Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Police reports when women are abused by a male intimate partner

Contact person: Mari Brännvall
Responsible: Ingela Kolfjord
Co-workers: Leili Laanemets
Funding: Brottsoffermyndigheten, Malmö högskola
Timeframe: 2010-01-01 -- 2015-12-31
Faculty/Department: Faculty of Health and Society, The Department of Social Work, Social Vulnerability and Social Work
Subject: Samhällsvetenskap

It is commonly thought that most intimate partner violence against women in Sweden is not reported to the police. Swedish authorities regard this situation as problematic, and working towards more women reporting violence to the police is seen as urgent. There is, therefore, a discrepancy between what the authorities want women to do when they are subjected to intimate partner violence – which is to report the violence to the police – and what most women actually do when subjected to intimate partner violence – it goes unreported. This discrepancy raises questions of why some women do not report intimate partner violence to the police, despite the publicly expressed opinion that such crimes should be reported. And also, of why some women do report violence. Since authorities and women's shelters urge women to report intimate partner violence to the police, there is a need for knowledge about women's experiences of the legal process as well as knowledge about whether or not reporting violence can help women to end violence.

The aim of the study is to investigate women's attitude towards, and experiences of reporting violence to the police when subjected to intimate partner violence, which strategies women use during the legal process and also what reporting violence can mean when women leave an abusive male partner.

In-depth interviews have been held with twenty women who have left an abusive partner at least one year prior to participating in the study. The informants were recruited through posters on public notice boards and posters in different organizations, such as health care centers and women shelters. Each informant was interviewed twice within a period of two to three weeks. The empirical material consists of women's narratives of their experiences as they are constructed during the actual interview situation.

Beskrivning på svenska

Studien tar sin utgångspunkt i den diskrepans som finns mellan myndigheters uppmaning till kvinnor utsatta för våld i nära relation– att våldet ska polisanmälas – och vad som sker vid de flesta våldstillfällen mot kvinnor i nära relation – att våldet inte polisanmäls. Denna fråga undersöks närmare i doktorandprojektet vars syfte är att undersöka polisanmälan vid mäns våld mot kvinnor i nära relation.

Frågeställningar:

- Hur förhåller sig kvinnor som utsatts för mäns partnervåld till polisanmälan?

- Hur upplever kvinnor rättsprocessen?

- Vilka strategier använder sig kvinnor av i mötet med rättsväsendet?

- Vilken betydelse kan polisanmälan och den efterföljande rättsprocessen ha när kvinnor lämnar mäns våld i nära relation?

Studien tar sin empiriska utgångspunkt i kvinnors berättelser om att ha levt med och lämnat en man som utövat våld, samt överväganden om och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. Djupintervjuer har genomförts med tjugo kvinnor som lämnat våldsutövaren senast ett år innan intervjutillfällena. Intervjupersonerna har rekryterats genom allmänna anslagstavlor och organisationer. En till två intervjuer med cirka två veckors till två månaders mellanrum har genomförts med varje intervjuperson. Studien som utgör ett doktorandprojekt kommer att redovisas i en vetenskaplig avhandling.

Senast uppdaterad av Magnus Jando