Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Läs- och skrivsvårigheter och lärarutbildningen - en demokratifråga

2012-07-18

STUDENTER. De senaste dagarna har lärarutbildningen på Malmö högskola och studenter med olika sorters läs- och skrivsvårigheter diskuterats i media. Många har åsikter om detta. Även Lotta Bergman som leder ett forskningsprojekt vilket bland annat fokuserar hur högskolans lärare kan stödja studenter i deras språkutveckling.

Många studenter har svårt att leva upp till de krav som ställs på högskolan. Det kan gälla läsande, skrivande eller kritiskt tänkande. Det är ett generellt problem, inte enbart ett problem som gäller studenter på lärarutbildningen eller på Malmö högskola. Det gäller alla lärosäten, alla typer av utbildningar och naturligtvis även internationellt. 

– Ända sedan starten av Malmö högskola 1998 har det legat i vårt uppdrag att bredda rekryteringen socialt och etniskt. Det finns numera också i direktiven från Högskoleverket. Detta är en viktig demokratifråga som alla som arbetar inom högskolan måste ta ansvar för inte minst genom att stödja studenter som vill satsa på en högskoleutbildning, menar lektor Lotta Bergman på Fakulteten för lärande och samhälle på Malmö högskola som leder forskningsprojektet ”Att läsa och skriva i högre utbildning – en utmaning för högskolans studenter och lärare”

Lotta_Bergman200x200

Lotta Bergman, universistetslektor  på Fakulteten för lärande och samhälle

 
– För oss lärare är det en stor utmaning som ofta kräver förändrade förhållningssätt och nya undervisningsmetoder. Inte minst ställs det idag större krav på högskolans lärare när det gäller medvetenheten om språkets betydelse i det egna ämnet och hur detta språk kan göras tydligt för studenterna.
 
Lotta tycker det är olyckligt att peka ut dyslektiker så som bland annat gjordes i ett inslag i SVT:s ”Aktuellt” den 16 juli.  Dels är det få som har dyslexi, dels kan dyslektiker mycket väl utveckla strategier för att komma runt sitt handikapp och bli utmärkta lärare - vilket inslaget i SVT visade.

Att 50 av 300 studenter har läs - och skrivsvårigheter, tycker Lotta verkar vara taget ur luften. Det krävs noggranna diagnoser för att kunna säga något om detta, menar hon.
 
– Om man talar om läs- och skrivsvårigheter måste man vara noga med att definiera vad som avses. Många olika problem eller hinder som studenter upplever under sin studietid riskerar att felaktigt hamna i denna kategori. Att studenter är ovana vid det läsande, skrivande och tänkande som högskolan kräver är fullt naturligt. Många känner sig osäkra i det språkliga men det är inte detsamma som att ha läs- och skrivsvårigheter. Jag vill dock inte bagatellisera problemet med studenters läs- och skrivsvårigheter.
 
En del studenter har svårt att stava, skriva korrekta satser etc. Korrekt språkbruk är naturligtvis viktigt. Studenter som har dessa problem måste ta ansvar för att utveckla sin skrivfärdighet. Effektivt stöd finns bland annat i Studieverkstaden på Orkanen men, menar Lotta, de stora problemen ligger på en annan nivå.
 
– Det handlar om att läsa och förstå utbildningens texter på djupet och att självständigt kunna skriva texter där det ställs krav på sådant som argumentation, utvecklade resonemang, analys, teoretisk förankring och kritisk granskning. Allt detta kräver ofta ett helt nytt sätt att tänka för studenten. Ett sådant skrivande måste studenterna få stöd för att utveckla under utbildningens gång och i nära anslutning till de ämnen eller kurser de läser så att språk- och kunskapsutveckling kan gå hand i hand. Lärares gemensamma arbete för att stödja studenternas språkutveckling i progression genom utbildningen är helt avgörande för att fler studenter ska lyckas med sina studier. Här kan vi definitivt bli bättre.
 
Ibland blir utmaningen allt för stor och studenten tvingas avbryta utbildningen. Det är dock inte alltid de studenter som har de lägsta intagningspoängen eller för den delen de som ha problem med sin stavning som inte klarar utbildningen - studenter kan stava som krattor men vara högpresterande i alla andra avseenden.
 
– Naturligtvis är det inte bra att intagningspoängen till lärarutbildningen är så låg, det borde vara mer konkurrens men det är viktigt med tanke på kvalitetsdiskussionen att påpeka att långt ifrån alla klarar utbildningen. Kvalitetskraven har blivit högre, inte minst ställs det numera högre krav på ett mer avancerat skrivande i slutet av utbildningen. Att det idag ställs högre krav på skrivandet gör att studenters svårigheter blir mer synliga. Därför är det också svårt att uttala sig om studenter generellt sett blivit sämre på att skriva. Det är högskolans ansvar att upprätthålla kvaliteten och det måste vi göra med de krav som ställs uppifrån och den kontroll som kontinuerligt sker av verksamheten. 
 
 

Text: Magnus Sjöholm

Senast uppdaterad av Ivan Zivkovic