Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Barns olycksfallsrisker i hemmet

2010-03-15

Individanpassad information till småbarnsföräldrar skulle kunna minska barns olycksfallsrisk i hemmet.
Det menar Anna Carlsson, forskare vid Hälsa och samhälle, som på fredag disputerar med sin avhandling ”Child injuries at home – Prevention, Precautions and Intervention with focus on scalds”.

Anna CarlssonDet är i hemmet som flest barnolycksfall sker. En vanlig skada som drabbar små barn är brännskador. Anna Carlsson, barnsjuksköterska och forskare vid Hälsa och samhälle, har gått igenom journaler i Malmö och konstaterar att det i synnerhet är barn mellan ett och två år som drabbas av brännskador och att pojkar drabbas i större utsträckning än flickor.
– Allra vanligast är skållskador. Dessa inträffar ofta i köket där barnet klättrar upp på spisen eller diskbänken, välter en kastrull över sig eller drar i en sladd, till exempel till vattenkokaren, och får hett vatten över sig, berättar Anna Carlsson.
Ett annat vanligt sätt att ådra sig en skållskada är att barnet sitter i förälderns knä när denne dricker te eller kaffe och kommer åt koppen.

Missbedömer barnets snabbhet
Anna Carlsson har intervjuat en grupp föräldrar om vad de tror orsakade olyckan. Mycket tydligt är att många föräldrar upplever att de har svårt att följa med i det lilla barnets snabba utveckling, de missbedömer såväl barnets snabbhet som dess räckvidd.
– Många föräldrar överskattar också sitt barns förmåga att förstå faror. Är ett litet barn riktigt nyfiket räcker det inte att det fått veta att spisen är ”aj, aj”, nyfikenheten kommer att ta över.

För att förebygga barnolycksfall i hemmet informerar barnhälsovården alla föräldrar när barnet är åtta månader. Informationen är dock långt ifrån så framgångsrik som man skulle kunna hoppas. I en studie visar Anna Carlsson att hälften av föräldrarna inte följer barnhälsovårdens råd. Lågutbildade föräldrar följer råden i mindre utsträckning än högutbildade. Även föräldrar med invandrarbakgrund är överrepresenterade i gruppen som inte följer råden.
– Få sjuksköterskor är medvetna om den viktiga pedagogiska roll de har. Man är mycket duktig på att dokumentera att man lämnat information, men inte på vilket sätt och vilken effekt den haft, säger Anna Carlsson.

Vidta olycksförebyggande åtgärder
Carlsson menar att informationen måste anpassas efter respektive föräldrapars förutsättningar. Hennes forskning visar också att riktad och individanpassad rådgivning motiverar föräldrarna att vidta fler olycksförebyggande åtgärder i hemmet.
– Mycket handlar om att skapa en medvetenhet om olyckor som kan ske och hur de kan förebyggas, säger hon.
Anna Carlsson planerar nu att gå vidare i forskning för att ta fram ett bildmaterial som ska få föräldrar att reflektera kring olyckor och förebyggande åtgärder.

Text: Charlotte Löndahl Bechmann