Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Studentens lärandemiljö i verksamhetsförlagd utbildning

Kontaktperson: Elisabeth Carlson
Finansiär: Postdoktorprogram för kvalitetsutveckling inom högre utbildning. Malmö högskola
Tidsram: 2011-09-01 -- 2013-08-31
Forskningsprogram: Centrum för professionsstudier (CPS)
Fakultet/institution: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap
Hemsida: http://mah.se/postdok

Problematisering
En åldrande befolkning beräknas skapa ett allt större behov av sjuksköterskor inom äldreomsorgen, framför allt efter 2020 då antalet personer över 80 år kommer att öka kraftigt. Efterfrågan på arbetskraft med utbildning för arbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg beräknas öka med cirka 190 000 fram till år 2030 framförallt inom äldreomsorgen. Samtidigt visar Socialstyrelsen i en rapport från 2008 att det råder brist på sjuksköterskor med specialistutbildning i geriatrik.

Det är därför alarmerande när flera studier det senaste decenniet har visat att sjuksköterskestudenter beskriver att arbete inom äldrevården inte är ett alternativ för en framtida karriär. Inom sjuksköterskeprogrammet utgör den verksamhetsförlagda utbildningen (vfu) en viktig del inför en fortsatt yrkeskarriär. En stödjande lärandemiljö där handledare är väl förberedda på sitt uppdrag och där personalen visar engagemang och kompetens i vården av äldre är faktorer som har visat sig öka studenters intresse att arbeta med äldre. Samtidigt arbetar de handledande sjuksköterskorna i komplexa vårdmiljöer med i många fall svårt multisjuka patienter vilket ställer stora krav på pedagogisk förmåga.

Det finns troligen flera faktorer som påverkar nyutexaminerade sjuksköterskor i deras val av arbetsplats men med tanke på framtida rekryteringsbehov inom äldrevården ter det sig både nödvändigt och relevant att beskriva studenternas lärandemiljö inom den del av den verksamhetsförlagda utbildningen som sker i äldrevården.

Syfte
Projektets övergripande syfte är att beskriva förutsättningar för utbildning och lärande i den delen av den verksamhetsförlagda utbildningen som sker i kommunal äldrevård samt hemsjukvård. I två delarbeten specificeras syftet som följer:

I. Att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattningar om lärandemiljö inom verksamhetsförlagd utbildning i kommunal äldrevård och hemsjukvård.
II. Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av handledning inom kommunal äldrevård och hemsjukvård.

Metod
För den första delstudien kommer ett enkätinstrument CLES+T- Clinical Learning Environment, Supervision and Nurse Teacher Scale att användas. Enkäten består av 34 frågor/påståenden som formar 5 områden.
1) Pedagogisk atmosfär på avdelningen (9 påståenden),
2) Ledarstil för avdelningschef (4 påståenden),
3) Omvårdnad på avdelningen (4 påståenden),
4) Innebörden i relationen mellan handledare och student (8 påståenden)
5) Den kliniska lärarens roll (9 påståenden). 
Urvalet kommer att ske konsekutivt under terminerna VT 2012 samt HT 2012.

Inklusionskriteriet är sjuksköterskestudenter i termin två och sex som ska ha genomgått verksamhetsförlagd utbildning inom kommunala äldreboenden eller hemsjukvård. Dessa placeringar omfattar cirka 100 studenter i termin två och 100 studenter i termin sex. Det innebär att cirka 400 enkäter kommer att kunna lämnas ut totalt under år 2012.

I den andra delstudien kommer fem fokusgruppsintervjuer kommer att genomföras där varje grupp ska bestå av 4-10 handledande sjuksköterskor för att betraktas som optimal.  Gruppen kommer att bestå av sjuksköterskor från flera olika stadsdelar och kommuner, med eller utan specialistutbildning i geriatrisk vård samt med eller utan handledarutbildning

Etiska övervägande
Tillstånd att genomföra studien kommer att inhämtas hos berörda verksamhetschefer. Projektet är prövat och godkänt av Etikrådet Malmö Högskola.

Rekommenderad litteratur
Brown J., Nolan M., Davies S., Nolan J. & Keady J. (2008). Transforming students’ views of gerontological nursing: realising the potential enriched environments of learning and care: A multi-method longitudinal study. International Journal of Nursing Studies 45, 1214-1232.

Carlson E.(2010). Sjuksköterskan som handledare. Innehåll i och förutsättningar för sjuksköterskors handledande funktion i verksamhetsförlagd utbildning – en etnografisk studie. Malmö Högskola. Fakulteten för Hälsa och Samhälle 2010:2. Doktorsavhandling.

Hayes L J., Orchard C A., McGillis Hall L., Nincic V., O’Brien-Pallas L & Andrews G. (2006). Career Intentions of Nursing Students and New Nurse Graduates: A Review of the Literature. International Journal of Nursing Education Scholarship 3(1), 1-15.

Johansson U-B, Kaila P, Ahlner-Elmqvist M, Leksell J, Isoaho H & Saarikoski M.(2010). Clinical learning environment, supervision and nurse teacher evaluation scale: psychometric evaluation of the Swedish version. Journal of Advanced Nursing 66, 2085-2093.

Kitzinger J. (1994). The methodology of Focus groups: the importance of interaction between research participants. Sociology of Health and Illness 16, 103-121.

McCann T V., Clark E & Lu S. (2010). Bachelor of Nursing students’ career choices: A three year longitudinal study. Nurse Education Today 30, 31-36.

McKenna L., McCall L. & Wray N. (2010). Clinical placements and nursing students’ career planning: a qualitative exploration. International Journal of Nursing Practice 16, 176-182.

Plonczynski D J., Erlich-Jones L., Robertson Fisher J., Rossetti J., Munroe D ., Koren M E., Berent G & Hertz J. (2007). Ensuring a knowledgeable and committed gerontological nursing workforce. Nurse Education Today 27. 113-121.

Robinson ., Andrews-Hall S., Cubit K., Fassett M., Venter L., Menzies B & Jongeling L. (2008). Attracting students to aged care: The impact of a supportive orientation. Nurse Education Today 28, 354-363.

Saarikoski M & Leino-Kilpi H. (2002). The clinical learning environment and supervision by staff nurses: developing the instrument. International Journal of Nursing Studies 39, 259-267.

Saarikoski M., Leino-Kilpi H. & Warne T. (2002). Clinical learning environment and supervision: testing a research instrument in an international comparative study. Nurse Education Today 22, 340-349.

Saarikoski M., Isoaho H., Warne T. & Leino-Kilpi H. (2008). The nurse teacher in clinical practice: Developing the new sub-dimension to the Clinical Learning Environment and Supervision (CLES) scale. International Journal of Nursing Studies 45, 1233-1237.

Socialstyrelsen (2008). Vård och omsorg om äldre.

Description in English

Background 
A rapidly changing demographic distribution where people are getting older and the group over 80 years of age is increasing will probably lead to a greater demand for nurses working in geriatric care. On top of that anticipated need there is an overall shortage of health and social care staff especially nurses who are specialist nurses within care for the elderly.

Therefore; it is alarming when several previous studies report that student nurses do not consider geriatric care as a future career choice. One vital part of undergraduate nursing education is the clinical practice or placements which are usually considered as an important guidance into the coming profession. A supportive learning environment where preceptors are well prepared and all staff are engaged and knowledgeable towards care for the elderly are known factors with the potential to increase students’ interest for that area.  In addition, precepting usually takes place in the stressful and demanding area of a clinical setting which calls for a high degree of pedagogical skills.

There are most likely a variety of reasons influencing student nurses’ career choices but considering the increasing need for well educated and specialised registered nurses it is relevant as well as necessary to describe the clinical learning environment with a focus on geriatric nursing care within the undergraduate nursing programme.

Aim
The overarching aim of the project is to describe conditions for education and learning during clinical practice within geriatric nursing care. This is specified in the two following aims:

I. To describe nursing students’ perceptions of their learning environment during clinical practice within geriatric nursing care.
II. To illuminate nurses’ experiences of precepting during clinical practice within geriatric nursing care.

Methods
For the first part of the study, the questionnaire CLES+T- Clinical Learning Environment, Supervision and Nurse Teacher Scale will be used. The CLES+T comprise 34 items and 5 different areas.
1) Pedagogical atmosphere on the ward (9 items),
2) Leadership style of the ward manager (4 items),
3) Premises of nursing on the ward (4items),
4) Supervisory relationship (8 items) and
5) Role of nurse teacher in clinical practice (9 items).

Consecutive sampling will be performed over a18 month long period starting in the autumn of 2011. The inclusion criterion  are student nurses in semester two and six in the undergraduate nursing programme having participated in and completed clinical practice in elderly care (community settings). This will allow for a total population of approx. 400 students.
For the second part, five focus group interviews will be performed. The groups will be heterogeneous in terms of geographic areas, post graduation degree in geriatric nursing or not and preceptor education or not. Each group will consist of four –ten nurses which are seen as appropriate.

Ethical considerations
The principals of professional secrecy for health care personnel in accordance with Swedish law will be followed. Ethical approval was granted from the Ethical Advisory Board at Malmö University.

Recommended literature
Brown J., Nolan M., Davies S., Nolan J. & Keady J. (2008). Transforming students’ views of gerontological nursing: realising the potential enriched environments of learning and care: A multi-method longitudinal study. International Journal of Nursing Studies 45, 1214-1232.

Carlson E.(2010). The Nurse as Preceptor. Content of and condiitons for nurses’ precepting function- an ethnographic study. ( In Swedish Sjuksköterskan som handledare. Innehåll i och förutsättningar för sjuksköterskors handledande funktion i verksamhetsförlagd utbildning – en etnografisk studie.) Malmö Högskola. Fakulteten för Hälsa och Samhälle 2010:2. Doktorsavhandling.

Hayes L J., Orchard C A., McGillis Hall L., Nincic V., O’Brien-Pallas L & Andrews G. (2006). Career Intentions of Nursing Students and New Nurse Graduates: A Review of the Literature. International Journal of Nursing Education Scholarship 3(1), 1-15.

Johansson U-B, Kaila P, Ahlner-Elmqvist M, Leksell J, Isoaho H & Saarikoski M.(2010). Clinical learning environment, supervision and nurse teacher evaluation scale: psychometric evaluation of the Swedish version. Journal of Advanced Nursing 66, 2085-2093.

Kitzinger J. (1994). The methodology of Focus groups: the importance of interaction between research participants. Sociology of Health and Illness 16, 103-121.

McCann T V., Clark E & Lu S. (2010). Bachelor of Nursing students’ career choices: A three year longitudinal study. Nurse Education Today 30, 31-36.

McKenna L., McCall L. & Wray N. (2010). Clinical placements and nursing students’ career planning: a qualitative exploration. International Journal of Nursing Practice 16, 176-182.

Plonczynski D J., Erlich-Jones L., Robertson Fisher J., Rossetti J., Munroe D ., Koren M E., Berent G & Hertz J. (2007). Ensuring a knowledgeable and committed gerontological nursing workforce. Nurse Education Today 27. 113-121.

Robinson ., Andrews-Hall S., Cubit K., Fassett M., Venter L., Menzies B & Jongeling L. (2008). Attracting students to aged care: The impact of a supportive orientation. Nurse Education Today 28, 354-363.

Saarikoski M & Leino-Kilpi H. (2002). The clinical learning environment and supervision by staff nurses: developing the instrument. International Journal of Nursing Studies 39, 259-267.

Saarikoski M., Leino-Kilpi H. & Warne T. (2002). Clinical learning environment and supervision: testing a research instrument in an international comparative study. Nurse Education Today 22, 340-349.

Saarikoski M., Isoaho H., Warne T. & Leino-Kilpi H. (2008). The nurse teacher in clinical practice: Developing the new sub-dimension to the Clinical Learning Environment and Supervision (CLES) scale. International Journal of Nursing Studies 45, 1233-1237.

Senast uppdaterad av Magnus Jando