Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Policy Instruments for sustainable fashion

Contact person: Tom Nilsson
Responsible: Tom Nilsson
Co-workers: Patrik Hall and Scott McIver
Partner: Science Partner (SP), Copenhagen Business School (CBS), Chalmers University, University of the Arts London, Swerea IVF, University College of Arts, Crafts and Design in Stockholm
Funding: MISTRA
Timeframe: 2011-06-01 -- 2015-05-31
Faculty/Department: Faculty of Culture and Society, Global Political Studies
Subject: Samhällsvetenskap
Webpage: http://www.mistrafuturefashion.com/en

The Mistra Future Fashion project on policy instruments is guided by two central questions:

What role do policy instruments play in supporting or hindering the Swedish fashion industry’s movement towards sustainability?
What potential role can policy change have in helping the industry become a role model of sustainability for the global fashion industry?

The questions are to be answered through investigating four distinct areas:

(1) One work package is devoted to the policy framework laid down by the Swedish government and the regulatory role it provides. An analysis of the policy field and institutional setting will be carried out in order to answer the following questions: Who are the main stakeholders and policy networks within the fashion policy field with regard to sustainability? What relevant policies and policy instruments have the Swedish authorities introduced? How are these policies and policy instruments to be understood; that is, what is it that government aims to achieve and what does it believe needs to be done? In what ways are Swedish stakeholders and policy networks integrated in international networks?

(2) The second work package is devoted to stakeholders’ perceptions and motives in relation to current policy instruments and the need for increasing sustainability. This will be done through the use of stakeholder dialogues with a focus on potential regulatory means to improve sustainability. During these sessions discussions will take place with stakeholders around specific themes in order to create, as far as possible, a consensual view on: the strength and weaknesses of the current situation, priority areas, and the establishment of a policy road map and vision. On a more general level our aim is to understand what sustainability means to industry and consumers. Analysis of material from these dialogues will provide suggested answers to the following questions: In which ways and by which means can we develop policy instruments and policy compliance to achieve a systemic change in the fashion industry?

(3) The third work package builds on the work of WP1; after identifying the institutional framework and key policy instruments we will follow policies through the institutional settings. This will allow us to evaluate the output and outcomes of specific policy instruments. This study of implementation processes focuses then on evaluating the effects and compliance that result both through hierarchical structures (government) and more societal horizontal processes (governance). Guiding questions will be: How does implementation of policy relating to the fashion industry concretely take place and how does it affect different stakeholders’ interests and resources? What are the most appropriate organisational forms for the development and implementation of policies?

(4) The fourth work package aims to compare the policy position in fashion/ textiles with other relevant policy fields in order to understand the possibilities and difficulties of implementing different policy instruments in the promotion of sustainability. Policy frameworks developed to push for change in the food and packaging industries may, for example, prove to be of interest. This work package will primarily be guided by the following questions: What can be learned from other policy sectors? What good examples can be used as a stimulus for developing more effective policy instruments in the fashion industry?

Beskrivning på svenska

Forskningsprojektet syftar till att identifiera fungerande policyinstrument för att styra klädindustrin i en mer hållbar riktning. Eftersom arbetet med att vända utvecklingen i en mer hållbara riktning består av en rad olika steg, från produktion, konsumtion till återvinning är det en mix av policyinstrument som krävs. Det innebär fokus på hur man med hjälp av tvång (i form av lagar och förordningar) och frivillighet (miljömärkning, certifieringar) kan påverka relevanta aktörer (industri, kommuner och landsting och konsumenter) att agera med miljömedvetenhet.

I policystudier står oftast det offentliga i fokus, i form av statliga myndigheter, landsting och kommuner och det är också av intresse i detta projekt, men projektet kommer även att inkludera företag och samhällsorganisationer. Således kommer även att producenterna och försäljarna att inkluderas genom att de får ta ställning till hur de kan bidra till en positiv utveckling.

Projektet består av fyra spår som sedan sammantaget ligger till grund för studiens resultat.

(1) Det första spåret innebär att fokus riktas mot det rådande institutionella policyramverket. Det innebär att relevanta aktörer inom policyfältet identifieras, och en beskrivning av arbetet med att åstadkomma ett mer hållbart samhälle. Det svenska arbetet är integrerat i ett internationellt ramverk och en beskrivning av hur frågorna hanteras nationellt görs utifrån hur den svenska politiken är sammanlänkad med den globala och europeiska.

(2) Det andra spåret fokuserar på hur relevanta politiska aktörer ser på och uppfattar hållbarhet. Projektet kommer att bjuda in industri och andra politiska aktörer för att gemensamt diskutera vad som kan göras för att förbättra tillverkning och hanteringen av kläder/textilier. Tanken är att vi gemensamt ska fokusera på möjliga strategier för hållbarhet.

(3) Ett tredje spår bygger vidare på spår ett genom att följa policys genom det politiska systemet. Hur ser implementeringen av policys ut, vad leder användandet av olika policyinstrument till och vad blir de konkreta effekterna?

(4) Ett fjärde spår är att jämföra vårt fall och de policyinstrument som används med andra fält, exempelvis matindustrin eller förpackningsindustrin. Finns det något att lära från det hållbarhetsarbete som gjorts i andra industrifält. Även här kommer fokus att vara att identifiera vilka policyinstrument som visar sig vara verkningsfulla.

Senast uppdaterad av Magnus Jando