Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Ungdomsbrottslighetens sociala och situationella mekanismer. Malmö ungdomsundersökning.

Kontaktperson: Marie Torstensson Levander
Ansvarig: Marie Torstensson Levander
Medarbetare: Anna-karin Ivert, Eva-Lotta Nilsson, Magda Worobiec, Lina Andersson, Elina Martinez Olsson och Marie Väfors Fritz
Samarbetspartner: Per-Olov H Wikström, Institute of Criminology, Cambridge University, UK
Finansiär: Vetenskapsrådet
Tidsram: 2009-01-01 -- 2013-06-30
Forskningsprofil: Hälsa och sociala villkor i ett livsförloppsperspektiv
Fakultet/institution: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för kriminologi
Ämne: Samhällsvetenskap
Hemsida: http://www.mah.se/fakulteter-och-omraden/Halsa-och-samhalle-startsida/HS_Forskning/Program--Plattformar/MINDS/

Det är väl känt att barn och ungdom i vissa miljöer oftare tenderar att utveckla olika sociala problem såsom psykisk ohälsa, drogmissbruk och kriminalitet. Det är också väl känt att det finns en stor variation bland barn och ungdom i en given social miljö när det gäller risken att utveckla sådana problem. Våra kunskaper om orsakerna till detta är begränsade. Det övergripande syftet med Malmö ungdomsundersökning är att bidra till kunskapen om orsakerna till och förebyggande av barns och ungdomars utveckling av kriminalitet och andra sociala problem, genom studier av samspelet mellan individ och sociala miljö faktorer under en viktig utvecklingsfas. Den centrala frågan för projektet är vilka barn och ungdomar, med vilka egenskaper och erfarenheter och i vilka slags sociala miljöer, löper störst risk att utveckla kriminalitet och andra sociala problembeteenden och varför. Undersökningen har en longitudinell design och följer ett urval av en årskull i Malmö från 12-års ålder och vidare genom den kritiska utvecklingsfas som utgörs av tonårsperioden. Datainsamlingen har tre huvudinriktningar. Det första rör individen och dennes individuella och sociala karaktäristika och erfarenheter och insamlas via intervju med vårdnadshavare och gruppenkät med barnen samt kognitiva test. Det andra rör boendemiljön och egenskaper i Malmös delområden, vilket insamlas via frågeundersökning bland boende.  Det tredje rör omfattningen av de kontakter barnen har med olika typer av sociala miljöer i Malmö, vilket mäts med tidsgeografisk rapporteringsmetod. En ökad kunskap om vilka barn och ungdomar i vilka sociala miljöer som löper störst risk att utveckla kriminalitet och andra sociala problembeteenden och varför är inte bara en central forskningsfråga utan också en fråga av största samhällsrelevans. Ett särskilt syfte med undersökningen är därför att analysera konsekvenserna av forskningsresultaten för det förebyggande arbetet bland barn och ungdom. 

Description in English

The overall aim of the Malmö Individual and Neigbourhood Development Study (MINDS) is to contribute to a better understanding of the causes and prevention of young people’s crime involvement by studying (i) the interaction between individual characteristics and experiences and the features of the environments in which young people operate and (ii) how these interactions change and shape criminal involvement over two critical developmental phases: adolescence and the transition into young adulthood. One specific aim is to identify different pathways of development and their relationship to different patterns of crime involvement (e.g., different patterns of onset, escalation and desistence) during these critical periods and to identify the fundamental individual and environmental factors that interact in influencing why a young person embarks on one, rather than another, pathway. Such knowledge is crucial for targeting effective preventative efforts to the needs of particular types of young offenders in particular types of environments. In other words, such knowledge can help us better address what kinds of interventions are likely to be most effective, for what kinds of young people in what kinds of social environments, during key developmental phases. In all the above mentioned analyses special attention will be given to potential gender differences operating in the causal processes.   The research is longitudinal and the intention is to follow a randomly selected sample of 560 children from age 12 up to age 21 through the critical developmental period of adolescence. The sample is approximately one fourth of all children born in 1995 and living in Malmö, September 1, 2007.

Senast uppdaterad av Magnus Jando