Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Grannskap, brottslighet och kollektiv förmåga: Rumsliga processer och förklaringar

Kontaktperson: Manne Gerell
Ansvarig: Marie Torstensson Levander
Finansiär: Malmö högskola
Tidsram: 2012-01-01 -- 2017-06-30
Fakultet/institution: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för kriminologi
Ämne: Samhällsvetenskap

Syftet med detta projekt är att öka vår förståelse för var anlagda bränder och andra brott tar plats samt varför på dessa platser. Projektet kan sägas bestå av två delar. Den första delen är av explorativ teoretisk-metodologisk karaktär och behandlar frågor om hur vi kan förstå vad ett område är i en kontext av brottslighet eller kollektiv förmåga. En viktig utgångspunkt är den diskussion som uppkommit de sista 20 åren kring mikro-platser och brott vilket inneburit att en rad frågetecken rests kring forskning baserad på grannskap. I princip handlar det om frågor relaterade till det så kallade Modifiable Areal Unit Problem (MAUP). Inom hur stora områden känner de boende en samhörighet med varandra? Hur stora ska grannskap vara för att bidra till vår förståelse för var det brinner? Hur stor roll spelar gränsdragningen mellan områden? Inom denna del utgör Geografiska Informations System (GIS) och olika typer av rumsliga enheter skapade inom projektet centrala komponenter. Som basmaterial används data över anlagda bränder från räddningstjänsten samt intervjumaterial från en fallstudie i fyra bostadsområden.

Den andra delen av projektet ska vara mer empiriskt teoretisk. I denna del kommer den huvudsakliga rumsliga enheten att utgöras av befintliga områden, primärt Malmö stads delområden, då data inte finns tillgängligt för andra enheter. Här ska teorin kring kollektiv förmåga testas avseende olika kriminologiskt relevanta utfall i Malmö. Även i denna del kommer GIS att användas, men primärt kommer analysen att utgöras av statistisk analys, dels på grannskapsnivå, och dels flernivå-analys med individer situerade inom grannskap.

Description in English

The main aim of the project is to further our understanding of where arsons and other crimes are committed, and why on those locations. The research has an exploratory theoretical-methodological component concerning the Modifiable Areal Unit Problem (MAUP) and a more empirical component where the collective efficacy theory will be tested in the context of Malmö. The exploratory research on MAUP will concern the scale and zonation of neighbourhoods for a spatial understanding of arson, and a comparison of different scales of neighbourhoods in relation to collective efficacy. A major component of the exploratory analysis will be "neighbourhoods" generated with Geographical Information Systems (GIS) to allow for exploration of MAUP. The analysis will be based on data from a case study of four neighbourhoods and data over arson from the rescue service in the whole city of Malmö.

The second part of the project will be empirical tests of the collective efficacy theory in relation to different criminological outcomes. Data over collective efficacy and other variables will be gathered from the Malmö neighbourhoods survey supplemented with data over crime from the police and over arson from the rescue services. Analysis will be performed both on the neighbourhood level, and through multi-level models with individuals nested in neighbourhoods.

Senast uppdaterad av Magnus Jando