Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Oral hälsa vid psykiska besvär

Kontaktperson: Karin Persson
Ansvarig: Karin Persson
Medarbetare: Margareta Östman, Björn Axtelius, Björn Söderfeldt och Elisabeth Olin
Samarbetspartner: Avdelningen för Samhällsodontologi, Odontologiska fakulteten, Vårdalinstitutet
Finansiär: Vårdalinstitutet
Tidsram: 2005-01-01 -- 2009-09-30
Fakultet/institution: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap
Ämne: Tvärvetenskap

Frågor kring oral hälsa har inom psykiatrisk forskning getts begränsad uppmärksamhet trots att individer med psykiska besvär sedan länge ansetts ha eftersatt munhälsa. Flera orsaker till detta har nämnts; muntorrhet orsakad av långvarig behandling med läkemedel, behov av mer omfattande munhygien, minskad förmåga att upprätthålla dagliga rutiner, mindre regelbundna tandvårdsbesök relaterat till ett minskat ekonomiskt utrymme, ansvaret för tandvårdsbesök vilar idag i stor utsträckning på individen. Ytterligare anledning till att frågor kring oral hälsa är sparsamt beforskade både inom sjukvård och tandvård kan vara områdets etiskt känsliga natur.

Det huvudsakliga syftet var att kartlägga den orala hälsan, samt hur en ev. oral ohälsa påverkade upplevelsen av livskvalitet hos en grupp individer under behandlings i öppen psykiatrisk vård. I ett delprojekt var syftet att undersöka upplevda effekter av stöd till personal och klienter avseende problem med muntorrhet hos personer med psykiska funktionshinder som erhåller stöd i boendet.

 Datainsamlingen till de första delstudierna utgjordes av två delar, en strukturerad intervju och en munbedömning. Båda delarna genomfördes vid samma tillfälle och utfördes av två intervjuare. Resultatet visade på måttliga tandskador, bristande hygienvanor och upprepad förekomst av tandköttsinflammation. Undersökningar med motsvarande teknik saknas nationellt och jämförelser var endast tillgängligt när det gäller antal saknade tänder, resultatet visade att den undersökta gruppen saknade fler tänder än befolkningen i övrigt. I en beskrivning av deltagarnas uppfattning om hur upplevelse av munhälsan påverkar tillfredsställelse med livet, den allmänna hälsan, självförtroende och självuppskattning, känsla av sammanhang i livet samt vad som upplevs gynna respektive hindra individer från att ha kontroll över sin hälsa visade resultatet ett samband mellan antal tänder, oralt hälsorelaterad livskvalitet, tillfredsställelse med livet, upplevelse och kontroll av hälsa som inte tidigare visats i en psykiatrisk population.

I en mindre delstudie deltog klienter och personal från tre gruppboende vilka ger stöd enligt Lagen om Stöd och Service (LSS). Datamaterialet till studien utgörs av formella och informella intervjuer insamlade vid regelbundna besök under en sex månader. Resultatet visade att dålig tandstatus orsakade skam och social tillbakadragenhet, tandvårdsfrågor sköts ofta på framtiden och stöd i den dagliga munvården som erbjöds från personalens sida avböjdes till förmån mindre frekvent förekommande professionella kontakter. Strukturer för att stödja munhälsa bör uppmuntra till ökad egenvård med minskad inblandning av personalen.
beskrivning av projektet på svenska

Description in English

Questions about oral health in psychiatric research has been offered limited attention despite the fact that individuals with mental disorders had long been considered to have neglected oral health. Several reasons for this has been mentioned, dry mouth caused by prolonged treatment with drugs, increased needs for more extensive oral hygiene, decreased ability to maintain daily routines. The main purpose was to investigate oral status, and how a possible oral ill health influenced the perception of quality of life in a group of individuals during treatment in outpatient psychiatric care.
The data collection consisted of a structured interview and an oral examination. The results showed moderate dental injuries, lack of hygiene habits. Furthermore, the results showed that the investigated group missed more teeth than the general population. The participants' perception of how the experience of oral health affected life satisfaction, general health, self-confidence and self-esteem, sense of coherence in life and what prevent individuals from having control over their health, the results showed a correlation between the number of teeth, oral health-related quality of life, life satisfaction, experience and assessment of their health which has not previously been demonstrated in a psychiatric population.
In one project the aim was to investigate the effects of perceived support concerning problems with dry mouth in people with mental disabilities who receive support in their home. The result showed that poor oral health caused shame and limited participation in social activities. Offers of support from staff were frequently resisted. Our findings suggest that self-care needs regarding dry mouth are to be facilitated in an unobtrusive manner with minimal staff involvement.

Senast uppdaterad av Magnus Jando