Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Livsstilshus; ett exitprojekt för unga gängmedlemmar

Kontaktperson: Philip Lalander
Ansvarig: Philip Lalander
Finansiär: Allmänna arvsfonden
Tidsram: 2011-03-01 -- 2012-11-30
Fakultet/institution: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för socialt arbete
Ämne: Samhällsvetenskap

Projektet är en utvärdering och en sociologisk analys av en verksamhet skapad av KRIS (Kriminellas revansch i samhället) med avsikten att skapa möjligheter för unga människor i organiserad brottslighet att sluta leva ett liv med kriminalitet och kriminella tankebanor och livsstilar.

Ett livsstilshus finns i Göteborgs skärgård och ett annat utanför Uppsala. Här placeras unga människor på frivillig basis och får gå igenom olika programinslag för att lära sig mer om sig själva och hur de ska kunna hantera olika situationer i vardagslivet. Personalen på dessa hus har egen (ofta omfattande) kriminell erfarenhet.

Lalander studerar detta fenomen genom att ställa olika frågor:
1. Hur upplever de unga att det är att vara på livshus?
2. Hur kan mötena mellan de unga och den äldre personalen förstås?
3. Är det möjligt att iaktta förändringsprocesser som innebär att de unga kan etablera sig i majoritetssamhället?
4. Hur tas denna typ av bidrag till lösning av gängproblematik emot av andra etablerade aktörer?
5. Vilka framgångsfaktorer finns i livsstilshusen.
6. Vilka problem dyker upp under resans gång och hur hanteras dessa problem?
7. Vilka spår lämnar denna verksamhet i samhället?

Frågorna besvaras genom intervjuer och observationer med personal, boende, myndighetsrepresentanter och andra relevanta aktörer. Den teoretiska basen är sociologisk, med starka inslag av socialpsykologi och symbolisk interaktionism.

Description in English

The project is an evaluation and sociological analysis of a treatment project created by KRIS (Criminals return in society) aiming at creating possibilities for young people who are involved in organized criminality and gangs to cease living a life with criminal acts, ways of thinking and lifestyles.

One of two lifestyle houses is situated in the archipelago of Gothenburg, the other outside Uppsala. Young people are placed here on voluntary basis and go through different programs in order to learn more about themselves and how they may cope with different situations in everyday life. The members of the staff at these houses have a (often quite exhaustive) record of criminality.

Lalander study and analyze this phenomenon with a number of questions to answer:
1. How do the young people experience staying in the houses?
2. How can the meetings between the young people and the older staff be described?
3. Is it possible to discover patterns of changed behavior and thinking during the stay at the houses?
4. How do representatives from the established welfare system view this unorthodox type of treatment facility?
5. What success factors can be discovered in the model of Lifestyle houses?
6. Which types of problems emerge during the time of evaluation and how do the organizations deal with those?
7. Does this project create traces in society?

These and other questions are answered through the analysis of interviews and observations with staff, young residents at the houses, representatives of the authority and other relevant actors. The theoretical frame is sociological, with strong ingredients of social psychology and symbolic interactionism.

Senast uppdaterad av Magnus Jando