Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

"Idrottsrörelsens anslag i klass med försvarsbudgeten vid krigshot"

2016-11-25

NY BOK. Under 1990- och 2000-talet blev idrottsrörelsen spelberoende. Det menar forskaren Johan R Norberg som i en ny bok diskuterar det statliga idrottsstödet och dess koppling till spelmarknaden.

— Inom idrottsrörelsen finns det en uppfattning om att det är synd om dem. Men under dessa två årtionden fick man en anslagsutveckling som närmast kan liknas vid militärbudgeten vid ett krigshot, säger Johan R Norberg, docent i idrottsvetenskap vid Malmö högskola. Orsaken bakom den stora ökningen var att statens idrottsstöd under dessa år knöts till utvecklingen på spelmarknaden.

Johan Norberg

Johan R Norberg

Boken heter ”Idrottens spelberoende – idrottsrörelsens offentliga stöd via spelmarknaden 1990-2009 och dess idrottspolitiska konsekvenser”. En idrottshistorisk bok som samtidigt är Johan R Norbergs kommentar till vad han anser vara en bekymmersam relation mellan staten och idrotten.

Statlig utredare
Johan R Norberg har i egenskap av utredare för Centrum för Idrottsforskning i flera år gjort uppföljningar av det statliga idrottsstödet till regeringen. I boken berättar han historien om hur idrottsrörelsens statliga stöd knöts till spelmarknaden i början av 1990-talet och vilka konsekvenser detta gav i form av både höjda anslag och nya maktförhållanden i relationen mellan idrottsrörelsen och staten.

Knöts närmare till staten
—  Statens stöd till idrottsrörelsen har flerdubblats sedan slutet av 1990-talet: från 538 miljoner 1998 till 1,8 miljarder ett drygt decennium senare. Sammanlagt fick idrottsrörelsen mer än 9 miljarder kronor i spelpengar från staten under 1990- och 2000-talet. Ökningen innebar samtidigt att idrotten knöts allt närmare staten, säger Johan R Norberg
2009 avskaffades systemet med att idrottsanslagets nivå styrdes av spelmarknaden.
— Det fanns en oro att spelmarknaden skulle minskat till följd av utländsk konkurrens och nätspel. Regeringen beslutade därför att låsa idrottsanslaget på en hög nivå – men finansiera anslaget via skattemedel istället. Därmed befriades idrotten från sitt spelberoende – men man fick behålla de höga anslagen.

Svenska spels finanser ska inte avgöra
Johan R Norberg poängterar att han inte alls är emot att staten ger idrotten ett starkt stöd. Det han vill diskutera i boken är relationen mellan staten och idrotten:
— Om nu politikerna tycker att idrott är viktigt, så bör de rimligtvis inte finansiera verksamheten med pengar från spelmarknaden utan göra en ordentlig analys av vad idrotten behöver. Stödet får inte vara beroende av om Svenska Spel går bra eller dåligt.
— Idag ligger idrottsanslaget på nästan två miljarder kronor. Jag är övertygad om att idrotten gör en massa bra saker för dessa pengar. Men nivån har inte tillkommit utifrån en idrottspolitisk behovsanalys. Det är ett resultat av en vinstlott. Punkt slut.

Text: Magnus Jando

Senast uppdaterad av Magnus Jando