Det är professor Anna-Lena Tvingstedt på Fakulteten för lärande och samhälle, Malmö högskola som varit huvudansvarig för den tvärvetenskapliga studien, som innehåller en mängd olika delstudier där såväl pedagoger, etnologer och språkvetare medverkat. Totalt fem klasser från åk 1-5 har följts under närmare fyra år. De olika studierna beskriver vad som händer på olika nivåer alltifrån press, stadsdel, skolor, klassrum och ner till individnivå när klasser infört undervisning på svenska och arabiska.

Malmö kraftigt segregerat 
I Malmö har hälften av grundskoleeleverna  ett annat modersmål än svenska och samtidigt är staden och skolorna kraftigt segregerade. Tidigare studier liksom nationell statistik visar att elever med migrationsbakgrund som grupp, framförallt i socialt utsatta områden, visar sämre skolresultat.
Näst efter svenska är arabiska det största språket i Malmö och i undersökningen var samtliga elever arabisktalande.

Från vänster: Berit Wigerfeldt, Eva Kristina Salameh, Anna-Lena Tvingstedt och Eva Morgan som alla deltagit i studien Olika modeller av tvåspråkig undervisning i arabiska och svenska - villkor och konsekvenser.

— Tvåspråkig undervisning utvecklades för att höja barnens skolresultat, säger Anna-Lena Tvingstedt. Rektorerna tillsammans med andra centralt placerade skolledare drev på för att utveckla undervisning med en svensktalande och en arabisktalande lärare som arbetade tillsammans i klassrummen.


Arabiskan ett stödhjul
Men studien visar  att arabiskan snarare sågs som ett verktyg för att förbättra svenskan. Tvåspråkighet i sig var knappast målet. Det var också tydligt att svenskan var det dominerande språket för kunskapsutlärningen, medan arabiskan användes för översättning.
— Resultaten visar även att elever som fick tvåspråkig undervisning utvecklades i båda språken, säger Eva kristina Salameh, med dr i logopedi.
Visserligen utvecklades svenskan långsammare men när eleverna undervisades på båda språken i klassrummet fick de en djupare språkförståelse i båda språken, visar resultaten.
— I de nationella proven i trean och femman nådde elever med tvåspråkig undervisning ungefär samma resultat som de flerspråkiga elever som enbart undervisats på svenska, fortsätter Eva Kristina Salameh.
Men det avgörande är högt ställda förväntningar på eleverna.
— Ett positivt resultat var att skolan på ett helt annat sätt en tidigare utvecklade kontakter och samarbete med de arabisktalande föräldrarna, säger Berit Wigerfeldt, docent IMER. Majoriteten av föräldrarna var positiva till tvåspråkig undervisning och föräldrarna kunde göra sig förstådda och fick insikt i vad skolan krävde av deras barn.

Omtvistat  
Däremot var det inte lätt att genomföra och hålla fast vid tvåspråkig undervisning. Samarbetet mellan den svenska läraren och modersmålsläraren var inte enkel och det krävdes mycket planering. Det saknades ofta pedagogiska modeller vilket resulterade i osäkerhet om lärarna gjorde rätt. Dessutom ifrågasattes tvåspråkig undervisning ofta av kollegor och av politiker i stadsdelen, vilket gjorde att lärarna kände press att leverera. Men då det tar tid innan resultaten visar sig ökade osäkerheten ytterligare.
— Det pågick även en debatt i media med djupa klyftor mellan olika politiska partier över om elever ska undervisas på svenska eller om undervisning även på arabiska gagnar inte bara skolframgång utan även integration, fortsätter Berit Wigerfeldt.  Det kontroversiella verkar vara att det handlar om arabiska.
Den debatten sipprade även ner på stadsdels och skolnivå, vilket gjorde att två av skolorna blev mycket försiktiga i att uttala sig, visar en av studierna.

Vad vill ni göra framöver?
— Självfallet skulle man vilja följa eleverna genom hela skolan och se hur det går, säger Anna-Lena Tvingstedt. Men det behövs även studier på större grupper på nationell nivå.