes.
- Den andra gruppen var äldre, 37 – 59 år, och använde främst kniv eller stickvapen mot sitt offer, som antingen var en partner eller nära vän, berättar Khoshnood.
Brottsplatsen för denna grupp var som regel privat och en klar majoritet av gärningsmännen hade en psykiatrisk diagnos.

Skjutvapen orsakar fler dödsfall

- Vår studie innehåller ovanligt många skjutningar jämfört med andra svenska och skandinaviska studier. Vidare visar våra resultat att skjutvapen orsakade fler dödsfall, trots att kniv användes oftare. Det är intressant då det kan vara ett trendbrott, säger Khoshnood.
Tillsammans med Marie Väfors Fritz fortsätter han nu forskningen. 

Text: Charlotte Löndahl Bechmann

Senast uppdaterad av Helena Smitt