Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Psykosociala konsekvenser i samband med deltagande i screening för bukaortaaneurysm

Kontaktperson: Christine Wann-Hansson
Ansvarig: Christine Wann-Hansson
Medarbetare: Anders Gottsäter, Jan Holst, Martin Malina Kärlkliniken och Skånes universitessjukhus
Samarbetspartner: Skånes universitetssjukhus, Lunds universitet
Finansiär: Region Skåne
Tidsram: 2010-09-01 -- 2014-12-31
Forskningsprofil: Hälsa och sociala villkor i ett livsförloppsperspektiv
Fakultet/institution: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap
Ämne: Medicin

All screening verksamhet innebär att aktivt leta efter sjukdom hos en symtomfri befolkning vilket alltid är etiskt kontroversiellt. Därför bör all screening verksamhet utformas så att grundläggande etiska principer tillgodoses och med detta som utgångspunkt vore det önskvärt att inkludera forskningsprojekt med fokus på psykosociala konsekvenser i samband med screening för AAA.
Det finns få studier med fokus på psykosociala konsekvenser och de studier som finns är av varierande kvalitet och har använt sig av olika designer och instrument vilket gör det svårt att jämföra deras resultat och dra några säkra slutsatser. Detta kan förklara variationen i resultat där några kan redovisa en negativ påverkan av att genomgå screening medan andra snarare redovisar positiva psykosociala konsekvenser. En ökad kunskap om vilka positiva respektive negativa konsekvenser AAA screening kan få för den enskilda individen av största vikt för att kunna bevisa att denna verksamhet gör mer nytta än skada. Vidare är det viktigt att kunna identifiera personer som påverkas negativt och ha beredskap och möjlighet att ge lämpligt stöd och kompletterande insatser i de fall där detta är nödvändigt.

Syftet är att studera de psykosociala konsekvenser som aortascreening innebär över tid för den enskilde individen samt identifiera ev prediktorer för negativa konsekvenser av screening. Metoderna kommer att utgöras av såväl kvantitativa som kvalitativa metoder med användande av frågeformulären Short Form 36 Health Survey (SF-36) och Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) samt Känsla av sammanhang (KASAM). Vidare kommer personer att intervjuas avseende upplevelsen av att leva med känt AAA som behandlas konservativt och behov av stöd.

Delstudie I och II utgår från följande hypoteser:
• Män som genomgår AAA screening upplever en högre självskattad hälsa än de som inte genomgår screening. (I)
• Män som upptäcks ha ett AAA som inte kräver aktiv behandling i samband med screening har lägre självskattad hälsa än de män som har normal aorta och de män med AAA som genomgår aktiv behandling. (I)
• Män som genomgår konservativ behandling för AAA som upptäckts i samband med screening har lägre självskattad hälsa än de män som har normal aorta och de män med AAA som genomgår aktiv behandling i ett långtidsperspektiv. (II)
• Män med AAA och lägre grad av självskattad hälsa har lägre känsla av sammanhang (KASAM) än de män som har AAA och högre grad av självskattad hälsa. (I och II)

Description in English

All screening activity means to search for disease in an asymptomatic population which always is a controversial ethical issue. Concern has been expressed that screening for any condition may have adverse psychological effects. There are few studies that have focused on psychosocial consequences of screening for abdominal aortic aneurysm (AAA). Those found have different designs using different instrument which make it hard to compare their results and make any safe conclusions. Increased knowledge regarding positive as well as negative consequences of screening for AAA is important to prove that this screening activity do more benefit than harm to the individual. Further it is important to identify vulnerable persons that being negatively affected of the AAA screening to be able to give accurate support and complementary efforts.
The aim is to evaluate the psychosocial consequences of screening for AAA in a longitudinal perspective and to identify possible predictors for negative consequences of AAA screening. The studies will have both quantitative and qualitative designs using well-known questionnaires as Short Form 36 Health Survey (SF-36), Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS) and Sence of Ceherence (SOC). Further qualitative interviews will be performed with the aim to explore the experience of living with a known AAA and be treated conservatively and the need of support.

Senast uppdaterad av Magnus Jando