Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Perspectives on large scale studies and students’ achievements in science in a longitudinal context (PELS)

Contact person: Ass. prof. Anders Jakobsson
Responsible: Ass. prof. Anders Jakobsson
Partner: Ass. prof. Anders Jakobsson, Malmo University, PhD Helene Sørensen, Denmark Pedagogical University, PhD Karl Göran Karlsson, Mid Sweden University, PhD Niels Egelund, Denmark Pedagogical University, PhD Eva Davidsson, Denmark Pedagogical University
Funding: The Swedish National Research Council
Timeframe: 2009-01-01 -- 2011-12-31
Research profile: Utbildningsvetenskap
Faculty/Department: School of Education
Subject: Samhällsvetenskap

The aim of this project is an interest in increasing the understanding of the outcomes of large international studies such as PISA and TIMSS. We want to explore possible trends concerning Swedish and Danish compulsory school students’ knowledge in and about science since the mid-90s and, in addition, study these trends in relation to other studies within science education. One evident trend seems to highlight the fact of Swedish students’ declining achievements, both when it comes to conceptual and contextual knowledge in science. But is it possible to state that the PISA studies actually provide a comprehensive image of students’ levels of scientific literacy and to what extent do the TIMSS studies capture the students’ abilities of conceptual analysis and scientific reasoning? What risks are associated with concluding such complex phenomena as  students’ understandings, ideas, reasoning and ability to solve problems only through using these kinds of tests? The main focus of this research project is therefore to study and explore similarities and differences, to analyse and describe Swedish and Danish trends and tendencies of students’ performances in large international studies, such as PISA and TIMSS. This also includes describing changes in students’ achievements in a longitudinal perspective and relating the results to other research studies within science education in order to broaden the understanding of the students’ different forms of knowledge in science.

Research programme

Article in Research Media/International Innovation EuroFocus 2011 Issue 4: Nordic Spotlight

Beskrivning på svenska

Ända sedan 1970-talet har det genomförts ett antal storskaliga, internationella undersökningar om grundskoleelevers kunskaper i och attityder till naturvetenskap. Två exempel på denna typ av studier är Program for International Student Assessment (PISA) och Trends in Mathematics and Science Study (TIMSS). Dessa undersökningar brukar genomföras med intervaller på ca 3-4 år och ungefär 50-70 länder från olika delar i världen brukar delta. Både Sverige och Danmark har under senare år varit frekventa deltagare i dessa studier. Resultaten från undersökningarna har ofta en stor genomslagskraft när det gäller medial uppmärksamhet och på en politisk nivå. Inom dessa områden betraktas undersökningarna ofta som ett verktyg för en nationell kontroll när det gäller elevers kunskaper i naturvetenskap och utgör ofta ett viktigt underlag för politiskt beslutsfattande om nya skolreformer. I ett svenskt perspektiv har tidigare studier indikerat goda eller till och med mycket goda resultat när det gäller svenska elevers kunskaper i naturvetenskap. Emellertid har de senare studierna (1995-2006) visat en signifikant nedåtgående trend både i TIMSS och PISA-undersökningarna. Flera av dessa resultat tyder på att elevernas prestationer har försämrats både när det gäller de konceptuella såväl som de kontextuella kunskaperna i naturvetenskap. Trots att det existerar likheter mellan de svenska och de danska resultaten finns inte motsvarande nedåtgående trend i Danmark. De danska eleverna visar istället en signifikant förbättring under denna tidsperiod. Däremot visar de danska resultaten på relativt stora genusskillnader då de danska pojkarna presterar signifikant bättre än flickorna. Denna trend existerar inte i den svenska resultatbeskrivningen. Vad beror dessa skillnader på och vilka andra trender och tendenser kan finnas i materialen i ett longitudinellt perspektiv?

Inom den internationella utbildningsvetenskapliga forskningen existerar samtidigt en kritik mot denna typ av storskaliga studier. Exempelvis har PISA-undersökningarna blivit kritiserade för att utvärdera elevernas läsförmåga snarare än deras kunskaper i och om naturvetenskap. Även TIMSS-undersökningarnas har kritiserats för att endast undersöka elevernas kunskaper utifrån dekontextualiserade frågeställningar. En mer övergripande fråga är om denna typ av undersökningar faktiskt kan tillhandahålla en valid och heltäckande bild av elevers naturvetenskapliga allmänbildning och deras problemlösande förmåga. Vilka risker är förenade med att dra slutsatser om elevers förståelse endast genom att utgå från dessa undersökningar? 

Syftet med detta forskningsprojekt är därför att undersöka likheter och skillnader, att analysera och beskriva svenska och danska trender och tendenser i resultaten. Detta innebär att beskriva förändringar av elevers prestationer i ett 15-årigt perspektiv och relatera resultaten till andra forskningsstudier inom internationell utbildningsvetenskaplig forskning. Målet är att fördjupa förståelsen för elevers kunskaper i och om naturvetenskap från olika perspektiv. Projektet är ett samarbete mellan svenska och danska lärosäten och universitet som har varit ansvariga för flera av undersökningarna på nationell nivå. Resultaten av projektet kommer att publiceras i såväl Sverige och Danmark samt internationellt, både i vetenskapliga tidskrifter/böcker och mer populärvetenskapliga sammanhang med speciell inriktning mot lärare och lärarutbildning. Målsättningen är också att projektdeltagarna ska kunna delta i en medial diskussion hur resultaten från dessa typer av undersökningar kan tolkas.

Senast uppdaterad av Magnus Jando