Pieter Bevelander: Koncentration i förorterna ger flyktingar fler jobb
2010-07-09
Flyktingar som fått bosätta sig hos landsmän i de invandrartäta förorterna i storstäderna är de flyktingar som fått bäst chans till jobb. Tvärtemot vedertagna uppfattningar. Det visade Pieter Bevelander från Malmö högskola under ett seminarium om hur etniska koncentrationer påverkar invandrares sysselsättning och företagande som Entreprenörskapsforum arrangerade under Almedalen.
|
| Pieter Bevelander ställde invanda föreställningar på huvudet. |
Det är inte bra att flyktingar och etniska grupper koncentreras i storstädernas miljonprogram. Trångboddhet. De får inga jobb, ingen kontakt med etniska svenskar. Risk för gettoisering och sociala problem. Så lyder i alla fall den vedertagna bilden av integrationsproblemen för de nya svenskarna. Bland annat Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu har länge varit kritisk till EBO-reformen och vill ha ett system som fördelar flyktingar mer jämnt mellan kommunerna.
Pieter Bevelander ställde en del av dessa föreställningar på huvudet utifrån studier på området från Malmö högskola.
– EBO-flyktingar har klarat sig bäst i vår jämförande analys över en 20-årsperiod. De har lättare fått kontakter med landsmän som bedriver egna rörelser och fått jobb den vägen. Medan de som flyttat till avfolkningsbygder i Norrland varifrån svenskar flyttar ut gav sämre resultat.
Isolerade på förläggningarna
– Fram till mitten av 90-talet var policyn att alla nyanlända flyktingar skulle placeras på flyktingförläggningar. Sedan kunde de välja var de ville bo. De så kallade ABO-flyktingarna, tidigare asylsökanden som har bott i kommuner med avtal om bosättning med Migrationsverket, blev mer isolerade och hade svårare att etablera sig. Och allra sämst gick det för de så kallade kvotflyktingarna som FN fördelar mellan olika länder och som placeras enligt spridningsprincipen. De hade ingen anknytning till Sverige och hade svårast att få sysselsättning.
– Studien är dock tvetydig, EBO-flyktingarna hade lättare att få jobb men svårare att komma in i samhället. Internationella studier främst från USA stödjer också de slutsatserna, sa Pieter Bevelander.
Lån från släkten ifrågasätts
Professorn i ekonomisk historia Benny Carlsson, Lunds universitet, jämförde under seminariet erfarenheterna av invandring till Sverige med gedigen forskning från USA. Statssekreterare Christer Hallerby redogjorde för regeringens flyktingpolitik under de senaste 20 åren medan Elias Eldeblom, konsult och företagare inom restaurangbranschen med rötter i Kurdistan, gav en verklighetsskildring om svårigheterna för invandrare att etablera företag på landsbygden – först problem med bankerna att få krediter, sen med skattemyndigheten som ifrågasatte de lån man istället fått från släkten.
Text:
Joakim Frieberg