Lupita Svensson: skolan kan ge nycklarna till frihet

– Vi tänker på ordet frihet som någonting positivt och förknippar det med sommar och ledighet. Jag skulle vilja ägna tid och tankar åt de barn som inte kan se fram emot sommarlovet med samma förväntan som andra.
Lupita Svenssons avhandling handlade om frihetsberövade ungdomar – unga som häktats eller blivit föremål för socialtjänstens ingripande.

– Men frågan är om det spelar någon roll vad vi gör så sent i en ungdoms liv som vid sexton års ålder? Istället borde vi ställa oss frågan varför vi inte gör någonting tidigare, för det är vad som behövs om de här ungdomarna ska kunna räta ut sin krokiga bana.

Lupita Svensson efterlyser skapandet av en mer socialt hållbar utveckling, som kan främja individens och samhällets utveckling till något som är hållbart och friskt – och kan utnyttja resurserna på bästa sätt.
– Här prioriteras läs- och skrivkunnighet. Det ger delaktighet. Att kunna läsa och skriva är grunden för demokrati och känsla av sammanhang. Utbildning en av de rättigheter vi kan stärka, både i barnkonventionen och i de mänskliga rättigheterna.

25 procent av niorna i Malmö går ut skolan med ofullständiga betyg. Bland gymnasieeleverna ännu fler. Det leder till arbetslöshet, svårigheter att etablera sig, till långvarigt bidragsberoende. Men också till allvarligare problematik: kriminalitet, missbruk och, andra former av problem.

– Men att gå ut med ofullständiga betyg – det är en sen risksignal. Koncentrationssvårigheter, oro och frånvaro i skolan är tidiga signaler som vi skulle kunna göra mycket mer åt. Frågan är: vad kan vi göra tidigare? I forskningen konstateras att dåliga betyg hänger samman med socioekonomiska förhållanden, med dålig ekonomi, med låg utbildning hos föräldrarna, med bostadsproblem. De barn som lever under sådana förhållanden har svårare att klara sin skola. Vad gör vi för att hjälpa de barnen ?

En faktor för lyckad skolgång, det vill säga fler nior med fullständiga betyg kan vara att betona de mjuka värdena, menade Lupita Svensson.
– Vi behöver fokusera på trygghet, gemenskap, värdefullhet och meningsfullhet. Och fråga oss: hur kan skolan göra detta? Vilka stödåtgärder kan vi sätta in för att stödja och skapa en vilja att fortsätta att lära sig i livet?

Lupita Svensson, som bor och verkar i Skåne sen tio år tillbaka, drog därefter några exempel: i Fosie stadsdel i Malmö jobbar socionomer tillsammans med lärare, något hon ser som en ny form för att fler ska kunna läsa skriva räkna när de går ut nian.
– Det är nödvändigt för ett mångfaldssamhälle. Och i Hörby, där jag själv kommer att börja jobba i höst med aktionsforskning och myndighetsutövning, jobbar man med att hitta socialt hållbar utveckling. Hitta hur man kan processa fram beslut som kan användas på kommunal nivå, som visar att man måste se ett längre perspektiv.

För, menar hon, barn och ungdomars utbildning är ett område där det finns många resurser att vinna i längden, både ekonomiskt och mänskligt.
– För att se resultat av lyckade åtgärder måste man göra det komplicerade att låta det få mätas under kanske tjugo års tid, och uppskatta uteblivna kostnader. Ett liv låter sig inte mätas på fyra år.

Övriga deltagare i debatten var Bertil Östberg (FP), statsekreterare på Utbildningsdepartementet, Ulf Kristersson, socialborgarråd i Stockholm (M), Carin Götblad, länspolismästare i Stockholms län, Charlie Hansson, riksdagskandidat (S) och egenföretagare, Fredrik Malmgren, Barnombudsman, samt Eva Pethrus från Microsoft som var arrangör till hela seminariet. Debatten filmades och kan ses i efterhand, Lupitas inledning överst och resten av debatten nedanför: