Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

"Acceptera inte tekniken som den är"

2017-09-04

FORSKNING. Teknikutvecklingen i dagens medier går i rasande tempo. Det beror till stor del på användningen av algoritmer och matematiska beräkningar. Hur tekniken utvecklas styrs av dataingenjörer men också av oss användare. Tekniken och medierna påverkar maktrelationer, men också våra liv och sociala upplevelser. Detta har Eric Snodgrass forskat om. Den 8 september disputerar han vid Malmö högskola.

Eric Snodgrass webEtt inlägg på Facebook och du klickar gilla. Facebooks gillaknapp har fått stort genomslag och används långt utanför kanalen den utvecklades för. Hur kom gillaknappen till? Hur blev den så populär? Vad betyder den i ett bredare perspektiv? Eric Snodgrass menar att det är viktigt att fundera över dessa frågor. För det är inte givet att tekniken och medier blir på ett eller annat sätt. Och det går inte helt att kontrollera medier. Det finns alltid en viss frihet som vi som användare kan dra nytta av.

– Vi behöver inte acceptera teknik och maktrelationer som de är. Det finns en grad av frihet som vi ska använda, säger Eric Snodgrass.

– Tekniskt sett är Facebooks gillaknapp mycket imponerande. Men det finns också saker med Facebook som vi bör ifrågasätta, något jag försöker göra i min forskning genom att studera hur medierna verkligen fungerar. 

Eric Snodgrass har forskat om makt och uttryck i nätverksmedier och medier som bygger på algoritmer och beräkningar. Den 8 september disputerar han i medie- och kommunikationsvetenskap, vid institutionen för konst, kultur och kommunikation (K3) vid Malmö högskola, med avhandlingen: Executions: power and expression in networked and computational media.

Ingen slump att gillaknappen kom till

Snodgrass slutsatser är att det inte är en slump att Facebooks gillaknapp kom till och har fått sådant enormt genomslag. Facebook var inte ensam om eller ens först ut med att utveckla en gillaknapp. Knappen kom till eftersom Facebookingenjörerna, programmerare, designers och andra medarbetare som påverkar produktutvecklingen, såg att gillaknappen användes och var omtyckt av användare. Användare gillar att interagera, klicka på gillaknappar och själv få bekräftelse.  

– Människor vill förenkla den komplexa verkligheten. Gillaknappen gör det möjligt, säger Snodgrass.

Det fantastiska med gillaknappen är att den snabbt kan fånga och dela en känsla till innehållet den pekar på. Knappgränssnittet programmerades från början som på eller av (1 eller 0, ja eller nej, sant eller falskt) men har sedan den lanserades 2009 utvecklats till att uttrycka flera olika känslor. Men knappen styr mer än så. Genom ett enkelt klick kan Facebookalgoritmerna samla in en stor mängd data och sortera och använda statistiken. När vi som användare klickar på knappen styr den en rad andra protokoll och skript för innehållet på plattformen.

– Facebook och andra sociala medier och verktyg mäter våra sociala interaktioner vilket leder till att vi börjar mäta våra sociala relationer, säger Eric Snodgrass.

Men Facebook kan inte helt förutsäga hur deras teknik ska användas, vilket Snodgrass understryker genom att beskriva ”alternativa fakta” och streamade livesändningar av till exempel polisskjutningar.

Flera möjliga vägar

I sin forskning har Snodgrass använt ett koncept för att studera hur tekniken förhandlas fram i olika relationer och vilka olika användningsmöjligheter (tekniska, kulturella, materiella och politiska) som finns vid utveckling av medier. Snodgrass använder en rad aktuella medier som exempel, alltifrån Facebooks gillaknapp till politiska frågor som ”alternativa fakta” och EUs användning av teknik i det polisiära arbetet med migranter på Medelhavet. Han studerar hur medierna utvecklas över tid men också hur teknikutvecklingen kan ses i ett historiskt perspektiv.

– Det finns alltid sådant som går och som inte går att genomföra rent tekniskt, materiellt, på grund av sociala normer eller politiskt, säger Eric Snodgrass.

En effektiv kapitalistisk modell låg till grund för utvecklingen av datorn

Avhandlingen är indelad i tre delar. I den första delen beskriver Eric Snodgrass hur maktrelationer har påverkat teknikutvecklingen historiskt.

– Datorn kom inte ur ingenstans. Fabriker behövde effektiviseras så man utvecklade datorer som var effektiva beräkningsmaskiner, säger Eric Snodgrass och fortsätter.

– Det var en effektiv kapitalistisk modell som låg till grund för utvecklingen av datorer. Men krig och andra kriser drev också på teknikutvecklingen.

Den andra delen handlar om Facebook, om sociala Apier (applikationsprogrammeringsgränssnitt), gillaknappen och Facebook live. Tredje och sista delen handlar om Medelhavet, om hur satellitbilder används i EUs polisiära arbetet men också hur aktivister använder nya medier i sitt arbete i området.

Text: Charlotte Orban

Senast uppdaterad av Helena Smitt