Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Mobilitet, flyktingskap och likvärdig utbildning

Kontaktperson: Malin Ideland
Ansvarig: Malin Ideland
Samarbetspartner: Pedagogisk inspiration, Malmö Stad
Finansiär: Malmö Högskola
Tidsram: 2017-03-01 -- 2017-12-31
Fakultet/institution: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Fakulteten för kultur och samhälle, Fakulteten för lärande och samhälle
Ämne: Samhällsvetenskap

I samarbete med Malmö har vi skapat ett forskningsnätverk som utforskar frågor i skärningspunkten mellan skola/utbildning, livsvillkor och migration/mobilitet. Projektet är med andra ord inte en forskningsstudie utan snarare en mötesplats för att diskutera pågående forskning och utveckla nya samarbeten och projekt.

Sett från ett samhällsperspektiv är mobilitet och migration en utmaning på ett flertal olika plan för det svenska utbildningssystemet. Förutom de mer uppenbara utmaningarna med lärarbrist och avsaknad av lokaler möter förskolor och skolor en elevgrupp som är heterogen i sina kunskaper, språkbakgrunder och erfarenheter av att gå i skola. Liknande utmaningar finns inom folkhögskolor och högre utbildning. Dessutom är många av de nyanlända eleverna, liksom deras föräldrar, traumatiserade av erfarenheter av krig, förföljelse, flykt och av själva asylprocessen. Välkomnandet av människor på flykt kompliceras dessutom av nationalistiska och rasistiska strömningar – i Sverige såväl som i resten av världen. Problemet ligger inte bara hos de som migrerar till Sverige utan också i viljan och möjligheten att välkomna.

För att förstå vad detta innebär såväl för utbildningssystemet som i ett vidare samhällsperspektiv behövs mångvetenskaplig forskning med utrymme för olika teoretiska och metodologiska angreppssätt. Det handlar både om att förstå 1) erfarenheter och kunskaper som flyktingar bär med sig in i svensk skola, förskola och högskola, 2) normer och villkor för välkomnande och integration, 3) nya strategier för undervisning och lärande samt 4) andra möjliga vägar att skapa förutsättningar för likvärdig utbildning. Därutöver behöver vi sätta in frågorna i ett vidare och längre perspektiv; utforska dem i olika historiska och samhälleliga kontexter. Vi kan inte fastna med blicken på det som händer i dagens svenska skola, utan måste förstå dagens utmaningar i ett tidsligt och rumsligt sammanhang.

För att kunna närma sig denna samhällsutmaning från både ett närsynt, vardagligt perspektiv på skola och från mer övergripande, historiska och teoretiska perspektiv vill vi lyfta fram några viktiga avvägningar. För det första kommer forskningen att inriktas på både social innovation och kritisk reflektion. Detta innebär att forskningen vill bidra till en förbättrad praktik samtidigt som den problematiserar förhållanden och villkor – även de som kommer ”på köpet” med den förändrade praktiken. Detta dubbla angreppssätt är oumbärligt för att forskningen inte ska fastna i vare sig en obotlig optimism eller en negativ kritik utan vilja till lösningar. För det andra, metodologiskt sett måste frågor studeras både från ett inifrånperspektiv med praktiknära, deltagardrivna metoder och från ett utifrånperspektiv med historiska perspektiv, policystudier och kulturanalytiska studier. Forskargruppens sammansättning, dess nationella och internationella nätverk och ett nära samarbete med Malmö stad motsvarar denna mångfald i perspektiv. Likaså finns det i forskargruppen kompetens att både undersöka verksamheter på olika nivåer i utbildningssystemet (förskola, skola, högre utbildning) och dess samhälleliga och historiska kontexter.

 

Description in English

With the aim to collaborate around issues related to mobility, refugees and equal education we have started a network to consolidate research at Malmö university and the city of Malmö. The network aim to create meeting places to further understand the following question:

Which experiences and knowledge are refugee students bringing into Swedosh preschool, school and higher education? What are the norms conditioning the ”welcoming” of refugee students? How can new strategies for equal education be developed?

Senast uppdaterad av Catarina Christiansson