Hur vi kan förstå vår omvärld genom öppen data
2012-01-30
FORSKNING/EN AKADEMISK KVART. Fem frågor till Marie Gustafsson Friberger, doktor i datavetenskap, verksam vid Teknik och samhälle. Onsdagen den 1 februari håller Marie Gustafsson Friberger en populärvetenskaplig föreläsning om visualisering av öppen data genom spel "Hur vi kan förstå vår omvärld med hjälp av öppen data".
|
|
 |
|
|
|
|
|
Marie Gustafsson Friberger från Teknik och samhälle pratar på En akademisk kvart om hur vi kan förstå vår omvärld genom spel. |
1. Vad kommer du prata om på din kvart?
– Jag kommer att prata om hur vi kan förstå vår omvärld genom de stora mängder data som alla möjliga organisationer samlar in. För att data ska kunna användas för att skapa förståelse, så måste den både vara tillgänglig och åskådliggjord. Detta åskådliggörande görs ofta genom olika slags diagram, men det finns även mer interaktiva former, som exempelvis Gapminder.
I min kvart kommer jag dels att prata allmänt om öppen data och hur den kan användas, men också ta upp varför det är intressant med datavetenskaplig forskning. Jag kommer också prata om hur man kan använda vanliga spel för att åskådliggöra och leka med samband som finns i öppen data.
2. För en oinsatt - vad är egentligen öppen data?
– När data är fritt tillgänglig, utan restriktioner kring exempelvis upphovsrätt, kan den benämnas som öppen data. En typ av öppen data kommer från exempelvis myndigheter och kommuner, och kallas öppen offentlig data.
3. Vad är kopplingen omvärlden - spel - öppen data?
– Det räcker inte att vi har tillgång till en massa bra, tillgänglig data. Vi vill ju kunna göra användbara saker med den också. Exempelvis vill vi kunna förstå hur det står till i vår kommun, varför ett visst beslut fattas, eller komma fram till när det är bäst att cykla hemifrån för att undvika trängsel. Ett möjligt verktyg för att skapa förståelse är den infografik som finns i många tidningar.
En möjlighet för att gå utanför ramarna för hur sådana verktyg brukar utformas är att utnyttja spel som många har kännedom om – inte nödvändigtvis datorspel. Tanken är att ge möjlighet för användaren att ge själv påverka hur datan visas.
4. Vad skulle kunna vara den största behållningen med att forska vidare kring det här - i ett långt och stort perspektiv?
– Att tillhandahålla öppen data, speciellt från offentliga organisationer, ger möjlighet till insyn och förståelse. Samtidigt så är det inte en trivial process: man behöver bl.a. säkerställa datans kvalitet, ta hänsyn till integritet och tillhandahålla datan i ett användbart format. Här behövs forskning kring hur organisationer kan jobba med dessa frågor, både kring hur man planerar och genomför ett sådant arbete och kring hur datan som tillgängliggörs blir användbar.
5. Hur kom du att intressera dig för sånt här?
– Jag har länge varit intresserad av hur man kan tillhandahålla data så att flera källor kan kombineras på ett vis så att vanliga användare kan hitta vad de är intresserade av och kanske upptäcka nya samband. Det föll sig naturligt att även bli intresserad av de möjligheter och utmaningar som öppen data innebär.
Att använda just spel för att åskådliggöra öppen data kommer av ett samarbete med en spelforskare.
Har du som läsare några frågor kring Marie Gustafsson Fribergers resonemang om visualisering av öppen data? Då är du välkommen till Malmö stadsbibliotek på onsdag den 1 februari, då det i samband med föreläsningen ges möjlighet att ställa frågor.
Foto: Åsa Wallin
Text:
Sara Appelquist