Utskrift från Malmö högskolas webbplats www.mah.se

Föreställningar om arbetstid -1900-talets arbetstidsdiskurs

Kontaktperson: Mikael Ottosson
Ansvarig: Mikael Ottosson
Medarbetare: Mikael Ottosson och Calle Rosengren
Finansiär: CTA (interna medel). Projektfinansiering har under våren sökts från FAS.
Tidsram: 2008-01-01 -- 2009-12-31
Forskningsprogram: Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering (CTA)
Fakultet/institution: Kultur och samhälle, Språk migration och samhälle
Ämne: Tvärvetenskap

Föreställningar om arbetstid 

Ett flertal studier visar att det sen- eller postindustriella samhället inneburit att det har vuxit fram ett arbetsliv som inte, på ett traditionellt sätt, låter sig avgränsas i tid och rum – vi ser yrken som lämnar större utrymme än tidigare för individen att själv organisera och leda sitt arbete. Länkad till de möjligheter som kommunikationsteknologins förändring ger är också en ökad globalisering av marknader och därpå följande krav på en flexiblare produktion. Såväl orsakssamband som omfattning kan visserligen diskuteras, men oberoende av hur vi ställer oss i diskussionen om vi har lämnat industrisamhället bakom oss; om vi lever i ett postindustriellt snarare än industriellt sammanhang; kan konstateras att såväl tidens roll som dess symboler förändras. Fabriksvisslorna ljuder inte längre som förr, utan arbetstiden har i allt större utsträckning individualiserats och den yttre kontrollen av individens tid har i allt större utsträckning ersatts av en inre internaliserad tidsdisciplin. Kapitalets företrädare som traditionellt behövt övervaka och kontrollera arbetets utförande verkar numera allt oftare slippa det då arbetskraftens vilja till arbete istället blivit självklar och naturlig - den yttre kontrollen har ersatts av en inre självreglering. På samma sätt som människor i det moderna samhället har ökat sin affektkontroll har de normer som reglerar hennes vilja till arbete blivit en del av vår kultur. Samtidigt har arbetslivets förändring medfört att det utförs allt mer arbete utanför den traditionella arbetsplatsen vilket medför att funktioner som övervakning, kontroll och utvärdering måste ta nya former. 

  Projektets problemområde är arbetets förhållande till tid och rum. Utifrån detta kommer projektets centrala frågeställning att vara: hur har diskussionen kring arbetstid sett ut under 1900-talet. I syfte att se hur denna diskussion har sett ut och hur den förändrats är projektet upplagt som en longitudinell studie av 1900-talets arbetstidsdiskurs. Avsikten är att studera hur olika politiska aktörer diskuterat arbetstid och arbetets gränser under 1900-talet. Projektets empiriska underlag är i första hand det primärmaterial som ligger till grund för de arbetstidsutredningar som i en mer eller mindre oavbruten sekvens löpt genom 1900-talet. De inledande behandlar åttatimmarsdagen och de senare sextimmarsdagen, föräldraledigheter och en hotande framtida arbetskraftsbrist. Utredningsmaterialet innehåller förutom den för svenskt utredningsväsende karaktäristiska, sammansmälta symbiosen av politik och vetenskap ett omfattande remissmaterial. Projektets har genom det rikhaltiga remissmaterialet också ambitionen att belysa hur arbetsmarknadens parter berört problematiken under perioden. Den metodologiska utgångspunkten är att enskilda begrepp, som arbetstid och hälsa, inte kan analyseras för sig själv. Idéer och begrepp är bundna till aktörer, som i sin tur är bundna till och begränsade av sitt sammanhang.

Description in English

Time-related perspectives of working life

Ideas about the new working life have led to traditional industrial production being replaced by the knowledge society and its more service-oriented production. Here, production does not in the first instance consist of machines, but of well-educated people’s knowledge and their innovative and developmental abilities. This is a somewhat problematic and contradictory description, however. While many of the goods that are in demand in Western consumer societies are produced in “low-wage countries”, our industrial production is still large-scale. At the same time, the development of technology has meant that high-capacity manpower can be bought from low-wage countries. This has led to a partial and spatial release of manpower, which, thanks to rapid passenger transport and advanced communication technology, is expected to be at the constant disposal of employers and customers (Harvey, 1990).

  The consequences of this new technology are that the individual is constantly reachable by telephone and email, which in turn gives rise to new behaviour patterns. Hours of work are no longer limited to fixed office times. A global industry is constantly connected in some part of the world. The idea about what work means in the new working life can thus be problematised, particularly since an emphasis on knowledge and competence risks contributing to a polarisation of society. If work largely means knowledge production, questions about what “right”, “meaningful” and “genuine” knowledge is are brought to the fore. The project focuses on the ideology behind the political “work approach” concept. Do people work because they want to and can, or because they have to out of duty to the welfare state and growth?

Senast uppdaterad av Magnus Jando