Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Organisation och ett gott arbete - hållbart arbetsliv i vårdarbete

Kontaktperson: Hanne Berthelsen
Ansvarig: Björn Söderfeldt
Medarbetare: Karin Hjalmers, Sven Ordell och Kamilla Bergström
Finansiär: FAS
Tidsram: 2008-01-01 -- 2010-12-31
Forskningsprofil: Oral hälsa
Fakultet/institution: Odontologiska fakulteten
Ämne: Odontologi

Projektbeskrivning
Bakgrunden till projektet var att utveckla kunskap och förståels bakom positiva aspekter av arbetslivet i relation till människovårdande verksamhet, med tandvården som exempel. Av speciellt intresse var att studera betydelsen av organisation och ledning för att uppnå ett hållbart arbetsliv. Perspektiven utgick från tandläkarna själva och deras arbetsmiljö samt relationerna till patienter och till kollegor.

Projektet syftade till att besvara följande tre frågor: Vad kännetecknar ett gott arbetsliv? Vad leder till ett gott arbetsliv? Hur kan vi nå det?

En fenomenologisk analys av intervjuer med tandläkare, som arbetade inom olika organisationsformer, visade att relationen till patienterna och möjligheten att utföra ett högkvalitativt hantverk utgör kärnan i ett gott arbetsliv. Vi fann att en atmosfär som kännetecknades av en känsla av sammanhållning, tillit och ömsesidigt stöd bidrog både direkt och indirekt till ett gott arbetsliv. Dessa faktorer studerades ytterligare i en tvärsnittsstudie med 1226 tandläkare från privat och offentlig verksamhet i Danmark och Sverige (svarsfrekvensen var 68 %).

Befintliga mätinstrument inom arbetsmiljöområdet är vanligtvis utarbetade för större organisationer och för att passa olika former av arbete. Två skalor anpassades därför: Tillitsfull arbetsgemenskap (känslan av att tillhöra en grupp som kännetecknas av tillit och trivsel) och Kollegialt stöd (upplevt socialt stöd från kollegor i relation till patientarbetet). Skalornas psykometriska egenskaper utvärderades och befanns vara tillfredsställande. Vi fann att det för tandläkare fanns skillnader inom bägge skalorna - inom olika organisationsformer beroende på land och arbetssektor. Vidare analyser pekade på betydelsen av klinikstorlek, inflytande i arbetet, frekvensen av gemensamma raster, ledningens utbildning och arbetsklimatet liksom av sådant som könsfördelningen inom arbetsgruppen.

Signifikanta skillnader i arbetstillfredsställelse noterades mellan privat och offentligt anställda tandläkare i Sverige. Vi fann också att utlandsfödda tandläkare som arbetade i Sverige hade lägre arbetstillfredsställelse än sina svenskfödda kollegor. Eftersom det endast finns lite forskning publicerad i ämnet ”emotion work in dentistry” har vi presenterat en introduktion som utgångspunkt för vidare empiriska studier. Denna introduktion beskriver emotionella aspekter som en viktig del i tandvårdens vardag - med många möten med flera olika intressenter under en arbetsdag. Balansgången mellan dessa interaktioner och att fortfarande kunna hantera sina egna känslor är faktorer i arbetet som påverkar patientvården, tandläkarna och organisationen.
Projektet har gett nya kunskaper om en rad olika arbetsmiljöfaktorer som har betydelse för ett gott arbetsliv inom människovårdande verksamhet.

Slutsatserna pekar på att kollegialitet och samhörighet kombinerat med frihet i själva patientarbetet har stor betydelse för att uppnå ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Det är av stor vikt att tillvarata personalens professionella och emotionella hållningssätt vid organisation och ledning av tandvård.

Senast uppdaterad av Magnus Jando