Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Oral hälsa och odontologiskt omhändertagande av för tidigt födda barn i tandvården

Kontaktperson: Susanne Brogårdh-Roth
Ansvarig: Susanne Brogårdh-Roth
Medarbetare: Lars Matsson och Gunilla Klingberg vid Göteborgs Universitet
Samarbetspartner: Karin Stjernqvist, Institutionen för psykologi, Lunds universitet
Finansiär: Malmö högskola
Tidsram: 2011-03-01 -- 2011-12-31
Forskningsprofil: Oral hälsa
Fakultet/institution: Odontologiska fakulteten
Ämne: Odontologi

Sammanfattning av avhandlingen "The preterm child in dentistry. Behavioural aspects and oral health"

Det finns mycket få studier som utvärderat oral hälsa hos för tidigt födda barn eller hur de klarar sin tandvård. Projektets övergripande mål har varit att analysera olika aspekter av tandvårdsbeteende och oral hälsa hos för tidigt födda barn och jämföra med en kontrollgrupp.

Allt fler för tidigt födda barn överlever tack vare en avancerad intensivvård, vilket innebär att tandvården möter en ny grupp av patienter. Senare års forskning har visat att barn som föds mycket för tidigt, oftare än andra barn kan få inlärnings- och koncentrationsproblem. Deras sociala beteende kan också påverkas. Problemen kan bli särskilt tydliga när det ställs stora krav på barnen, t.ex. i en stressituation i samband med tandvård. Tandvården är en sådan situation där krav och förväntningar inte alltid stämmer överens med barnets förmåga och mognad.

I en journalstudie (Brogårdh-Roth et al., 2008) har vi visat att för tidigt födda barn uppvisade mer svårigheter och problem med att hantera stressituationer vid tandbehandling jämfört med matchade kontroller födda efter fullgången graviditet. Studien visade inga skillnader när det gäller kariesförekomst. I en uppföljande studie (Brogårdh-Roth et al., 2009), där föräldrar intervjuats, bekräftades resultaten från journalstudien. Det fanns alltså en god överensstämmelse mellan föräldrarnas bedömning och de bedömningar tandläkarna dokumenterat i barnens journaler och det gällde både förskoleåldern och skolåldern.

Vad tyckte då barnen själva? En enkätstudie har utförts där de för tidigt födda barnen och kontrollbarnen tillfrågats vid 12-14 års ålder om hur de själva uppfattat tandvården (Brogårdh-Roth et al., 2010). I studien rapporterade de tidigt födda ungdomarna att de inte hade mer problem i samband med tandvårdsbesök än andra ungdomar.

Flera studier, såväl internationella som svenska har visat att emaljstörningar hos primära tänder är vanligare hos för tidigt födda barn. Dock saknas i princip kunskap om hur permanenta tänder påverkas. Det finns anledning att anta att rubbningar i elektrolytbalansen neonatalt ökar risken för störning av de permanenta tändernas emaljbildning. Eftersom mekanismerna bakom emaljstörningar inte är fullständigt kända utgör gruppen för tidigt födda barn en viktig pusselbit i förståelsen av uppkomsten av emaljstörningar. Emaljavvikelser (MIH) har studerats hos 10-12 år gamla för tidigt födda barn och matchade kontroller. Även förekomst av plack, gingivit, karies samt psykologiska behandlingsproblem har studerats. Studien (Brogårdh-Roth et al., 2011) visade att för tidigt födda barn hade högre förekomst av MIH, hade mer plack och gingivit samt uppvisade mer psykologiska behandlingsproblem jämfört med de fullgångna kontrollbarnen. Tidig födsel och låg födelsevikt ökade risken för MIH. När det gäller kariesförekomst sågs inga skillnader mellan grupperna.

Konklusion och klinisk betydelse
Sammanfattningsvis tyder studierna på att för tidig födsel innebär en större risk för problem av psykologisk art i tandvården och större risk för oral ohälsa. Det är också vanligare med medicinska problem, vilket tycks följa barnen upp i tonåren. Som en följd av detta behöver tandvården tidigt identifiera de för tidigt födda barnen för att utforma rutiner kring prevention och behandling samt för att individualisera det psykologiska omhändertagandet. Vidare krävs ett utökat samarbete mellan tandvården och barnhälsovården för att försäkra sig om en god oral hälsa hos för tidigt födda barn.

Description in English

Advancements in medical care have enabled more children born preterm to survive and develop as healthy individuals alongside their full-term peers. However, a higher frequency of medical health problems, cognitive and behavioural disturbances, including problems in school, has been reported. There is limited knowledge about how this affects preterm children in dentistry, and few studies have evaluated behavioural problems related to dental treatments and oral health in preterm children as compared with full-term control children.

The overall objective was to investigate behavioural problems related to dental treatments and oral health in preterm children born between 23 and 32 weeks of gestation as compared with full-term controls. Specific aims were to analyze behaviour management problems (BMP), dental fear and anxiety (DFA), prevalence of enamel defects including Molar-Incisor Hypomineralization (MIH), oral hygiene, gingival health, and dental caries in preterm and full-term controls. Information about dental treatment, oral health and oral health related factors were obtained from dental records, interviews, questionnaires and clinical examinations.

The main findings:

In 3-to-10-year-old preterm and matched full-term controls, and based on dental records and parental reports, it was concluded that behaviour management problems (BMP) were more common in preterm children than in controls during the preschool period (Brogårdh-Roth et al., 2008). The difference decreased with increasing age and during the early school years there were no differences between the groups (Brogårdh-Roth et al., 2009). However, at clinical examination at the age of 10-12 years, preterm children presented with BMP more frequently than controls (Brogårdh-Roth e t al., 2011). During adolescence, based on the youngsters

own viewpoints, few preterm children and full-term controls reported DFA (Brogårdh-Roth et al. , 2010). The clinical examination at 10-to-12 years of age showed that preterm children had a higher prevalence of enamel defects including Molar-Incisor Hypomineralization (MIH) than full-term controls, and low gestational age and low birth weight increased the risk of MIH. At this age, preterm children also had less favorable oral hygiene and gingival status than full-term controls. Regarding caries prevalence, there were no differences between the groups in either the primary (Brogårdh-Roth et al., 2008) or in the permanent dentition (Brogårdh-Roth et al., 2011). In contrast, preterm children had more medical health problems, persisting from preschool period into adolescence than full-term controls.

The results in this thesis shows how preterm birth impacts on behaviour related to dental treatment, oral health and oral health behaviour from the ages of 3 to 14 years in preterm children. Therefore, preterm children require special attention from the dental services, with treatment planning and prevention strategies from an early age. Collaboration between medical and dental health care professionals is advocated in order to ensure good oral health in preterm children.

Senast uppdaterad av Magnus Jando