Förespråkarna för att ta emot ensamkommande barn hade mer hållbara argument än motståndarna, visade Ida Britteslands C-uppsats.

– Jag har varit engagerad för ensamkommande flyktingbarn tidigare, så jag ville skriva något på det ämnet. Men det tog ett tag tills jag bestämde mig för att skriva om just debatten i Vellinge, säger Ida Brittesland.

Hennes uppsats är baserad på de artiklar som publicerades om Vellinge kommun i Sydsvenska dagbladet under några månader kring årsskiftet 2009/2010.

– Jag gjorde en argumentations- och diskursanalys av debatten. Jag tittade på vilka argument som fördes i artiklarna, och sedan ställde jag för- och emot-argumenten mot varandra och analyserade hur hållbara och trovärdiga de var.

– De som argumenterade för flyktingmottagning visade sig ha starkare och mer hållbara argument än de som argumenterade emot.

"Unga män" eller "barn"
Textanalysen visade att tre olika diskurser förekom i artiklarna. Beroende på vem som intervjuades så framställdes barnen på olika sätt i texterna. Ord som ”så kallade barn”, ”unga män”, ”bråk” och ”otrygghet” stod i kontrast mot ”barn”, ”flyktingar”, ”utsatta” och ”behöver stöd, hjälp och skydd”.

– Hur saker och ting framställs i pressen har stor påverkan. Jag tror att mediedebatten var en av faktorerna som påverkade Vellinge kommuns beslut att ändra sig och börja ta emot ensamkommande flyktingbarn. Media påverkar verkligheten, säger Ida Brittesland.

Oklar ansvarsfördelning mellan stat och kommun
En annan diskurs som syntes i artiklarna var ansvarsfördelningen mellan stat och kommun när det gäller mottagandet av ensamkommande barn. Vellinge kommun hänvisade i debatten till att det är upp till varje kommun om de vill ta emot ensamkommande barn. Samtidigt så har staten Sverige ett ansvar för att ta emot de barn som kommer hit.

– Enligt kommunallagen så har kommunerna har rätt att styra sig själva i vissa frågor, så det blir en krock mellan kommunallagen och barnens rättigheter. Det blir väldigt oklart vad som går före, säger Ida Brittesland.

Underliggande främlingsfientlighet
Den tredje diskursen som syntes i artiklarna var inte så tydlig, men kanske ändå den viktigaste. Den gällde främlingsfientligheten hos vissa politiker och kommuninvånare.

– De uppgav olika anledningar till att inte ta emot flyktingbarnen, som till exempel ekonomin, men underliggande så syntes det ändå att det var främlingsfientlighet som låg bakom, säger Ida Brittesland.

Fått jobb med utvecklingsfrågor
C-uppsatsen avslutade Ida Britteslands studier på programmet för Mänskliga rättigheter. Nu praktiserar hon på organisationen Hungerprojektet som jobbar med utvecklingsfrågor. 

– Jag jobbar även deltid med ensamkommande flyktingbarn och är aktiv i Röda korsets ungdomsförbund, säger Ida Brittesland.

Läs mer om utbildningen i Mänskliga rättigheter.