Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Detektivarbete är Ardavan Khoshnoods passion

2017-02-27

HÖGRE UTBILDNING. Vare sig det är att snabbt upptäcka ett fel i människokroppen eller om det gäller att skaffa fakta om en gärningsman - så är det förmågan att snabbt kunna strukturera och därefter rationellt hitta en lösning som tilltalar akutläkaren som även har en master i kriminologi.

ardavan

För Ardavan Khoshnood har valet att läsa en master varit lika självklart som valet att studera till läkare. Som en röd tråd genom nästan hela hans liv har intresset för gärningsmannaprofiler funnits.
–Jag har alltid haft ett intresse för brottsfrågor och rättspolitisk, säger han.

I september 2012 påbörjade han sin tjänst som allmäntjänstgörande läkare, på samma gång som han kom in på Criminology, Master’s Programme på Malmö högskola. Idag är han verksam på akuten i Lund.
– I mitt arbete som läkare har jag träffat skjutna och skadade människor och deras anhöriga. Det väcker alltid en fråga om vem som ligger bakom. Jag vill veta mer om förövaren, säger han. 

Mer ansvar
För Ardavan Khoshnood innebär högre studier, en chans att få fördjupa sig i något som man är väldigt intresserad av.
–Man kan engagera sig i en fråga på ett helt annat sätt,  vilket gör att man kan påverka saker i samhället. Det kan leda till vad som helst, det finns ingen gräns, säger han.

På plussidan med högre studier ligger fördjupad inblick i en fråga eller ett ämne, bättre förståelse och naturligtvis att man hela tiden lär sig nya saker. En tvåårig master innebär att man ska göra en examensuppsats på 30 högskolepoäng.

–Den stora skillnaden från en kandidatexamen är att man förväntas kunna saker som man inte kräver av studenter på kandidatprogrammen. Man får ta ett helt annat ansvar för sina studier. Man måste ha förmåga att läsa avancerade artiklar och ta till sig information på egen hand samt diskutera och ge konstruktiv feedback, säger han. 

Planerar sina studier
–Eftersom jag vetat länge att jag ville läsa masterutbildningen formulerade jag utkastet på mitt examensarbete ett år innan det var dags. Jag visste att examinationen för att få min läkarlegitimation, skulle ligga samtidigt som min uppsats och jag ville inte missa den examinationen. Det skulle innebära att jag inte skulle få arbeta som läkare, säger han.

Ardavan arbetade heltid som läkare och hade han ingen möjlighet att gå på de föreläsningar/seminarier som ingick i masterutbildningen.
–Det är inget jag vill rekommendera. Det är viktigt att vara närvarande. Men, en fördel var att eftersom jag fick ta igen allting efteråt blev det mer omfattande och på så vis väldigt lärorikt, säger han.

Examensarbete
Själva studien för examensarbetet gjorde han på en tingsrätt i en stor stad i Sverige.
–Jag gick igenom 45000 sidor av olika domar under de senaste fem åren. Jag ville veta vem förövaren var, som begått de mord som skett i staden.

Ardavan fick fram 23 gärningsmän, dömda för mord, dråp eller försök till mord eller dråp, under denna tid. En summa som var betydligt mindre än antalet mord i samma stad. En analys han kunde göra var att i jämförelse med andra studier från andra städer i Sverige och Skandinavien hade vi ovanligt många skjutningar.

–Jag kunde identifiera två grupper av gärningsmän. Den ena gruppen bestod av yngre män som jag kallar gängkriminella, med låg utbildning, som mördade med ett skjutvapen. De hade ingen psykiatrisk diagnos. Den andra gruppen bestod av äldre män som var 39 och över, ofta mördade i hemmiljö med kniv/stick vapen, och hade någon form av psykisk ohälsa, säger han.

Hur kommer det sig att du valde att läsa en master i kriminologi?
– Detektivarbete har alltid varit mitt intresse. Vare sig det är inom akutsjukvården och människokroppen, eller när man ska få en bild av en gärningsman och lösa ett våldsbrott, säger han.

Text: Filippa Törnwall

Senast uppdaterad av Charlotte Orban