Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Narrativt identitetsskapande och intersektionalitet. Berättelser och förhandlingar av judiska identiteter ca 1945–2010

Kontaktperson: Malin Thor
Ansvarig: Malin Thor
Finansiär: Vetenskapsrådet
Tidsram: 2008-01-01 -- 2013-03-31
Fakultet/institution: Lärarutbildningen
Ämne: Humaniora och religionsvetenskap

Relationer, gemenskaper och identiteter skapas på många skilda sätt och i flera olika sociala sammanhang. Identiteter kan därmed förstås som föränderliga, situationsbundna och dynamiska. När olikheter skapas, särskiljs människor som grupp eller individer från det som definieras som det ”normala” genom berättelser och sätt att tala om dem. Gruppen homogeniseras och definieras som underlägsen i relation till det som betraktas som ”normalt”. Olikhetsskapande är en bakomliggande orsak till att människor och grupper diskrimineras och marginaliseras. Tidigare forskning har visat att olikheter skapats när massmedia, myndigheter och organisationer har berättat, talat om och beskrivit individer och grupper på olika sätt som särskiljer dem från det som definierats som "svenskt" i bemärkelse ”normalt”. Detta har lett till att människor med icke-svensk bakgrund har marginaliserats och diskriminerats.

Det som saknas är forskning om hur människor som utsätts för dessa diskriminerande och marginaliserande handlingar i Sverige själva införlivar eller gör motstånd mot negativa tillskrivningar och den normativa svenskheten i sina berättelser om den egna och andras identiteter. Projketet arbetar med berättelser om och från ”judar” i Sverige, eftersom gruppen i ett historiskt och samtida perspektiv ofta framställts som ”de andra” när en förment svensk identitet har diskuterats i Sverige. ”Juden” har använts som hotfulla och negativa stereotyper när olika svenska identiteter i skilda sociala kontexter och vid olika tidpunkter har skapats. Hur ser detta särskiljande och diskriminerande förfarande ut i Sverige och vilka konsekvenser har det fått för hur ”judar” själva berättar om sina identiteter och gemenskaper? Detta ska jag undersöka genom att dels undersöka hur judar definieras av andra dels genom att analysera själva berättar om sina identiteter och gemenskaper. Projektet är indelat tre delstudier som fokuserar olika grupper; flyktingar som kom 1945-1946, 1968-1972 samt 1989-1991.

Genom offentligt skriftligt källmaterial, tidskrifter och tidningar, ska jag undersöka vilka värderingar som uttrycks och hur ”judiska” grupper och identiteter skapas och särskiljs i relation till det förment ”svenska”. Vem/vilka är expert/er på att ”beskriva” och berätta om ”svenska judar” och ”judiska flyktingar” i Sverige?  Vems/vilkas uppfattning auktoriseras i olika tidningar och tidskrifter? Hur relateras ”svenska judar” och”flyktingar” till den svenska kulturen?

Jag ska också analysera hur ”judar” själva berättar om sina identiteter och gemenskaper. Vilka kategoriseringar från de offentliga berättelserna har införlivats respektive utmanas i de personliga berättelserna? Hur kategoriseras och definieras olika individer och grupper i berättelserna? Hur upplevs det svenska samhället och den egna positionen i detta? Resultaten från alla tre delstudierna ska jämföras för att diskutera vilka likheter och skillnader som finns gällande identitetsformeringar och förhandlingar i olika situationer och kontexter.  Projektet är tvärvetenskapligt och kombinerar metoder och teorier från lingvistik, historia och genusvetenskap. Ett syfte med projektets tvärvetenskapliga profil är att utveckla begreppet intersektionalitet och kritiskt granska dess teoretiska premisser samt utveckla en metodologi som sammanför diskursanalys och oral history.

Projektet kommer således att generera kritiska diskussioner om hur metoder och teorier från olika forskningsfält kan användas inom samma projekt samt rent konkret ge ny kunskap om judiska gruppers situation i Sverige i ett samtida och historiskt perspektiv.

Publikationer

Thor, Malin & Dahl, Izabela (2009) Oral history, constructions and deconstructions of narratives: Intersections of class, gender, locality, nation and religion in narratives from a Jewish woman in Sweden, Enquire, Issue 3 June, 1-24.

Thor, Malin (2008)”Svallvågorna av katastrofen kom också till vår stad” Hjälpverksamhet inom Norrköpings mosaiska församling i skuggan av Förintelsen” i Lars M. Andersson & Karin Geverts Kvist (red.) En problematisk relation? Flyktingpolitik och judiska flyktingar i Sverige 1920–1950, Uppsala.

Thor, Malin (2006)”’ ”…en, efter förhållandena utmärkt tillvaro…” De danska flyktingarna, arbetsmarknadskommissionen och hjälpkommittén för danska flyktingar i Kalmar 1943” i K. Hjelm (red), Flervetenskapliga perspektiv i migrationsforskning, Växjö University Press.

Description in English

The project investigates negotiations of how national, local, gendered and religious identities interplay with each in the formations of identities in Sweden in different social and historical contexts and local communities. Investigating written and oral narrative sources from and about ”Jews”  the project’s overriding aim is to analyze how relations of power and concepts of norm(ality) integrates into the understanding of own and others’ identities. The project studies and compare three refugee groups (1945-1946, 1968-1972, 1989-1991). The comparative approach enables the analysis of various ways of understanding and (self)positioning in different contexts and times. What similarities and differences exist regarding the processes of construction and negotiation of identities in different contexts? Operating within a constructivist frame, the project combines research questions, theories and methodologies of several disciplines (linguistics, historical and cultural studies). A transdisciplinary aim is to develop a context sensitive methodology that combines oral history and discourse analysis. I also want to use and explore the concept of intersectionality by critically examine the concept’s theoretical points of departures.

Senast uppdaterad av Magnus Jando