Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Tandläkares och tandhygienisters bedömningar och beslut vid behandling av patienter med parodontal sjukdom

Kontaktperson: Kerstin Knutsson
Ansvarig: Kerstin Knutsson
Medarbetare: Aleksandar Milosavljevic, Bengt Götrick, Leif Leisnert och Hadar Hallström
Finansiär: Capio- resebidrag, Svenska Tandläkarsällskapet
Tidsram: 2010-03-01 -- 2016-03-01
Forskningsprofil: Oral hälsa
Fakultet/institution: Odontologiska fakulteten
Ämne: Odontologi

Syfte och betydelse
Syftet med projektet är att studera hur tandläkare och tandhygienister diagnostiserar och behandlar patienter med parodontit. Så vitt vi vet finns det inga studier publicerade inom området. Om våra hypoteser är riktiga så finns det en variation i behandlingen av patienter med parodontal sjukdom som varken är relaterad till sjukdomens allvarlighetsgrad eller till andra patientfaktorer. Detta kan innebära att patienter som har ett litet vårdbehov får mer behandling än vad de behöver medan patienter med stort vårdbehov får behandling som inte är ändamålsenlig.

Utvärdering av effektivitet och lämplighet av behandlingar inom tandvården är angeläget av många skäl. Det är viktigt att undvika ineffektiva rutiner och att säkerställa att alla patienter får en god vård. Dessutom innebär ineffektivt användande av tandvårdens resurser en onödig kostnad.

Material och metod
I detta projekt vill vi studera hur tandläkare och tandhygienister bedömer och behandlar patienter med olika grad av parodontit. Projektet består av två delar:

Del 1. Klinisk frågeställning
Hur bedöms och behandlas patienter med parodontal sjukdom?
Hypoteser:  
A) Det finns en variation mellan vårdgivare när det gäller vilka fynd som används för att diagnostisera parodontal sjukdom.
B) Alla vårdgivare använder inte relevanta fynd vid diagnostik av parodontal sjukdom.
C) Det finns en variation mellan vårdgivare hur de behandlar patienter med parodontal sjukdom.
D) Metod och antal besök (vårdtid) korrelerar inte alltid till sjukdomens allvarlighetsgrad.

Del 2. Analys
Är de metoder som används inom diagnostik och behandling evidensbaserade?
Hypoteser: 
E) En del av de metoder som används för att diagnostisera parodontal sjukdom är inte evidensbaserade.
F) Det saknas evidens för en del av de metoder som används vid profylax och behandling i samband med parodontal sjukdom.

Projektets första del utgörs av en enkätundersökning där 500 tandläkare och 200 tandhygienister inom både folktandvård och privat tandvård i Sverige kommer att bli tillfrågade om att delta. Enkäten bygger på sexton patientfall med olika grad av parodontal sjukdom. Varje patientfall presenteras med anamnes, kliniska undersökningsfynd och röntgenbilder. Till varje patientfall är kopplat ett frågeformulär med frågor angående diagnostiska metoder, diagnoser, behandlingsplanering och prognos.

I projektets andra del kommer vi att undersöka om de behandlingsalternativ som rapporteras i enkätsvaren är evidensbaserade. En systematisk litteraturstudie ska genomföras. Den kommer att bygga på samma metod som användes i SBU-rapporten ”Kronisk parodontit – prevention, diagnostik och behandling”.

 

 

Description in English

Until date, there are no studies that describe dentists decision-making strategies performed on patients with different periodontal conditions/ diseases. We believe that due to limitations of present knowledge a significant variability in clinical practice exist between different caregivers. As a result many patients do not receive appropriate care or receive unnecessary care or harmful care.

In the improvement of clinicians’ decision-making, different factors have to be taken into account. We focus on two steps:
1. How do clinicians judge and treat patients with periodontal disease?
2. What evidence exists?
The first part is based on a quantitative approach. We will study 500 randomly selected Swedish general dental practitioners and 200 dental hygienists decision-making strategies when they diagnose and select treatment options in patients with different degree of severity of periodontal disease in patients.
Four patient cases are under construction with a questionnaire adherent.
The treatment option retrieved from the results from part one will be compared with evidence. A systematic literature review will be performed.

If our hypotheses are verified patients with different degree of periodontal disease will receive treatment that not sufficiently reflects the severity of the periodontal disease. Further, since the society’s resources are limited, costs that are supporting ineffective utilisation of health care resources must be limited.


Publikationer inom projektet

Leisnert L, Hallstrom H, Knutsson K. What findings do clinicians use to diagnose chronic periodontitis? Swed Dent J 2008; 32:115-23

 

 

 

Senast uppdaterad av Magnus Jando