Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Upplevelser av oral hälsa och livskvalitet hos barn före och efter tandbehandling under narkos

Contact person: Karin Ridell
Responsible: Karin Ridell
Co-workers: Susanne Brogårdh-Roth and Lars Matsson
Partner: Specialisttandvården pedodonti, Folktandvården, Region Skåne
Funding: TePe forskningspris
Timeframe: 2010-09-01 -- 2011-12-31
Research profile: Oral hälsa
Faculty/Department: Faculty of Odontology

Dental health in children and young people in Sweden have improved in recent years. However, there are children with severe caries and mineralization disorders and who fail conventional dental treatment. Some of these children are in need of dental treatment under general anesthesia.

  In severe cases of dental caries and mineralization disturbances the experiences of specialists in paediatric dentistry are that the poor dental health has a major impact on the child's general life situation and that a radical treatment intervention not only improves the child's quality of life and general well-being but also the entire family situation. In cases of severe dental caries the pressure from the remittent is often larger than the parental desire to get help, because the parents do not know what profit the children will achieve with treatment. Most often overcomes fear of anesthesia parents' requests for help and this anxiety can be reduced by showing how the oral-health-related quality of life increases.

The aim is therefore to study how the oral health related quality of life in children and their families are affected by the treatment of extensive caries and / or MIH (Molar Incisor Hypomineralization) under general anesthesia. The study is based on the parent questionnaire before and 2-3 months after completion of anesthetic treatment.

The hypothesis is that the welfare and quality of life related to the child's oral health, as measured by the P-CPQ score, is improved in children and their families after dental treatment under general anesthesia.

Materials and Methods: All 3-14 year old patients to be treated under general anesthesia in southern Sweden because of caries or MIH are included in the study. Patients were divided into two age groups, preschool children (3-6 years) and schoolchildren (7-14 years).

The questionnaire was filled out by parent before and 2-3 months after the anesthetic treatment. From the dental record data on age, gender, presence of chronic illness, etc is retrieved. Information about cumulative dental health (DMFT / dmft), dental caries status at time of examination (DT / dt) and presence of fistulas, roots  etc is also collected from the records.

Statistical comparisons will be made between baseline (before anesthesia treatment) and follow-up (2-3 months after anesthetic treatment). The comparisons include the average of the overall P-CPQ score and for the same domains, and FIS scores. Paired t-test will be used to test the statistical significance of the changes.

Beskrivning på svenska

Tandhälsan hos de flesta barn och ungdomar i Sverige har förbättrats under senare år. Det finns dock barn med grava kariesskador och mineraliseringsstörningar och som inte klarar konventionell tandbehandling. En del av dessa barn har behov av tandbehandling under narkos.
 
När det gäller grava kariesfall och mineraliseringsstörningar är specialisttandvårdens erfarenheter att den dåliga tandhälsan har stor inverkan på barnets allmänna livssituation och att en radikal behandlingsinsats inte bara förbättrar barnets livskvalitet och allmänna välbefinnande utan även hela familjesituationen. I samband med grava kariesfall är ofta trycket från remittent större än föräldraönskemålet att få hjälp, eftersom föräldrarna inte vet vilken vinst barnen kommer att uppnå med behandlingen. Oftast överbryggar oron för narkos föräldrarnas önskemål om hjälp och denna ängslan kan minskas genom att visa hur den oral-hälsorelaterade livskvaliteten ökar.

Målsättningen är därför att studera hur den munhälsorelaterade livskvaliteten hos barn och familj påverkas av behandling av omfattande kariesskador och/eller MIH (Molar Incisor Hypomineralization) under narkos. Studien bygger på föräldraenkät före samt 2-3 månader efter genomförd narkosbehandling.

Hypotesen är att välbefinnande och livskvalitet relaterad till barnets orala hälsa, mätt som P-CPQ score, förbättras hos barn och familj efter tandbehandling under narkos.

Material och Metod: Samtliga 3-14 år gamla patienter som skall behandlas under narkos i Skåne pga karies eller  MIH (Molar Incisor Hypomineralization) ingår i studien. Patienterna delas in i två åldersgrupper, förskolebarn (3 - 6 år) och skolbarn (7 - 14 år).

Enkäten fylls i av föräldern före och 2- 3 månader efter narkosbehandlingen. Ur ordinarie journal hämtas uppgifter om barnets ålder, kön, förekomst av kronisk sjukdom etc. Ur journalen tas även uppgifter om kumulativt tandstatus (DMFT/dmft), kariesstatus vid undersökningstillfället (DT/dt) samt ev. förekomst av fistlar, rotrester etc.

Statistiska jämförelser kommer att göras mellan base-line (före narkosbehandling) och uppföljning (2-3 månader efter narkosbehandling). Jämförelserna omfattar medelvärden för övergripande P-CPQ score samt för de lika domänerna, liksom FIS score. Parad t-test kommer att användas för test av statistisk signifikans av förändringarna.

Senast uppdaterad av Magnus Jando