Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Våldtäkt i Sverige 1990-2013. Ett historiskt och intersektionellt perspektiv på berättelser om våldtäkt inom olika genrer.

Kontaktperson: Monika Edgren
Ansvarig: Monika Edgren
Medarbetare: Ulrika Andersson, Lena Karlsson och Gabriella Nilsson
Samarbetspartner: Lunds universitet
Finansiär: Vetenskapsrådet
Tidsram: 2014-11-24 -- 2017-12-31
Forskningsprogram: Centrum för sexologi och sexualitetsstudier
Fakultet/institution: Fakulteten för kultur och samhälle, Globala politiska studier
Ämne: Humaniora och religionsvetenskap

Hashtaggen #mörkertalet startades på Twitter i december 2013 och blev genast ett forum för berättelser om sexuellt våld som aldrig anmälts. Initiativtagarna krävde lagändring. Kravet kan ses som ett tecken i tiden då synen på våldtäkt har genomgått snabba förändringar under de senaste tjugo åren i Sverige, inte minst i lagstiftningen.

Information till personer som kan komma att beröras av forskningsprojektet

Projektet handlar om hur röster brutits mot röster under två decennier, om hur positioner och synsätt utmanats och nya intagits. Utgångspunkten är att nya och gamla medier fått en allt större utbredning där såväl etablerade aktörer som sociala rörelser och privatpersoner deltar. Synen på offer för och förövare av heterosexuellt våld har under de senaste decennierna blivit mer komplex. Kvinnor som utsatts för våldtäkt utmanar offerpositionen genom vägran att erkänna att deras liv har förstörts. Samtidigt har kvinnor i samkönade relationer,transkvinnor och män utsatta för sexuellt våld, som varit utestängda från offerrollen, gjort anspråk på mer komplex förståelse av offerpositionen. Även den entydiga synen på förövaren har utmanats, inte minst i senare års forskning om sexuellt våld i krig.

Förövaren har visat sig vara en position som också rymmer mått av offerskap. Beskrivningar av det sexuella våldets offer och förövare har stora samhälleliga implikationer därigenom att de utgör underlag för handlingsmodeller för lagstiftare, myndigheter och behandlingsteam och har effekter liksom för hur offer och förövare kan förstå sig själva. Studiens syfte är att bidra till kunskapsutveckling genom att granska hur offer och förövare görs i och mellan olika textbaserade genrer i historiska rum, liksom hur makt och motstånd etableras. Vidare prövas på vilket sätt ett intersektionellt perspektiv kan fördjupa kunskapen om offer och förövare i ett historiskt perspektiv. Mer specifikt skall projektet utifrån tvärvetenskapliga perspektiv (historia, litteraturvetenskap,etnologi, genusvetenskap och rättsvetenskap) arbeta med följande frågor som vägledning för de empiriska studierna: Hur kan källornas historiska sammanhang och inbördes förhållanden läsas? Vilka nyanser och diskontinuiteter kan friläggas? Vilka problem och vilka möjligheter har pekats ut i de olika materialen och av olika aktörer? Vilka sociala kategoriseringar har/har inte varit i spel? Berättelser skapas interaktivt. Berättare uppmanas att berätta för jurister, psykiatriker eller journalister medan lyssnare frågar och rannsakar och konsumenter konsumerar, tolkar och skapar mening. Sammantaget är det fråga om en kollektiv aktivitet där mening förhandlas. Projektet skall undersöka hur makt och motstånd är inbyggt i skildringar av och i tal om offer och förövare, hur politik, fiktion och verklighet strålar samman i ett förändringsperspektiv. Projektet behandlar tre källtyper med skilda anspråk och utifrån olika röster: nyhetsrapportering, självbiografiska narrativ och rättspraxis. Inom dessa genrer kan olika sanningsanspråk göras, olika versioner av verkligheten skapas och olika subjektspositioner för avsändare och mottagare etableras. Projektet är metodiskt tvådelat.

Det är dels inriktat på analys av berättelser och dess innebörder, dels på hur olika källor och dess specifika genrer upprättar inbördes beroenden i synen på sexuellt våld. Fokus för studien kommer att vara perioden 1990-2013, en tidsperiod präglad av stora förändringar i synen på våldtäkt, inte minst i lagstiftningen. Med ett kulturanalytiskt angreppssätt avser vi att analysera de enskilda källornas innebörd och betydelse i det samhälle och den tid där de tillkommit, liksom deras sammanhang med övriga källor. Vi relaterar medielogiken och de institutionella förutsättningarna för textbaserad nyhetsförmedling i nya och gamla medier till självbiografins sammanhang och till rättspraxis och det inomjuridiska samtalet. Härigenom skall vi också diskutera källornas produktiva egenskaper. Källor är inte enbart förmedlare av berättelser. Det gör något i sig själva och bidrar därigenom, i varierande utsträckning, till auktoriserandet och iscensättandet av social och rättslig ordning.

Senast uppdaterad av Magnus Jando