Salivprov kan upptäcka vilka barn som riskerar karies
2010-07-29
FORSKNING. Forskning vid Odontologiska fakulteten på Malmö högskola kan leda till att barn med en ökad ärftlig risk att drabbas av karies upptäcks redan vid den första treårskontrollen. Ju tidigare dessa riskbarn identifieras desto effektivare kan tandvårdens förebyggande behandling bli.
Redan på 1950-talet började allt fler forskare inse ärftlighetens betydelse för uppkomst av karies. Sedan dess har studier visat att arvet spelar en betydligt större roll än vad forskarna först trodde. Marie Louise Wallengren Lundin, forskningsassistent vid avdelningen för cariologi vid Odontologiska fakulteten på Malmö högskola, har under flera år studerat karies och ärftlighet.
– Jag har framför allt tittat på förekomsten av kariesrelaterade bakterier i munhålan, säger hon.
En bakterie som orsakar karies heter mutansstreptokocker. Det beräknas att cirka 85 procent av Sveriges befolkning bär på bakterien som också har fått ge namn till ett omfattande forskningsprojekt som heter MuPiS (MUtansPrevention I Skåne). Projektet är ett samarbete med forskare vid SuS/Malmö som studerar barns riskfaktorer för diabetes.
I MUPIS deltar totalt 909 barn från Skåne. Med hjälp av epidemiologiska data från Region Skåne har barnens kariessituation kartlagts varje år sedan de var tre år. Barnens kariessituation har sedan ställts i relation deras HLA-profil. HLA (Human Leukocytes Antigen) kan beskrivas som en markör på immunceller som styr individens immunförsvar.
Alla människor bär på HLA, men dess profil är individuell och bestäms av föräldrarna. HLA är med andra ord ärftligt och vissa så kallade HLA-profiler ökar risken för sjukdomar som exempelvis diabetes och reumatoid artrit.
– Jag har i tidigare studier sett att det även finns HLA-profiler som gör att man löper en ökad risk att få karies.
Av barnen som ingår i studien har 527 en HLA-profil som misstänks öka risken för karies. Marie Louise Wallengren Lundin hoppas att hon ska kunna följa dem upp till femton års ålder och se hur deras kariessituation utvecklas. Resultaten jämförs med de övriga barnen i studien som inte har den speciella HLA-profilen.
Även barnens saliv undersöks på förekomst av mutansstreptokocker tillsammans med HLA-profilen för att avgöra vilken betydelse det har för uppkomst av karies.
– I framtiden hoppas jag att vi med hjälp av ett enkelt salivprov tidigt kan identifiera de barn som löper en ökad risk att drabbas av karies, säger Marie Louise Wallengren Lundin.
Text:
Set Mattsson