Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Nätverk i tillblivelse - - En kulturhistorisk studie av 1920-talets spritsmuggling

Kontaktperson: Johan A. Lundin
Ansvarig: Johan A. Lundin
Medarbetare: Fredrik Nilsson och Lunds universitet
Finansiär: Ebbe Kochs stiftelse, Gyllenstiernska Krapperupstiftelsen samt Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur
Tidsram: 2012-01-02 -- 2015-12-31
Forskningsprofil: Utbildningsvetenskap
Fakultet/institution: Fakulteten för lärande och samhälle, Individ och samhälle
Ämne: Humaniora och religionsvetenskap

Under 1920-talet hade den illegala sprithanteringen i Östersjön tilltagit och försiggick i närmsta industriell skala vid 1930-talets inledning. Det fanns flera orsaker till detta ymniga flöde av sprit. I samband med första världskriget hade nationsgränserna skärpts i hela Europa och en längre period av frihandel avbröts därmed. När dessutom alkoholpolitiken utvecklades i olika riktning i staterna runt Östersjön påverkades också flödet av varor.

Spritsmugglingen omgavs tidigt av föreställningar om att den sköttes av etablerade och sammanhållna kriminella organisationer. Men så var knappast fallet, istället vilade spritsmugglingen på förbindelser som var mer eller mindre instabila och tämligen heterogena till sin karaktär: De som deltog aktivt i smugglingen kom från olika nationer; somliga bodde i små fiskelägen, andra i städer; vissa tillhörde samhällets övre skikt, andra var fast rotade i fattiga arbetarmiljöer och; såväl män som kvinnor köpte, langade och transporterade sprit. Med utgångspunkt i denna komplexitet formuleras syftet med studien: Att undersöka hur spritsmugglingens aktörer knöt sig samman i nätverk.

Studien inspireras av en grundtanke som formulerats av den franske sociologen Bruno Latour: ”Samhället är inte det som håller oss samman, det är vad som hålls samman”.  På motsvarande sätt menar Latour att det inte är organisationen som håller samman en grupp människor, utan det är relationen mellan människor samt relationen mellan människor och olika artefakter som skapar eller stabiliserar en organisation.  Samhället/organisationen kan därför inte studeras som ett objektivt faktum, utan ska ses som ett ”heterogent kollektiv som måste förverkligas aktivt.

I den första delstudien använder Johan A. Lundin social nätverksanalys för att undersöka de sociala förbindelser som låg till grund för, respektive uppstod genom spritsmugglingen.  Genom att analysera tillitsskapande handlingar synliggörs hur smugglarna försökte skapa stabilitet i förbindelserna, men också hur myndigheterna försökte destabilisera desamma. Det senare är betydelsefullt eftersom nätverk formas i dialektik med andra nätverk. Ska vi förstå spritsmugglingens nätverk måste detta således relateras till statsmaktens nätverk. I den andra delstudien, skriven av Fredrik Nilsson, undersöks hur olika artefakter utgjorde resurser som bidrog till att skapa förbindelser mellan och hålla samman det heterogena kollektivet smugglare. Särskilt fokuseras vilken betydelse snabba, moderna kommunikationsteknologier såsom racerbåtar och bilar hade i stabiliseringen av nätverken. Delstudien undersöker även de teknologiska strategier som statsmakten utvecklade i syfte att destabilisera smugglarnas nätverk.

Studien som helhet är sålunda impregnerad av ett relationellt och performativt nätverksperspektiv. Detta innebär även att studien färgas av poststrukturalistiska strömningar inom den nya kulturhistorien som betonar att kultur (läs: organisation) inte ska betraktas som något fixerat utan istället som process där instabilitet, förhandling, utmaning och förändring utgör viktiga element.

Description in English

The project studies the criminal networks created by the large-scale alcohol smuggling in the Baltic region during the interwar period.

 Johan A. Lundin & Fredrik Nilsson, ”Smugglarnas och statsmaktens nätverk. Gränslandets kulturella dynamik”, Flytande gränser. Dansk-svenska förbindelser efter 1658, red. Anders Palm & Hanne Sanders, Göteborg 2010.

Johan A. Lundin & Fredrik Nilsson, Nätverk i tillblivelse - En kulturhistorisk studie av 1920-talets spritsmuggling, U.U. Makadam förlag, Göteborg 2015.

Senast uppdaterad av Magnus Jando