Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Ny forskning om svensk 1940-talslitteratur

2017-03-13

FORSKNING. Vem hade rätt att tillhöra nationen Sverige och kalla sig svensk på 1940-talet? Kristin Järvstad, docent i litteraturvetenskap vid Malmö högskola, ska skapa ny kunskap om 1940-talets Sverige.

– Det är en komplex tid när svenskhetens innehåll och könens positioner var omdebatterade frågor, säger Kristin Järvstad.

Kristin_JarvstadKristin Järvstad, docent i litteraturvetenskap vid Institutionen för globala politiska studier, har fått 5,4 miljoner kronor i forskningsmedel av Vetenskapsrådet. Anslaget gäller projektet "I nationens tjänst? Beredskap, folkhem, kön och nationell identitet i svensk 1940-talslitteratur".

– Vi vill veta vad som händer med begreppen nation och svenskhet när de kopplas till kön och etnicitet, i en tid som var så ideologiskt och politiskt laddad, säger Kristin Järvstad.

Ska studera författarinnors prosafiktion

Projektmaterialet består av tidigare outforskad prosafiktion som är skriven av svenska kvinnliga författare från 1940-talet. Bland författarna märks exempelvis Marika Stiernstedt, Margareta Suber, Gurli Hertzman-Ericson och Karin Juel.

Rätten att tillhöra nationen

– Vi vill utforska den laddade diskussionen kring vem som har rätt att tillhöra nationen Sverige och därmed kan definieras som svensk; en diskussion som i hög grad känns aktuell idag. Vi ska också utforska begreppet motstånd: hur och i vilken utsträckning bjuder de litterära texterna motstånd mot hegemoniska nationella ideologier? Eller skriver de in sig själva i dessa, säger Kristin Järvstad.

Genusteori och feministisk nationsforskning

Genusteori och feministisk nationsforskning kommer att vara centrala. Könade kroppar skapar och upprätthåller idén om en nation, med män som nationens försvarare och kvinnor som mödrar. Detta ifrågasätts i studiens litterära underlag, där kvinnor bär vapen och män blir pacifister.

Flyktingen som "främling"

Även flyktingen som "främling" kommer att analyseras med hjälp av texterna, kopplat till frågor om ras och etnicitet: hur hantera exempelvis judiskhet i relation till svenskhet? Abort, våldtäkt och kvinnor i offentligheten är andra frågor som kommer att analyseras.

– Vår forskning kommer att utgöra ett viktigt komplement till internationell forskning kring de ockuperade ländernas motståndslitteratur. Det svenska materialet är unikt eftersom det i Sverige var fullt möjligt att publicera litteratur under krigsperioden, säger Kristin Järvstad.

Utöver Kristin Järvstad själv ska en doktorand anställas i forskningsprojektet, som inleddes i januari i år och löper över fyra år. 

Text: Lotta Solding

Senast uppdaterad av Charlotte Orban