Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Narrativt identitetsskapande och intersektionalitet. Berättelser om judiska identiteter och gemenskaper 1933 –2015

Kontaktperson: Malin Thor Tureby
Ansvarig: Malin Thor Tureby
Finansiär: Vetenskapsrådet
Tidsram: 2008-01-01 -- 2013-12-31
Forskningsprofil: Utbildningsvetenskap
Fakultet/institution: Lärarutbildningen
Ämne: Tvärvetenskap

En viktig utgångspunkt i projektet är sambandet mellan språk och makt samt hur diskurser skapar kategorier och definitioner som spelar roll vid narrativa identitetsförhandlingar. Ett metodologiskt syfte med projektet är att sammanföra oral history med diskursanalys och utveckla en kontextsensitiv metodologi som synliggör och tar hänsyn till aktörerna och det sociala sammanhanget. I projektet diskuteras även hur diskurser genomsyrar och begränsar berättandet och därmed påverkar och inverkar på narrativa muntliga källor i form av intervjuer. Därmed kommer projektet att bidra med en ny och avancerad diskussion om hur oral history kan bidra till diskursanalyser och vice versa.

 Den empiriska undersökningen kommer dock att begränsas till att undersöka hur ”svenska judar” berättar och förhandlar judiska identiteter och gemenskaper. Undersökningen innehåller två delar, a och b.

 a. Berättelser om judiska identiteter och gemenskaper i ”svenskjudisk” press.

Inom undersökning a görs en diskursanalytisk undersökning av ett offentligt narrativt skriftligt källmaterial (Judisk tidskrift) för att analysera vilka värderingar som finns, i vilka kontexter och vilka begrepp används samt hur ”judiska” grupper och identiteter konstrueras. Vem/vilka är expert på att ”beskriva” ”svenska judar” och ”flyktingar”i offentligheten? Vems/vilkas uppfattning auktoriseras i den offentliga diskursen? Vilka identitetskategoriseringar institutionaliseras på vilket sätt och var och vilka konsekvenser får detta? Hur ser samspelet mellan religion, nation, etnisk tillhörighet samt genus ut? Hur skapas olika grupper och föreställningar?
Konkret kommer detta att undersökas genom en analys av hur de egna identiteterna och gemenskaperna uttrycks i relation till varandra och olika flyktinggrupper; 1933-1946. Eventuella förändringar över tid undersöks. Hur, vad skrivs det om och vilka skriver om flyktingarna, församlingarna och den svenska och judiska identiteten vid de olika tidpunkterna och i relation till de olika flyktinggruppernas ankomst till och mottagning i Sverige.

 b. Individuella berättelser om judiska gemenskaper och identiteter

I undersökning b analyseras hur identiteter förhandlas och berättas i levnadsberättelser i form av intervjuer och skriftliga levnadsberättelser. Analysen fokuserar på berättelser, dvs. på hur och vad de intervjuade och de som skriver  berättar. Forskningsfrågor för undersökning b är: Vilka kategoriseringar tas för givet och naturaliseras respektive utmanas i de personliga berättelserna? Hur kategoriseras och definieras olika individer och grupper i berättelserna? Hur skapas tillhörighet och avgränsningar? Hur upplevs det svenska samhället och den egna positionen i detta? Vilka identitetsmässiga antaganden ligger bakom den egna konstruktionen av den individuella identiteten och den gemenskap som individen anser sig tillhöra?

Konkret genomförs undersökning b genom att samtliga ca 50 levnadsberättelser som samlades in vid Nordiska museet inom insamlingsprojektet ”Judiska minnen” analyseras. En jämförande studie görs av hur och vad de  olika personerna som deltog i insamlingen berättar om sina liv med hänsyn till identitetsskapande kategorier som religion, genus, klass, lokalitet, generation och nation. De individuella berättelserna kontrasteras mot varandra, men även mot det skriftliga offentliga källmaterialet som bearbetats i undersökning a (Judisk tidskrift)

 

Description in English

The project investigates negotiations of how national, local, gendered and religious identities interplay with each in the formations of identities in Sweden in different social and historical contexts and local communities. Previous research has mainly focused on institutional and media discourses on migrants and "Swedishness". Lacking is research on how marginalised groups have internalised these discourses. Using written and oral narrative sources from and about ”Jews” the project’s overriding aim is to analyze how relations of power and concepts of normality integrates into the understanding of own and others’ identities. Working with sveral different source materials enables the analysis of various ways of understanding and (self)positioning in different contexts and times. Operating within a constructivist frame, we combine research questions, theories and methodologies from linguistics, history and gender studies. An improtant aim is to develop a context sensitive methodology that combines oral history and discourse analysis.

(2013)”To hear with the collection. Recontextualisation and contextualization of archived interviews” i Oral History Journal. Autumn 2013, vol. 41, No 2, s. 64–73.

(2013) ”Swedish Jews and the Jewish survivors. The first public narratives about the Survivors in Swedish Press” i Mikael Byström & Pär Frohnert (ed.) Reaching a state of hope. Refugees, immigrants and the swedish welfare state, 1930–2000, Nordic Academic Press.

Senast uppdaterad av Magnus Jando