Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Avhandlingar om baskettjejer och samhällskollaps prisas

2016-10-21

ÅRSHÖGTID. Hur förhåller sig unga baskettjejer till genus i sin idrottsvardag och vad händer om sociala innovationer inte räcker för att stoppa de globala samhällsutmaningarna? Utifrån de frågeställningarna har idrottsforskaren Julia Rönnbäck och interaktionsdesignern Anders Emilson skrivit sina avhandlingar. På fredagen fick de pris för bästa avhandlingar. 

– Jag är väldigt förvånad och otroligt glad över att få det här priset. Jag var smickrad bara över att vara nominerad, men trodde inte att jag skulle vinna, säger Julia Rönnbäck, som utforskat baskettjejers förhållning till genus.

Julia Rönnbäck

Julia Rönnbäck fick pris för bästa avhandling

Varför sitter tjejer bredbent på avbytarbänken, men med benen i kors i ett annat sammanhang. Vad pratar de om i omklädningsrummet? Det var frågor som hon ställde sig i sitt avhandlingsarbete. För att få vetskap följde Julia Rönnbäck ett tjejlag i basket under sex månader. Hon gjorde observationer och intervjuer med lagets medlemmar och mötte dem såväl i omklädningsrummet som på bussen.

Brett isär på avbytarbänken

– I idrotten utmanar de mer, gör saker lite annorlunda, inte på det traditionella sättet. Till exempel så sitter tjejerna på avbytarbänken med benen brett isär. De som inte gör det får sina ben knuffade isär. En norm relaterad till det idrottsliga rummet. I ett annat sammanhang skulle de sitta "tjejigt" med korslagda ben, säger hon.

I dag undervisar Julia Rönnbäck på Institutionen för barn, unga och lärande (BUS) vid Fakulteten för lärande och samhälle. Hon tycker att det är både svårt och roligt att göra något annat under en period. I vår planerar hon att gå ned i tjänst, för att skapa utrymme för att skriva forskningsansökningar.

– Jag vill fortsätta forska och har flera idéer kring eventuella forskningsprojekt, som jag ska vidareutveckla i vår. Dessförinnan ska jag delta i en genuskonferens där jag ska sitta i en flick-forskningspanel, vilket ska bli jättespännande, säger hon.

Sociala innovationer för hållbarhet

Anders Emilsons avhandling i interaktionsdesign handlar om sociala innovationer för hållbarhet. I avhandlingen visar han hur man kan använda design för att undersöka vilka möjliga framtider vi går till mötes.

– Min ingång till området började med ett intresse för design, men också för hållbar utveckling. För ungefär tio år sedan, när jag undervisade i design, fick jag möjlighet att utveckla en kurs i design för hållbar utveckling, ungefär samtidigt som social innovation började diskuteras inom design. Nästa steg blev min doktorandtjänst, där jag skulle undersöka vad design för social innovation handlar om, säger han.

I dag undervisar Anders Emilson på Institutionen för konst, kultur och kommunikation på Fakulteten för kultur och samhälle. När det passar in, försöker han använda sin forskning i undervisningen.

– När jag pratar om avhandlingen brukar jag väcka tanken om att vi riskerar att misslyckas med att uppnå en hållbar utveckling; att många av de system som vi är beroende av för att samhället ska fungera, kan börja kollapsa. Så diskuterar vi detta utifrån olika scenarioberättelser. Designens uppgift blir att bidra med olika design-scenarier, eller designfiktioner, som illustrerar hur det skulle vara att leva i olika möjliga framtider. På så vis kan designers hjälpa människor att göra val mellan olika utvecklingsbanor in i framtiden, säger han. 

 

Motiveringar


Anders Emilson: Design in the space between stories: Design for social innovation and sustainability – from responding to societal challenges to preparing for societal collapse

Med utgångspunkt i begreppet social innovation utforskar Anders Emilson i sin avhandling hur design kan bidra till utvecklingen av ett hållbart samhälle. Han gör detta genom utvecklandet av två olika framtidsscenarier. Det första scenariot utgår ifrån idén om att vi med hjälp av fortsatt teknologisk utveckling och tron på ett marknadstänkande fortfarande har möjlighet att skapa rimliga förutsättningar för ett hållbart samhälle. Det andra scenariot utgår från kollapstänkande: för att planeten ska överleva krävs helt nya sätt att tänka och leva. Vilken roll kan design spela under dessa två olika förutsättningar?

Emilson utvecklar i sin avhandling ett flervetenskapligt förhållningssätt till dagens och morgondagens största utmaningar. Han granskar kritiskt de strukturer som upprätthåller dagens samhälle, liksom de berättelser vi skapar om det som sker. Med hjälp av begreppet designfiktion visar han på ett lika konstruktivt som intresseväckande sätt på den roll designers kan – och bör – ha i dagens samhällsdiskussion.

Avhandlingen utgör ett mycket viktigt bidrag till utvecklingen av forskningsfältet Interaktionsdesign. Den tilldelades 2015 års Design Research Award, Designfakultetens (den nationella forskarskolan i design) pris för bästa avhandling.

Julia Rönnbäck: Det är väl typiskt tjejer – om basket, kropp och femininitet

I studien följer Rönnbäck en grupp baskettjejer i åldern 15-18 år på styrketräningar, basketträningar och matcher. Med en feministisk utgångspunkt analyseras hur unga tjejer konstruerar och förhandlar såväl i relation till varandra som i relation till idrottens rum.

Rönnbäcks avhandling har många förtjänster. Först och främst är den analytiskt avancerad. I teoretiskt avseende visar Rönnbäck stor kunskap och beläsenhet i genusteori och hon introducerar dessutom ett nytt perspektiv i svensk idrottsforskning: s.k. girl-studies. Metodologiskt tar hon sin utgångspunkt i feministisk etnografi, och hon visar genomgående i avhandlingen en god förmåga att reflektera över olika metoders möjligheter och begränsningar samt forskarrollens etiska utmaningar. Till detta kommer själva analysen av mötet med de unga basketspelarna som präglas av stor nyfikenhet, engagemang och reflexivitet.

En ytterligare styrka är avhandlingens samhällsrelevans. Ur ett idrottsvetenskapligt perspektiv är det viktigt med forskning som synliggör och analyserar kvinnors idrottande på ett område som alltjämt är starkt maskulint kodat. Till detta kommer att studier av basket bidrar till att minska fotbollens hegemoni på fältet. Men Rönnbäcks avhandling är inte enbart ett bidrag till idrottsvetenskapen. Det är även ett viktigt bidrag till forskning om ungdom, genus och identitetsskapande i dagens samhälle.

Slutligen är avhandlingen synnerligen välskriven. Rönnbäck levandegör på ett spännande sätt hur genus skapas och förhandlas bland tjejer i en viktig livsfas mellan barndom och vuxenhet. Avhandlingen blir därmed ett gott exempel på att det går att förena avancerade teoretiska resonemang och hög vetenskaplig nivå med god stilistik och engagemang. 

Text: Charlotte Löndahl Bechmann

Senast uppdaterad av Magnus Jando