Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Historieundervisningens processer i det mångkulturella samhället

Kontaktperson: Universitetslektor Per Eliasson
Samarbetspartner: Karlstad universitet
Finansiär: Vetenskapsrådet
Tidsram: 2010-01-01 -- 2017-12-31
Forskningsprofil: Utbildningsvetenskap
Fakultet/institution: Fakulteten för lärande och samhälle, Lärarutbildningen
Ämne: Samhällsvetenskap

Den demografiska utvecklingen och samhällets interkulturella ambitioner har förändrat kontexten för skolans historieämne. Frågan är om ämnet anpassats till dessa samhällsförändringar. Även om historieundervisningen sedan länge lämnat nationalromantikens övertoner för mer källkritiska och objektivistiska ideal har nationalstaten fortsatt att vara det bärande elementet i den historiska berättelsen.
Att studera historieundervisningen kan liknas vid att studera samhällets självförståelse.

Eftersom historieberättarna inte endast beskriver världen utan också påverkar den är det viktigt att förstå hur dagens livsvillkor historiseras. I flera europeiska läroplaner finns idag en strävan efter en undervisning som skall bejaka mångfalden och samtidigt stärka en demokratisk, nationell identitet. Samtidens mångkulturalitet problematiserar inte enbart det historiska subjektets rumsliga förankring: att ställa eleven i centrum är att öppna historien för berättelser från hela världen. Det sätter också det historiska objektet ifråga: Vad skall egentligen historien handla om? Finns det något gemensamt, något som kan hålla samman berättelsen? Vilken självbild kan historieämnet spegla i ett mångkulturellt, postmodernt samhälle?

Den historiedidaktiska forskningen har sedan 1980-talet utvecklats teoretiskt och en rad avhandlingar har tillkommit. Fokus har legat på historiebruk utanför skolan. Att utveckla en interkulturell historiedidaktik uppfattar vi som ett sätt att utveckla skolforskningen genom att bredda det ämnesdidaktiska perspektivet. Projektet har också en läroplansteorisk förankring som förbinder interaktionen mellan skolämne, lärare och elever med ett historiskt sociokulturellt perspektiv på utbildning (men ger utrymme för en komplexitet där undervisningen inte ses som ett enkelt uttryck för en rationell läroplan). Ur ett historiedidaktiskt perspektiv är historiekultur, historiemedvetande, och historiebruk centrala begrepp. Historiekultur är ett uttryck för olika manifestationer av gemensam kollektiv erinran av det förflutna medan historiemedvetande är individens olika bruk av historia för att tillfredställa ett behov av orientering i tiden. Historiebruk uttrycker medvetna eller omedvetna motiv att använda historia för att i historiekulturens former främja olika intressen.

Syftet med forskningsprojektet är att undersöka skolämnet historia i relation till det mångkulturella samhällets utmaningar genom att studera processer där lärares och elevers uppfattningar om skolans mål, samhällets krav och ämnets karaktär blir till historieundervisning. Projektet delas in i tre sinsemellan sammanhängande frågekomplex: 1) Ämnet ? Historiekultur och kanon: Forskningsobjektet är skolans historiekultur så som den kommer till uttryck genom undervisningens urval, inriktning och strukturering. 2) Läraren ? Historiebruk och undervisningsstrategier: Forskningsobjektet är de undervisningsstrategier lärare utvecklar utifrån sina tolkningar av läroplanens mål och skolvardagens krav. 3) Eleven ? Historiemedvetande och ämneskonception: Forskningsobjektet är elevens historiemedvetande och interkulturella kompetens.

Projektets forskningsmaterial samlas in genom forskningscirklar på grundskolor i Umeå, Karlstad och Malmö. Där möts aktiva historielärare och forskare kring hur historieundervisningen kan genomföras i det mångkulturella klassrummet. Intervjuer med lärare och elever, undervisnings- och bedömningsmaterial samt klassrumsobservationer utgör undersökningsmaterialet. En nationell enkät genomförs också i samarbete med SCB för att ge en representativ bild av historieundervisning kring interkulturella frågor i svensk skola. Forskningsprojektet genomförs i samarbete med internationella forskare samlade i en referensgrupp som följer och analyserar projektets genomförande. Resultatet kommer att presenteras internationellt och vara en grund för teori- och metodutveckling kring undervisning för interkulturell historisk kompetens hos elever. I den internationella referensgruppen ingår Ola Halldén, professor pedagogik, Stockholms universitet, Jörn Rüsen, professor historia och historiekultur, Universität Witten/Herdeck, Frances Blow, Research Fellow, University of Leeds, Stephane Levesque, University of Ottawa, Arja Virta, professor historia och undervisning, University of Turku, Carsten Tage Nielsen, dr., Roskilde Universitetscenter, Halvdan Eikeland, professor, Högskolan Vestfold, Katja Gorbahn, dr. Århus universitet, Anna Clark, dr., Sydney University.

Description in English

History as a school subject has a complex part to play in a multi-cultural society. The discipline is expected to purvey knowledge about a cultural heritage that is getting more and more difficult to define. In many countries, this challenge has given rise to demands for a national canon, but also for students right to their “own” history. In this context, the history subject seen as a potential moral guide-line has increased the expectations of state authorities. The point of departure for this proposed research project is that the
themes of a national canon and an individual telling of history must interact in the classroom.

The purpose is to research the processes at work in the teaching of history by looking at: The history culture of school as it is expressed through selection, focus and structure; the strategies employed by teachers to deal with steering documents and the realities of everyday school life; the students historical consciousness in multicultural environments.
Material for this project will be gathered through Collaborative Action Research together with compulsory schools in Umeå, Karlstad and Malmö. Interviews will be conducted with teachers and students alike, classroom observations will be performed and assessments will be collected. There will be a national survey. All material will be compiled by the researchers of this grant. There is a lack of research in this field connected to subject didactics and this goes for history didactics in particular.

Publications

The processes of history teaching in compulsory schools. Theories, methods and results. An International Symposium held at Malmö University. (Eds.) Per Eliasson, Kenneth Nordgren & Carina Rönnqvist. Karlstad University. (forthcoming 2010)

Senast uppdaterad av Magnus Jando